Varför växer kåkstäder fram?

Människor har i alla tider flyttat i hopp om ett tryggare eller bättre liv. I dag sker denna flyttning främst från landsbygden till stora städer, särskilt i låg- och medelinkomstländer. Många lämnar jordbruk och mindre samhällen när möjligheterna till arbete, sjukvård och utbildning upplevs som begränsade. Ofta är det yngre vuxna som flyttar, vilket gör att landsbygden förlorar arbetskraft och får svårare att utvecklas på lång sikt.

När människor anländer till snabbt växande storstäder räcker bostäderna sällan till. För många blir den enda möjligheten att bosätta sig i informella bostadsområden som vuxit fram utan planering. Dessa områden, som ofta kallas kåkstäder eller slumområden, består av enkla bostäder byggda av tillfälliga material. Tillgången till rent vatten, avlopp, el och sophämtning är ofta mycket begränsad eller helt obefintlig.

Städer och myndigheter försöker ibland förbättra situationen genom att bygga enkla bostäder eller införa avgifter för mark och boende. För många låginkomstfamiljer är dessa kostnader dock för höga, vilket leder till att de tvingas flytta vidare. Resultatet blir att kåkstäder fortsätter att växa, ofta i stadens utkanter eller på mark som egentligen inte är lämplig att bebygga.

Livsvillkor, utmaningar och framtid

Arbetslösheten i kåkstäder är ofta hög, men många invånare hittar sätt att försörja sig inom den informella ekonomin. Det kan handla om gatuförsäljning, enklare hantverk, transporter eller olika serviceyrken. Samtidigt finns det människor som, på grund av brist på alternativ, dras in i destruktiva eller olagliga verksamheter för att överleva.

Boendemiljön innebär stora utmaningar. Trångboddhet, bristande hygien och osäkra byggnader ökar risken för sjukdomar och olyckor. I vissa städer har kåkstäder även vuxit fram i översvämningskänsliga områden eller på vatten. Där är invånarna extra utsatta för stormar, kraftiga regn och stigande vattennivåer.

Trots svåra förhållanden finns det också exempel på lokala initiativ som försöker förbättra situationen. Engagerade invånare startar skolor, föreningar eller små verksamheter för att skapa bättre framtidsmöjligheter, särskilt för barn och unga. Dessa initiativ är ofta beroende av små resurser och saknar långsiktigt stöd.

Kåkstädernas framtid är osäker. Klimatförändringar gör många områden ännu mer sårbara, samtidigt som städer vill moderniseras och utvecklas ekonomiskt. I vissa fall leder detta till att kåkstäder rivs och att människor tvingas flytta utan att erbjudas hållbara alternativ. För de som lever i kåkstäder handlar vardagen därför både om att klara sig här och nu och om att försöka skapa hopp inför framtiden.

8 skrivfrågor

1. Varför flyttar många människor från landsbygden till stora städer, trots att det kan vara svårt att hitta bostad?
   
   

2. Förklara hur snabb urbanisering kan leda till att kåkstäder växer fram.
   
   

3. Beskriv tre vanliga problem som kan finnas i en kåkstad och förklara varför de uppstår.
   
   

4. Många i kåkstäder arbetar i den informella ekonomin. Vad innebär det, och vilka för- och nackdelar kan det ha?
   
   

5. Hur kan brist på skolor och utbildning påverka barn och ungas framtid i ett slumområde?
   
   

6. Varför kan det vara extra riskfyllt att bo i slumområden som ligger nära vatten eller i översvämningsområden?
   
   

7. Ibland rivs kåkstäder när en stad vill moderniseras. Diskutera: vilka kan vinna på det, och vilka kan förlora?
   
   

8. Ge två exempel på vad som skulle kunna förbättra livsvillkoren i kåkstäder och motivera dina förslag.

Begrepp (begrepp – förklaring)

Begreppen finns också att träna som quizlet

Urbanisering – när fler människor flyttar från landsbygden till städer.

Kåkstad/slumområde – tätbefolkat område med enkla bostäder och brist på samhällsservice.

Informell ekonomi – arbete som inte är registrerat officiellt och ofta saknar trygghet.

Trångboddhet – när många människor bor på liten yta.

Infrastruktur – system som vatten, avlopp, el, vägar och sophantering.

Samhällsservice – tjänster som skola, vård, polis och kollektivtrafik.

Levnadsvillkor – hur människor lever, till exempel boende, hälsa och ekonomi.

Segregation – när olika grupper i samhället lever åtskilda.

Bostadsbrist – när det finns för få bostäder i ett område.

Klimatrisk – risker kopplade till klimatet, till exempel översvämningar och stormar.

Världens befolkning ökar

Människan har funnits på jorden under mycket lång tid, men under större delen av historien levde relativt få människor samtidigt. Vår art, Homo sapiens, har sitt ursprung i östra Afrika och började sprida sig till andra delar av världen för omkring 200 000 år sedan. Under perioder med istid tog sig människor successivt vidare till Europa och Asien, och längre fram även till andra världsdelar. Endast Antarktis kom att förbli obebott.

Under tiotusentals år levde människor som jägare, fiskare och samlare. Detta sätt att leva gjorde det svårt för stora befolkningsgrupper att försörja sig på samma plats. Tillgången på mat varierade kraftigt och sjukdomar, olyckor och svält gjorde att många dog i unga år. Befolkningstillväxten var därför mycket långsam.

En avgörande förändring inträffade när människor började odla jorden och hålla tamdjur. Denna omställning till jordbruk, som inleddes för ungefär 8 000–10 000 år sedan, gjorde det möjligt att producera mer mat och lagra överskott. När människor blev bofasta ökade chanserna att överleva, och befolkningen började växa snabbare. Trots detta var världens befolkning fortfarande liten i jämförelse med i dag – ungefär i samma storleksordning som befolkningen i ett nutida land som Sverige.

