För att ett samhälle ska fungera måste det vara tydligt vem som fattar beslut, vilka beslut som tas och vilka regler som gäller. I Sverige finns det tydliga bestämmelser för hur landet ska styras och hur makten ska användas. Dessa bestämmelser kallas för statsskick.

Statsskicket är reglerna för hur Sverige styrs och hur den politiska makten är organiserad. Reglerna finns nedskrivna i Sveriges grundlagar, som är de viktigaste lagarna i landet. Grundlagarna är extra svåra att ändra och ska skydda demokratin och människors rättigheter.

Grundlagarna bestämmer bland annat:

• hur politiker utses genom val
  
  

• vilka fri- och rättigheter alla medborgare har
  
  

• hur makten ska delas mellan olika politiska nivåer och mellan olika delar av samhället
  
  

Sverige är en demokrati, vilket betyder att det är folket som ytterst har makten. Medborgarna styr landet genom att rösta fram politiker som fattar beslut i deras ställe.

Sveriges statsskick i korthet

Sveriges statsskick kan sammanfattas i några viktiga punkter. Sverige är:

• en demokratisk rättsstat
  
  

• en monarki
  
  

• ett land där politiker väljs i allmänna och fria val vart fjärde år
  
  

Att Sverige är en rättsstat innebär att alla – både medborgare och myndigheter – måste följa lagen. Ingen står över lagen, inte ens politiker eller staten själv. Domstolarna ska vara självständiga och döma efter lagarna, utan att påverkas av politiska beslut eller åsikter. Detta är viktigt för att skydda människors rättigheter och för att förhindra maktmissbruk.

Sverige är också en monarki, vilket betyder att statschefen ärver sitt ämbete. Kungen är Sveriges statschef och landets främsta representant vid till exempel statsbesök och högtidliga ceremonier. Däremot har kungen ingen politisk makt och kan inte påverka lagar eller politiska beslut. Den verkliga makten ligger hos de folkvalda politikerna.

Beslut fattas på flera nivåer

Alla politiska beslut i Sverige tas inte på samma plats. I stället är makten uppdelad på flera nivåer. Det gör att olika frågor kan avgöras där de passar bäst. Grundtanken är att beslut ska fattas så nära människors vardag som möjligt.

I Sverige finns det fyra politiska nivåer:

• nationell nivå
  
  

• regional nivå
  
  

• kommunal nivå
  
  

• europeisk nivå (Europeiska unionen)
  
  

Varje nivå ansvarar för olika typer av frågor. Stora frågor som rör hela landet beslutas på nationell nivå, medan frågor som rör människors vardag ofta avgörs i kommuner och regioner. På europeisk nivå fattas gemensamma beslut tillsammans med andra EU-länder.

Den här uppdelningen gör att makten inte samlas på ett ställe och att fler kan vara med och påverka hur samhället styrs.

Nationell nivå – beslut som gäller hela landet

Den nationella nivån handlar om frågor som påverkar hela landet. Här fattas de största politiska besluten, till exempel om lagar, skatter och statens budget.

Två centrala aktörer finns på denna nivå:

Riksdagen

Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församling. Här sitter folkvalda politiker från olika partier. Riksdagens viktigaste uppgifter är att:

• stifta lagar
  
  

• besluta om statens budget
  
  

• kontrollera regeringens arbete
  
  

Riksdagen representerar folket. Det betyder att de politiker som sitter där ska fatta beslut som speglar väljarnas vilja.

Regeringen

Regeringen styr landet och leder arbetet i staten. Den består av statsministern och andra ministrar som ansvarar för olika områden, till exempel skola, försvar och miljö.

Regeringens uppgifter är bland annat att:

• genomföra de beslut som riksdagen fattar
  
  

• leda Sveriges myndigheter
  
  

• ansvara för kontakterna med andra länder
  
  

Regeringen måste ha riksdagens förtroende. Om riksdagen inte längre litar på regeringen kan den tvingas avgå. Detta kallas parlamentarism och är en viktig del av demokratin.

Regional nivå – frågor som rör större områden

Sverige är indelat i regioner. Den regionala nivån ansvarar för frågor som är för stora för kommunerna men som inte behöver avgöras på nationell nivå.

Regionernas viktigaste ansvarsområden är:

• sjukvård
  
  

• kollektivtrafik
  
  

• regional utveckling
  
  

Regionerna styrs av politiker som väljs av invånarna i regionen. De beslutar till exempel om var sjukhus ska ligga, hur vården ska organiseras och hur bussar och tåg ska fungera.

Kommunal nivå – nära människors vardag

Den kommunala nivån är den nivå som oftast märks mest i vardagen. Kommunerna ansvarar för många av de verksamheter som människor möter dagligen.

Kommunerna ansvarar bland annat för:

• grundskola och gymnasium
  
  

• förskola och fritidshem
  
  

• äldreomsorg
  
  

• vatten, avlopp och sophämtning
  
  

• idrotts- och fritidsverksamhet
  
  

Kommunala beslut fattas av kommunfullmäktige, där politiker som bor i kommunen är valda av kommuninvånarna. Kommunerna har rätt att ta ut skatt för att kunna finansiera sin verksamhet.

Eftersom kommunerna känner till lokala behov kan de anpassa besluten efter hur det ser ut just där människor bor.

Europeisk nivå – samarbete inom EU

Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Det innebär att vissa beslut fattas gemensamt tillsammans med andra europeiska länder.