Befolkningens tillväxt genom historien

Under lång tid ökade jordens befolkning mycket långsamt. För omkring 2 000 år sedan levde uppskattningsvis 250 miljoner människor på jorden. Under de följande tusen åren förändrades detta antal relativt lite.

Först i samband med industrialisering, förbättrad jordbruksproduktion och medicinska framsteg började befolkningen öka snabbare. Runt år 1820 nådde jordens befolkning cirka 1 miljard människor. Ungefär hundra år senare hade den siffran fördubblats till omkring 2 miljarder.

Under 1900-talet skedde en mycket snabb utveckling. Mellan 1920 och slutet av 1990-talet ökade jordens befolkning till cirka 6 miljarder. Denna snabba ökning brukar beskrivas som en befolkningsexplosion. Bakom utvecklingen låg bland annat förbättrad sjukvård, vaccinationer och bättre hygien, vilket gjorde att fler barn överlevde till vuxen ålder.

Befolkningstillväxten fortsätter även i dag. År 2021 uppgick jordens befolkning till omkring 7,9 miljarder människor. Varje sekund föds flera barn samtidigt som färre människor dör, vilket innebär att världens befolkning ökar med ungefär 80 miljoner människor per år – en ökning som motsvarar ett stort europeiskt land.

Hur många människor kan jorden försörja?

Prognoser pekar på att jordens befolkning kan närma sig 10 miljarder människor omkring år 2050. Detta väcker frågor om hur jordens resurser ska räcka till. Odlingsbar mark minskar på många håll, fiskbestånden pressas hårt och klimatförändringar gör vissa områden torrare och svårare att leva i.

En central utmaning är att befolkningstillväxten är ojämnt fördelad. I många av världens fattigaste länder, särskilt i delar av Afrika och Asien, ökar befolkningen snabbt. Samtidigt har många rika länder låga födelsetal och i vissa fall en minskande befolkning.

När befolkningen växer snabbt i länder med begränsade resurser finns en risk att fattigdom och livsmedelsbrist fördjupas. Många menar dock att det största problemet inte enbart är hur många människor som lever på jorden, utan hur resurser och välstånd är fördelade. Skillnaderna är ofta stora både mellan och inom länder. Medan vissa har god tillgång till bostäder, utbildning och sjukvård saknar andra sådant som rent vatten, näringsrik mat och trygg försörjning.

Familjeplanering

Familjeplanering innebär att samhället på olika sätt försöker påverka hur många barn familjer skaffar. Det kan handla om information om preventivmedel, ekonomiska styrmedel eller lagstiftning. Syftet är ofta att bromsa en snabb befolkningsökning när den riskerar att skapa sociala och ekonomiska problem.

Två länder där familjeplanering spelat stor roll är Kina och Indien. De är världens folkrikaste länder och har under lång tid haft höga födelsetal, vilket lett till stora utmaningar när det gäller matförsörjning, arbete och bostäder.

Kina

Kinas befolkning har under de senaste decennierna vuxit kraftigt och landet rymmer omkring en femtedel av jordens befolkning. Under 1960-talet ökade befolkningen särskilt snabbt, vilket ledde till att den kinesiska staten införde omfattande åtgärder för att minska barnafödandet.

Myndigheterna använde informationskampanjer för att uppmuntra senare giftermål, längre mellan födslarna och färre barn per familj. Samtidigt infördes strikta regler, särskilt i städerna, där den så kallade ettbarnspolitiken innebar att familjer som fick fler barn kunde drabbas av ekonomiska straff och förlorade förmåner. På landsbygden var reglerna ofta mindre strikta, bland annat eftersom familjer där var mer beroende av barn som arbetskraft.

År 2015 avskaffades ettbarnspolitiken och ersattes med en tvåbarnspolitik. Anledningen var att Kina under lång tid sett negativa följder av den strikta familjeplaneringen. Andelen äldre hade ökat kraftigt, medan antalet personer i arbetsför ålder minskade. Detta skapade nya ekonomiska och sociala problem.

Indien

Indien är i dag världens näst folkrikaste land och väntas bli det folkrikaste inom några år. Sedan 1970-talet har den indiska staten arbetat med familjeplanering för att försöka minska befolkningstillväxten.

Insatserna har främst bestått av informationskampanjer om preventivmedel och frivillig sterilisering. Under vissa perioder har metoderna varit hårda och kritiserats för att kränka människors rättigheter. I dag bygger familjeplaneringen i större utsträckning på information och frivillighet.

Genomslaget har varit ojämnt. I storstäderna har födelsetalen sjunkit tydligt, medan de på landsbygden ofta är högre. Där ses många barn fortfarande som en trygghet inför framtiden, särskilt i ett samhälle där pensioner och sociala skyddsnät är svaga.

Ekonomisk utveckling och barnafödande

Även om familjeplanering kan påverka barnafödandet visar forskning att ekonomisk och social utveckling ofta har störst betydelse. När utbildningsnivån höjs, barnadödligheten minskar och kvinnor får större möjligheter till arbete och självständighet, brukar familjer välja att skaffa färre barn.

Sedan 1960-talet har antalet barn per kvinna minskat kraftigt i stora delar av världen. Även i flera av världens fattigaste länder syns i dag en tydlig nedgång i födelsetalen. Detta visar att förbättrade levnadsvillkor ofta är den mest långsiktigt effektiva vägen till en stabil befolkningsutveckling.

skrivfrågor

1. Varför ökade världens befolkning mycket långsamt under större delen av människans historia?

2. Förklara varför övergången från jägar- och samlarsamhälle till jordbruk ledde till ökad befolkningstillväxt.

3. Beskriv två orsaker till att jordens befolkning började öka snabbt under 1800- och 1900-talet.

4. Vad menas med begreppet befolkningsexplosion, och under vilken tidsperiod används det oftast?

5. Varför är befolkningstillväxten ojämnt fördelad mellan rika och fattiga länder?

6. Förklara varför en snabb befolkningsökning kan skapa problem i fattiga länder.

7. Vad är familjeplanering, och varför har vissa stater valt att införa den?

8. Beskriv två konsekvenser av Kinas tidigare ettbarnspolitik.

9. Varför har familjeplaneringen haft olika genomslag i Indien jämfört med Kina?

10. Varför menar många att ekonomisk utveckling är viktigare än familjeplanering för att minska barnafödandet?
    
    

Begrepp

Begreppen finns att träna som quizlet också

Homo sapiens – den moderna människan.

Befolkningstillväxt – när antalet människor i ett område ökar.

Jordbruksrevolution – övergången från jakt och samlande till odling och boskapsskötsel.

Befolkningsexplosion – mycket snabb ökning av befolkningen under kort tid.

Urbanisering – när människor flyttar från landsbygden till städer.

Familjeplanering – åtgärder för att påverka hur många barn familjer skaffar.

Födelsetal – antal födda barn per tusen invånare och år.

Barnadödlighet – andel barn som dör i tidig ålder.

Arbetsför befolkning – den del av befolkningen som är i yrkesverksam ålder.

Levnadsstandard – människors materiella och sociala levnadsförhållanden.

Om man tittar på en befolkningskarta blir en sak tydlig direkt: människor bor inte jämnt fördelade över jordklotet. På vissa platser lever många människor på en liten yta – stora tätbefolkade regioner – medan andra områden nästan saknar invånare. Exempel på mycket täta befolkningar finns i delar av Syd- och Östasien, medan stora delar av ökenområden, polartrakterna och vissa inland är glest befolkade.

Fördelningen kan illustreras med några övergripande mönster:

• En mycket stor del av världens befolkning bor på en liten andel av landytan.
  
  

• Samtidigt finns enorma ytor där det bara bor få människor, eller inga bofasta alls.
  
  

• Antarktis är ett tydligt exempel: en hel världsdel utan permanent befolkning.
  
  

När vi pratar om befolkningsfördelning kan det låta som statistik och siffror, men egentligen handlar det om vardagsliv: var människor kan arbeta, få mat, hitta trygghet och skapa framtid för sina familjer.

Varför bor man där man bor?

Det viktigaste skälet till att människor bosätter sig på en plats är möjligheten att försörja sig. I äldre tider handlade det ofta om att kunna odla, jaga, fiska eller samla det som behövdes för att överleva. Med tiden förändrades drivkrafterna: handel, industri, utbildning och tjänstearbete har gjort att vissa platser blivit särskilt attraktiva.

Olika tidsperioder har alltså gynnat olika typer av områden:

• I jordbrukssamhällen lockade bördig mark och säkra vattentillgångar.
  
  

• När handel och transporter växte blev lägen vid kuster, floder och hamnar viktigare.
  
  

• Under industrialiseringen blev närhet till energi och råvaror en stor fördel.
  
  

• I dagens samhälle kan arbetsmarknad, kommunikationer, utbildning och livskvalitet väga tyngst.
  
  

Vatten och odlingsbar mark

Ett återkommande mönster på befolkningskartor är att många människor bor i närheten av stora floder. Det är inte svårt att förstå varför. Floder kan ge dricksvatten och vatten till jordbruk, och de har länge varit naturliga transportvägar. Därför växte också tidiga samhällen och städer ofta fram just i floddalar.

Men vatten räcker inte i sig. För att många människor ska kunna bo på samma plats krävs även mark som går att odla. I floddalar finns ofta näringsrika jordar, särskilt där floder lämnar efter sig slam vid översvämningar. När jorden blir bördig ökar skördarna, vilket gör det möjligt att försörja stora befolkningar.

Flera av världens mest tätbefolkade områden ligger i stora flodsystem. Man ser det exempelvis i Nildalen, i flodlandskapen i Sydasien och i flodområden i Sydostasien. Där floder rinner ut i havet bildas ibland deltaområden med extra god jordbruksmark. Sådana deltaområden har därför ofta blivit centrum för både jordbruk och tät bebyggelse.

Många av världens största städer ligger dessutom vid kuster eller vid floders utlopp. Det ger tillgång till handel, transporter och kontakter med andra regioner. Städer som vuxit fram i sådana lägen har ofta blivit ekonomiska nav, vilket i sin tur lockar fler människor.

Varför är vissa områden nästan tomma?

Om tätbygder ofta har tillgång till vatten, odlingsmark och transportmöjligheter, så har glesbygder ofta motsatsen. Det kan saknas vatten, vara för kallt, för torrt eller helt enkelt för svårt att odla.

• I öken- och stäppområden är det framför allt bristen på vatten som gör livet svårt.
  
  

• I kalla regioner begränsar kort växtsäsong och låga temperaturer jordbruket.
  
  

• I många bergsområden är terrängen brant och risken för ras, jordskred och andra naturfaror kan vara stor.
  
  

• I vissa regnskogsområden finns visserligen mycket vatten, men jordarna kan vara näringsfattiga eftersom kraftiga regn sköljer bort näring. Det gör storskaligt jordbruk svårare.
  
  

Sammantaget innebär detta att stora delar av jordens yta har få bofasta invånare. En betydande del av planetens landytor är mycket glest befolkade och i vissa områden bor i princip ingen permanent.

Industri, transporter och handel

Under de senaste århundradena har handel och transporter fått allt större betydelse för var människor bor. När varor kan produceras i stor skala och fraktas snabbt blir platser med bra kommunikationer extra attraktiva. Naturhamnar, flodmynningar och kustlägen har därför lockat företag, investeringar och arbetskraft.

Det är en viktig förklaring till att många storstäder ligger vid havet eller vid stora vattenleder. Städer med stark handel och industri har ofta vuxit snabbt eftersom de erbjuder jobb och utbildning, men också för att företag och service samlas där.

Exempel på städer som vuxit fram som handels- och transportcentrum finns på flera kontinenter: i Europa, Asien, Nord- och Sydamerika. Det gemensamma är läget och funktionen – att de knyter ihop regioner och marknader.

Klimat, livsstil och turism

I många rika länder spelar klimat och livsstil en allt större roll för var människor väljer att bo. Platser med milda vintrar och mycket sol kan locka både boende och företag. Men en sådan inflyttning kan skapa nya problem, särskilt om naturresurserna inte räcker.

Torra och varma områden kan till exempel få svårt med vattenförsörjningen när befolkningen växer. Då kan man behöva leda vatten långa sträckor eller använda teknik som kräver mycket energi och pengar.

Turismen är en annan faktor som förändrat befolkningen i vissa regioner. Under 1900-talet blev sol och bad något positivt, och kuststräckor som tidigare varit glest befolkade fick hotell, vägar och arbetstillfällen. Det har gjort att människor flyttat dit för att arbeta inom hotell, restaurang, transporter och service – både runt Medelhavet och i andra populära turistområden.

Konsekvenser av att många bor på samma plats

När människor bor tätt uppstår ofta problem som inte märks lika tydligt i glesbygd. I stora städer är trängsel och trafik vanligt, och luften kan bli kraftigt förorenad. Luftföroreningar drabbar särskilt barn, äldre och personer med sjukdomar.

En annan följd av stadsutbredning är att städer behöver mer mark. Nya bostäder, vägar, industrier och annan infrastruktur tar plats, och ibland byggs detta på jordbruksmark. Det väcker en viktig fråga: om odlingsbar mark är en resurs som behövs för matförsörjning, är det då rimligt att använda den för bebyggelse när befolkningen samtidigt ökar?

Det finns även miljöproblem kopplade till jordbruk i tätbefolkade regioner. I områden där man konstbevattnar stora fält kan salter ansamlas i marken. När jorden blir för salt försämras skördarna eller så går marken inte längre att odla. Den typen av problem har uppstått i flera delar av världen där bevattning har pågått länge.

Jordens stora tätbygder

Världens befolkning är koncentrerad till ett fåtal stora regioner. Asien är både den största världsdelens till ytan och den som har flest invånare. Mer än hälften av jordens befolkning bor där, och många lever i några särskilt täta områden. Liknande mönster finns i andra världsdelar: människor samlas där förutsättningarna för försörjning, handel och boende är bäst.

Skrivfrågor

1.Varför är jordens befolkning ojämnt fördelad trots att planeten är så stor?
2.Förklara varför floddalar ofta har blivit tätbefolkade områden genom historien.
3.Beskriv hur tillgång till vatten kan påverka både jordbruk och var människor väljer att bosätta sig.
4.Varför kan regnskogsområden vara glest befolkade trots att det finns mycket vatten där?
5.Ge två skäl till att öknar och polarområden oftast har mycket låg befolkningstäthet.
6.Hur har handel och förbättrade transporter påverkat var stora städer växer fram?
7.Varför kan ett behagligt klimat locka människor, men samtidigt skapa problem för samhället?
8.Förklara hur turism kan förändra en region och påverka befolkningsfördelningen.
9.Vilka problem kan uppstå när städer växer och tar mark som tidigare använts till jordbruk?
10.Vad är försaltning, och varför kan konstbevattning leda till att åkermark förstörs?

Begrepp

Begreppen finns också som quizlet här.
Befolkningsfördelning–hur människor är spridda över jordens yta.
Befolkningstäthet–hur många människor som bor på en viss yta.
Tätbygd–område där många människor bor nära varandra.
Glesbygd–område där få människor bor utspritt.
Försörjning–hur människor får mat, inkomster och det som behövs för att leva.
Odlingsbar mark–mark som går att använda till jordbruk.
Floddal–landskap kring en flod där vatten och jord ofta gynnar bosättning.
Deltaområde–område vid flodmynning där floden avsätter slam och bygger upp ny mark.
Infrastruktur–vägar, el, vatten, avlopp och andra system som får samhället att fungera.
Naturhamn–skyddad plats vid kusten som lämpar sig för hamn och handel.
Urbanisering–när människor flyttar från landsbygd till städer.
Luftföroreningar–ämnen i luften som kan skada hälsa och miljö.
Markkonkurrens–när olika behov (bostäder, jordbruk, vägar) konkurrerar om samma mark.
Konstbevattning–när jordbruket tillför vatten på konstgjord väg.
Försaltning–när salthalten i jorden ökar så att odling blir svår eller omöjlig.

Befolkningens storlek i ett land påverkas inte enbart av hur många som föds och dör. Minst lika viktigt är att människor flyttar. När människor byter bostadsort över nationsgränser talar man om migration. Migration kan delas in i invandring, när människor flyttar in i ett land, och utvandring, när människor lämnar ett land för att bosätta sig någon annanstans.

Under de senaste decennierna har migrationen ökat i många delar av världen. I flera länder, däribland Sverige, har befolkningen vuxit främst på grund av invandring. En stor andel av dem som flyttat har gjort det för att söka skydd från krig, våld eller förföljelse, men migration sker också av ekonomiska och sociala skäl.

Flyktingar och människor på flykt

Människor kan tvingas lämna sina hem av många olika anledningar. Väpnade konflikter, politiskt förtryck, religiös eller etnisk förföljelse är några av de vanligaste orsakerna. Även naturkatastrofer och klimatförändringar gör att människor tvingas flytta.

De flesta människor som är på flykt stannar dock nära sitt hemland. En mycket stor grupp är internflyktingar, vilket innebär att de har tvingats lämna sina hem men fortfarande befinner sig inom sitt eget lands gränser. Av dem som flyr till ett annat land hamnar de flesta i närliggande, ofta fattigare, länder. Endast en mindre del tar sig till rikare delar av världen.

Eftersom mottagarländerna ofta har begränsade resurser hamnar många flyktingar i tillfälliga bosättningar eller stora flyktingläger. Där blir stöd från internationella organisationer avgörande för att människor ska få tillgång till mat, rent vatten, sjukvård och tak över huvudet. De länder som tar emot flest flyktingar globalt är i regel inte de rikaste, utan grannländer till konfliktområden.

Arbetskraftsmigration

Alla som migrerar är inte på flykt. Många människor flyttar för att arbeta och försörja sig. Arbetskraftsmigration är vanligt både mellan rika länder och från fattigare till rikare regioner. Det kan handla om allt från högutbildade specialister till människor som tar tillfälliga eller lågavlönade jobb.

I vissa länder utgör arbetskraftsinvandring en mycket stor del av befolkningen. I flera oljeproducerande länder i Mellanöstern är majoriteten av de som arbetar födda i andra länder. För många migranter är lönen de tjänar avgörande inte bara för dem själva, utan även för familjer som blir kvar i hemlandet. Pengar som skickas hem är i vissa länder en viktig del av landets ekonomi.

Push- och pullfaktorer

Migration kan förklaras med så kallade push- och pullfaktorer. Pushfaktorer är sådant som gör livet svårt på en plats och som driver människor att flytta, till exempel krig, arbetslöshet, fattigdom eller brist på framtidsmöjligheter. Pullfaktorer är istället sådant som lockar människor till en ny plats, till exempel bättre arbetstillfällen, högre löner, utbildning, trygghet eller bättre levnadsförhållanden.

Ofta samverkar flera faktorer samtidigt. En person kan både vilja lämna en plats på grund av dåliga livsvillkor och lockas av möjligheter någon annanstans.

Urbanisering – flytten till städerna

Den största flyttrörelsen i världen i dag sker inte mellan länder, utan inom länder. Människor flyttar från landsbygden till städer, vilket gör att andelen stadsbor ökar. Denna process kallas urbanisering.

Urbanisering har pågått i lång tid i de rika länderna, där majoriteten av befolkningen i dag bor i städer. I låg- och medelinkomstländer sker urbaniseringen nu mycket snabbt, särskilt i delar av Afrika och Asien. Där växer städerna ofta snabbare än samhällets möjligheter att bygga bostäder, skolor och infrastruktur.

Städer har alltid lockat människor. Förr handlade det ofta om skydd och handel, medan det i dag främst är arbete, utbildning och hoppet om ett bättre liv som drar människor från landsbygden till städerna. För många innebär flytten ökade möjligheter, men för andra leder den till osäkra levnadsförhållanden.

Växande städer och slumområden

När städer växer snabbt kan samhällsservicen få svårt att hinna med. I många fattigare länder leder detta till att informella bostadsområden växer fram, ofta i stadens utkanter. I dessa områden är arbetslösheten ofta hög och tillgången till vatten, avlopp, sjukvård och utbildning begränsad.

I dag lever över en miljard människor i sådana områden världen över. För invånarna innebär vardagen ofta osäkerhet, men också försök att skapa försörjning genom tillfälliga jobb och småskalig handel.

Megastäder – framtidens utmaning

I takt med urbaniseringen har antalet mycket stora städer ökat. I dag finns hundratals städer med över en miljon invånare, och ett trettiotal med över tio miljoner invånare – så kallade megastäder. Många av dessa ligger i länder med snabb ekonomisk tillväxt.

Städerna erbjuder möjligheter till arbete, utbildning och kultur, men de innebär också stora utmaningar. När miljontals människor ska leva tätt krävs fungerande transporter, bostäder, energiförsörjning, vatten- och avloppssystem samt avfallshantering. Brister i infrastrukturen leder ofta till trafikproblem, luftföroreningar och hälsorisker.

Prognoser visar att urbaniseringen kommer att fortsätta. Mot mitten av detta sekel beräknas omkring två tredjedelar av jordens befolkning bo i städer. Hur dessa städer planeras och utvecklas kommer därför att spela en avgörande roll för människors livsvillkor i framtiden.

Skrivfrågor

1. Förklara vad migration innebär och varför den påverkar ett lands befolkningsutveckling.
   
   

2. Vilka är de vanligaste orsakerna till att människor tvingas lämna sitt hemland som flyktingar?
   
   

3. Vad menas med internflyktingar, och varför är de fler än de som flyr till andra länder?
   
   

4. Beskriv vad arbetskraftsmigration är och ge exempel på varför människor väljer att arbeta i ett annat land.
   
   

5. Förklara skillnaden mellan pushfaktorer och pullfaktorer och ge minst ett exempel på varje.
   
   

6. Vad är urbanisering, och varför är den största flyttningsrörelsen i världen i dag?
   
   

7. Varför lockar städer människor både i rika och fattiga länder?
   
   

8. Förklara varför snabb urbanisering kan leda till att slumområden växer fram.
   
   

9. Vad kännetecknar en megastad, och varför blir de allt fler?
   
   

10. Beskriv två problem som kan uppstå när städer växer mycket snabbt.
    
    

Begrepp

Du kan också träna begreppen som quizlet här

Migration – när människor flyttar från en plats till en annan, ofta över nationsgränser.

Immigration – när människor flyttar in i ett land.

Emigration – när människor flyttar ut från ett land.

Flykting – person som tvingats lämna sitt hemland på grund av krig, förföljelse eller hot.

Internflykting – person som är på flykt inom sitt eget land.

Arbetskraftsmigration – när människor flyttar för att arbeta i ett annat land eller område.

Pushfaktor – orsak som tvingar människor att flytta, till exempel krig eller arbetslöshet.

Pullfaktor – orsak som lockar människor att flytta, till exempel arbete eller utbildning.

Urbanisering – när en allt större andel av befolkningen bor i städer.

Slumområde – tätbefolkat område med enkla bostäder och brist på samhällsservice.

Megastad – stad med fler än 10 miljoner invånare.

Infrastruktur – system som vägar, kollektivtrafik, el, vatten och avlopp som gör att samhället fungerar.

Sveriges befolkning har under lång tid förändrats både i storlek och sammansättning. År 2017 passerade landet tio miljoner invånare, och enligt befolkningsprognoser väntas antalet fortsätta att öka under de kommande årtiondena. Den befolkningsökning som skett under 2000-talet beror i hög grad på invandring, medan födelsetalen haft en mer varierande utveckling.

Under senare delen av 1900-talet minskade antalet födda barn i Sverige, och under vissa år föddes färre än vad som avled. Detta mönster var inte unikt för Sverige utan förekom i många europeiska länder. Under 2000-talet har födelsetalen åter stigit något, men ligger fortfarande på en nivå som innebär relativt långsam naturlig befolkningstillväxt.

Hur befolkningen har vuxit över tid

Redan tidigt började man i Sverige föra anteckningar över befolkningen. Präster ansvarade för att dokumentera födslar, dödsfall och antalet invånare i församlingarna. Den första nationella folkräkningen genomfördes år 1749, då Sverige även omfattade Finland. Vid denna tid uppgick folkmängden till knappt två miljoner människor.

Trots att familjer ofta fick många barn ökade befolkningen långsamt under denna period. Orsaken var att många dog i unga år till följd av sjukdomar, svält och bristande vård. Sverige var vid 1800-talets början ett fattigt land, och levnadsvillkoren var tuffa för stora delar av befolkningen.

Under 1800-talet skedde en tydlig förändring. Förbättringar inom jordbruket gav mer och stabilare tillgång till mat, samtidigt som sjukvården utvecklades och vaccinationer infördes. I kombination med längre perioder av fred bidrog detta till att dödligheten sjönk. Redan omkring mitten av 1800-talet hade befolkningen vuxit till över tre miljoner, och ökningen fortsatte under resten av seklet.

Vid 1900-talets början bodde drygt fem miljoner människor i Sverige, trots att mer än en miljon svenskar hade emigrerat, främst till Nordamerika, under årtiondena dessförinnan. Under 1900-talet präglades befolkningsutvecklingen av både låg födelsetakt och låg dödlighet, vilket gjorde att befolkningen ökade långsamt. Under de första decennierna av 2000-talet skedde dock åter större förändringar, och befolkningen ökade med över en miljon invånare.

Invandringens betydelse

Sedan början av 1900-talet har Sverige haft fler invandrare än utvandrare. Skälen till invandring har förändrats över tid. Under efterkrigstiden dominerade arbetskraftsinvandring, då människor flyttade till Sverige för att arbeta inom industrin och andra växande näringar.

Under 2000-talet har invandringen i större utsträckning bestått av människor som flytt från krig, våld och konflikter. Många av dessa har sökt skydd i Sverige efter att ha tvingats lämna sina hemländer. Resultatet är att nästan två miljoner av Sveriges invånare i dag är födda i ett annat land, vilket motsvarar knappt en femtedel av befolkningen.

En stor andel av de utrikes födda är i yrkesverksam ålder, vilket påverkar arbetsmarknaden och befolkningens åldersstruktur. Jämfört med övriga nordiska länder har Sverige en högre andel invånare födda utomlands, medan grannländerna har haft en mer begränsad invandring.

Befolkningens ålderssammansättning

Liksom många andra höginkomstländer står Sverige inför utmaningen att befolkningen blir allt äldre. Medellivslängden har ökat kraftigt under de senaste hundra åren tack vare förbättrad vård, bättre levnadsvillkor och högre livskvalitet. I dag lever svenskar i genomsnitt betydligt längre än tidigare generationer.

Samtidigt föds relativt få barn, vilket innebär att befolkningens medelålder stiger. I dag ligger medianåldern runt 40 år, vilket betyder att hälften av befolkningen är äldre och hälften yngre än detta. När andelen äldre ökar samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar, ställs större krav på samhällets ekonomi och välfärdssystem. En del av detta motverkas genom att fler arbetar längre upp i åldrarna.

Var bor svenskarna?

Precis som i resten av världen är Sveriges befolkning ojämnt fördelad. Historiskt sett var landet ett utpräglat jordbrukssamhälle, och för cirka tvåhundra år sedan bodde nästan hela befolkningen på landsbygden. I dag är situationen den motsatta: majoriteten av svenskarna bor i tätorter och städer.

Denna förändring tog fart under industrialiseringen på 1800-talets senare del. Då flyttade många från landsbygden till städer där industrierna växte fram och lönerna var högre. Urbaniseringen har fortsatt under hela 1900-talet och in i vår tid.

Sverige är till ytan ett stort land, men har relativt få invånare. Den genomsnittliga befolkningstätheten är låg jämfört med många andra europeiska länder. Orsaken är bland annat att stora delar av landet består av skogsmark, fjäll och områden där klimatet gör jordbruk svårt. Särskilt i norra Sverige blir befolkningen glesare ju längre norrut man kommer.

Befolkningen är starkt koncentrerad till den södra delen av landet. Från Mälardalen och söderut bor en stor majoritet av invånarna, medan vissa inlandskommuner och fjällområden har mycket få invånare. Storstadsregionerna, särskilt Stockholm, har betydligt högre befolkningstäthet än riksgenomsnittet.

Fortsatt urbanisering och glesbygdens utmaningar

Urbaniseringen i Sverige fortsätter. Många människor lämnar mindre orter och landsbygdsområden för att flytta till större städer eller till kustområden. Skälen är ofta utbildning, arbete och tillgång till service. Samtidigt har mekanisering och teknisk utveckling gjort att behovet av arbetskraft inom jordbruk och traditionella näringar har minskat.

När människor flyttar från glesbygden påverkas den lokala servicen. Affärer, skolor och annan samhällsservice kan få svårt att finnas kvar när befolkningen minskar. Detta kan i sin tur göra området ännu mindre attraktivt att bo i, vilket förstärker utflyttningen.

Samtidigt finns det positiva utvecklingstendenser. Digitalisering och förbättrad kommunikation har gjort det lättare för företag att etablera sig även utanför storstäderna. På flera håll i landet har mindre orter lyckats utvecklas genom företagande, distansarbete och specialiserade verksamheter som når både nationella och internationella marknader.

Skrivfrågor

1. Förklara varför Sveriges befolkning passerade 10 miljoner och vilka faktorer som främst har drivit ökningen under 2000-talet.
   
   

2. Vad betyder födelseöverskott och födelseunderskott, och hur har detta förändrats i Sverige från 1970-talet till i dag?
   
   

3. Varför ökade Sveriges befolkning långsamt under 1700- och tidigt 1800-tal trots att familjer ofta fick många barn?
   
   

4. Beskriv två orsaker till att dödligheten sjönk under 1800-talet och förklara hur det påverkade befolkningsutvecklingen.
   
   

5. Hur kan ett land få befolkningstillväxt även om många människor utvandrar? Använd Sveriges historia som exempel.
   
   

6. Jämför arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring: vad skiljer dem åt och hur har betydelsen förändrats över tid i Sverige?
   
   

7. Varför blir andelen äldre större i Sverige, och vilka konsekvenser kan det få för samhället och välfärden?
   
   

8. Förklara vad medianålder betyder och vad en medianålder runt 40 år säger om Sveriges befolkning.
   
   

9. Varför bor en så stor del av Sveriges befolkning i södra Sverige och i storstadsregioner? Ge minst två förklaringar.
   
   

10. Beskriv hur urbanisering kan påverka glesbygden när det gäller service, skola och arbetsmöjligheter.
    
    

11. Ge exempel på hur digitalisering kan bidra till att mindre orter kan utvecklas trots utflyttning.
    
    

12. Resonera kring en möjlig framtidsutmaning för Sverige kopplad till befolkningens ålder och var människor bor.
    
    

Begrepp

Begreppen finns att träna som quizlet här

Befolkningsutveckling – hur folkmängden förändras över tid.

Folkmängd – antalet invånare i ett land eller område.

Prognos – beräkning om hur något kan utvecklas i framtiden.

Födelseöverskott – när fler föds än dör under en viss period.

Födelseunderskott – när fler dör än föds under en viss period.

Nativitet – hur många barn som föds i ett samhälle.

Mortalitet – hur många som dör i ett samhälle.

Dödlighet – hur stor andel som dör under en viss tid.

Medellivslängd – genomsnittlig livslängd i en befolkning.

Medianålder – den ålder som delar befolkningen i två lika stora grupper.

Immigration – invandring, att flytta in till ett land.

Emigration – utvandring, att flytta ut från ett land.

Arbetskraftsinvandring – invandring för att arbeta.

Flyktinginvandring – invandring för skydd från krig, konflikt eller förföljelse.

Utrikes född – person som är född i ett annat land än Sverige.

Yrkesverksam ålder – den del av befolkningen som oftast arbetar.

Urbanisering – när fler människor bor i städer och tätorter.

Tätort – sammanhängande bebyggelse med många invånare nära varandra.

Glesbygd – område med få invånare och långa avstånd.

Befolkningstäthet – hur många invånare som bor per kvadratkilometer.

Avfolkning – när befolkningen minskar i ett område.

Service – exempelvis skola, vård, butiker och kollektivtrafik.

Digitalisering – när teknik och internet gör arbete och tjänster mer digitala.

Del 1: Att leva i en kåkstad

https://data.unhabitat.org/pages/housing-slums-and-informal-settlements
UN-Habitat – fakta om bostäder, kåkstäder och informella bosättningar globalt.

https://unstats.un.org/sdgs/report/2023/goal-11/
FN-statistik – hållbara städer, boende och slumområden (Agenda 2030, mål 11).

https://unhabitat.org/sites/default/files/2023/07/2023_hlpf_factsheet_sdg_11_1.pdf
UN-Habitat – faktablad om slum, boendeförhållanden och global statistik.

https://unhabitat.org/sites/default/files/2020/10/wcr_2020_report.pdf
UN-Habitat – World Cities Report om urbanisering och stadstillväxt.

https://www.un.org/en/desa/population
FN – befolkning, urbanisering och globala befolkningstrender.

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A5kstad
Wikipedia – kåkstad som begrepp och levnadsvillkor.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Urbanisering
Wikipedia – urbanisering och orsaker till inflyttning till städer.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Slum
Wikipedia – slumområden och definition enligt UN-Habitat.

https://www.worldbank.org/en/topic/urbandevelopment
Världsbanken – stadsutveckling, fattigdom och boendefrågor.

https://www.worldbank.org/en/topic/poverty
Världsbanken – fattigdom, levnadsvillkor och globala skillnader.

Del 2: Varför blir vi fler

https://www.un.org/en/global-issues/population
FN – global befolkningsutveckling, historik och nutida trender.

https://www.un.org/development/desa/pd/
FN:s befolkningsavdelning – statistik om födelsetal, dödstal och prognoser.

https://www.worldbank.org/en/topic/population
Världsbanken – befolkningstillväxt, resurser och utveckling.

https://www.worldbank.org/en/topic/poverty
Världsbanken – fattigdom, levnadsvillkor och ojämlikhet globalt.

https://www.un.org/en/climatechange
FN – klimatförändringar och deras påverkan på resurser och livsvillkor.

https://www.britannica.com/science/Homo-sapiens
Encyclopaedia Britannica – Homo sapiens och människans tidiga historia.

https://www.britannica.com/topic/population-growth
Encyclopaedia Britannica – befolkningstillväxt och historisk utveckling.

https://www.britannica.com/place/China/Population
Encyclopaedia Britannica – Kinas befolkning och familjeplanering.

https://www.britannica.com/place/India/Population
Encyclopaedia Britannica – Indiens befolkning, födelsetal och familjeplanering.

https://www.britannica.com/topic/family-planning
Encyclopaedia Britannica – familjeplanering och dess konsekvenser.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Befolkningstillv%C3%A4xt
Wikipedia – befolkningstillväxt och globala mönster.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Familjeplanering
Wikipedia – familjeplanering som samhällsfenomen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ettbarnspolitiken
Wikipedia – Kinas ettbarnspolitik och dess följder.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Indiens_befolkning
Wikipedia – Indiens befolkningsutveckling och utmaningar.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Levnadsstandard
Wikipedia – levnadsstandard och ekonomisk utveckling.

Del 3: Var bor människor

https://www.un.org/en/global-issues/population
FN – global befolkningsfördelning, tätbygder och glesbygder.

https://www.worldbank.org/en/topic/urbandevelopment
Världsbanken – urbanisering, städers tillväxt och befolkningsmönster.

https://www.worldbank.org/en/topic/agriculture
Världsbanken – jordbruk, odlingsbar mark och livsmedelsförsörjning.

https://www.unep.org/explore-topics/water
FN:s miljöprogram – vattenresurser, floder och vattenbrist.

https://www.britannica.com/science/population-density
Encyclopaedia Britannica – befolkningstäthet och geografiska mönster.

https://www.britannica.com/science/river
Encyclopaedia Britannica – floders betydelse för samhällen och jordbruk.

https://www.britannica.com/science/delta-landform
Encyclopaedia Britannica – deltaområden och bördiga flodmynningar.

https://www.britannica.com/science/desert
Encyclopaedia Britannica – öknar, klimat och gles befolkning.

https://www.britannica.com/science/rainforest
Encyclopaedia Britannica – regnskog, jordmån och försörjningsvillkor.

https://www.britannica.com/topic/industrialization
Encyclopaedia Britannica – industrialiseringens påverkan på bosättning och städer.

https://www.britannica.com/topic/international-trade
Encyclopaedia Britannica – handel, transporter och befolkningskoncentration.

https://www.britannica.com/science/salinization
Encyclopaedia Britannica – försaltning av jordbruksmark.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Befolkningsf%C3%B6rdelning
Wikipedia – befolkningsfördelning och globala mönster.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Befolkningst%C3%A4thet
Wikipedia – befolkningstäthet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Urbanisering
Wikipedia – urbanisering och stadstillväxt.

https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsaltning
Wikipedia – försaltning av jordbruksmark.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Asien
Wikipedia – Asiens befolkning och stora tätbygder.

Del 5 - Migration och urbanisering

https://www.un.org/en/global-issues/migration
FN – migration, orsaker och fakta om internationell migration. Förenta nationerna

https://www.iom.int/
International Organization for Migration – FN-relaterad organisation som arbetar med migration och migranter. IOM+1

https://unhabitat.org/topic/urban-migration
UN-Habitat – migration, urban migration och samband till stadsutveckling. unhabitat.org

https://www.unhcr.org/
UNHCR – flyktingar, skydd och stöd för människor på flykt. Wikipedia

https://en.wikipedia.org/wiki/Urban_refugee
Wikipedia – urban flykting och hur många flyktingar bor i städer (en del av migranters verklighet). Wikipedia

https://www.migrationdataportal.org/themes/urbanisierung-und-migration
Migration Data Portal – statistik och information om kopplingen mellan migration och urbanisering. migrationdataportal.org

https://en.wikipedia.org/wiki/Forced_displacement
Wikipedia – begrepp och statistik om tvångsförflyttning och flykt (refugees, IDP, asylum seekers). Wikipedia

https://en.wikipedia.org/wiki/International_Organization_for_Migration
Wikipedia – artikel om IOM, dess roll och arbete med migration. Wikipedia

Del 5 - Migration och urbanisering

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/befolkning/
Statistiska centralbyrån – Sveriges folkmängd, befolkningsutveckling och prognoser.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/sveriges-befolkning-passerade-10-miljoner/
Statistiska centralbyrån – när Sveriges befolkning passerade 10 miljoner.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/befolkningens-sammansattning/
Statistiska centralbyrån – befolkningens åldersstruktur och medianålder.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-ammansattning/
Statistiska centralbyrån – åldersgrupper, födelseöverskott och dödlighet.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/migration/
Statistiska centralbyrån – invandring, utvandring och utrikes födda i Sverige.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-geografiska-fordelning/
Statistiska centralbyrån – var i Sverige människor bor och befolkningstäthet.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo-och-geografi/
Statistiska centralbyrån – Sveriges geografi, befolkningstäthet och regionala skillnader.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_demografi
Wikipedia – översikt över Sveriges befolkningsutveckling och demografiska förändringar.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Urbanisering_i_Sverige
Wikipedia – urbaniseringens utveckling i Sverige.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Befolkningst%C3%A4thet
Wikipedia – befolkningstäthet som begrepp.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Glesbygd
Wikipedia – glesbygd, avfolkning och regionala skillnader.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regional-utveckling/
Regeringen – regional utveckling, glesbygd och urbanisering i Sverige.