EU beslutar till exempel om:

• handel mellan medlemsländer
  
  

• miljö- och klimatregler
  
  

• konsumentskydd
  
  

• möjligheten att studera, arbeta och bo i andra EU-länder
  
  

När EU beslutar om regler som gäller alla medlemsländer måste Sverige följa dem. Dessa regler blir då en del av svensk lag. Samtidigt är Sverige med och påverkar EU:s beslut genom sina folkvalda representanter.

Varför delas makten upp?

Att makten är uppdelad på flera nivåer har flera viktiga syften:

• beslut kan fattas där de passar bäst
  
  

• makten sprids och samlas inte hos en enda aktör
  
  

• fler människor kan vara med och påverka
  
  

Denna uppdelning är en grundläggande del av ett demokratiskt samhälle och gör det svårare för någon att missbruka sin makt.

Frågor till texten

1. Vad menas med statsskick och varför är det viktigt för hur Sverige styrs?

2. Ge två exempel på vad Sveriges grundlagar bestämmer.

3. Vad betyder det att Sverige är en demokrati?

4. Förklara vad det innebär att Sverige är en rättsstat.

5. Varför har kungen ingen politisk makt trots att han är statschef?

6. Varför fattas politiska beslut på flera olika nivåer i Sverige?

7. Vad är riksdagens viktigaste uppgifter? Nämn minst två.

8. Vad gör regeringen som riksdagen inte gör?

9. Ge exempel på två frågor som regionerna ansvarar för.

10. Varför märks kommunala beslut ofta tydligt i människors vardag?

11. Ge exempel på en typ av fråga som kan bestämmas på EU-nivå.

12. Förklara varför det är bra att makten inte samlas på ett enda ställe.

Sveriges grundlagar – grunden för demokratin

För att ett land ska fungera krävs tydliga regler för hur makten ska användas och begränsas. Dessa regler kallas för en författning. Sveriges författning består av fyra grundlagar som tillsammans bestämmer hur landet ska styras, hur makten ska fördelas och vilka rättigheter människor har. Grundlagarna är de viktigaste lagarna i Sverige och de är avsiktligt svåra att ändra. Syftet är att skydda demokratin och hindra snabba eller tillfälliga politiska majoriteter från att ta bort viktiga fri- och rättigheter.

Att ändra en grundlag är därför en lång process. Riksdagen måste fatta samma beslut två gånger, och mellan besluten måste det hållas ett allmänt val. På så sätt får väljarna möjlighet att säga sitt innan förändringen blir giltig. Grundlagarna ändras sällan, men när det har skett har det ofta handlat om stora och viktiga samhällsförändringar. Ett exempel är när kvinnor fick rösträtt, vilket gjorde det möjligt för kvinnor att delta i val för första gången år 1921. Ett annat exempel är när dödsstraffet avskaffades i början av 1900-talet.

Sverige är också bundet av internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Det innebär att förändringar i grundlagarna inte får strida mot dessa. Dessutom gäller EU:s lagar före svensk lag, även före grundlagarna, inom de områden där EU har beslutanderätt.

Regeringsformen – hur Sverige styrs

Den viktigaste av Sveriges grundlagar är regeringsformen. Den beskriver hur landet ska styras och hur den politiska makten ska fördelas. Redan i inledningen slås fast att all offentlig makt utgår från folket. Det innebär att Sverige är en demokrati där medborgarna styr genom att välja sina representanter i fria och allmänna val.

Regeringsformen förklarar hur ansvaret är uppdelat mellan riksdag, regering, kommuner, regioner och domstolar. Den slår också fast att domstolar ska vara självständiga och att politiker inte får lägga sig i hur enskilda domar beslutas. På så sätt skyddas rättssäkerheten och människors rätt att behandlas lika inför lagen.

Utöver maktfördelningen innehåller regeringsformen också grundläggande demokratiska rättigheter. Där finns regler som skyddar rätten att uttrycka åsikter, delta i demonstrationer, gå med i föreningar och utöva sin religion. Dessa rättigheter är centrala i ett demokratiskt samhälle och ska gälla för alla.

Tryckfrihet och yttrandefrihet

Två av Sveriges grundlagar handlar särskilt om rätten att uttrycka åsikter och sprida information. Tryckfrihetsförordningen skyddar rätten att publicera texter i tidningar och böcker utan att staten kan stoppa eller förhandsgranska innehållet. Det innebär att censur är förbjuden och att journalister ska kunna granska makthavare fritt.

Yttrandefrihetsgrundlagen utvidgar detta skydd till andra medier, som radio, tv, webbplatser och sociala medier. Människor har rätt att uttrycka sina åsikter genom till exempel tal, bilder och digitala medier. Dessa friheter är dock inte obegränsade. Det är inte tillåtet att hota, förtala eller diskriminera andra människor. Rasism och hets mot folkgrupp är förbjudet, även när det sker på nätet.

Balansen mellan yttrandefrihet och skyddet mot kränkningar är viktig för att både demokratin och människors trygghet ska fungera.

Successionsordningen – vem blir statschef?

En av grundlagarna handlar inte om politik, utan om statschefens roll. Successionsordningen reglerar vem som får ärva rollen som statschef i Sverige. Sedan slutet av 1970-talet gäller att statschefens äldsta barn ärver titeln, oavsett kön. Detta var en viktig förändring som stärkte principen om jämställdhet.

Eftersom statschefen inte har någon politisk makt handlar successionsordningen främst om representation och symbolik. Den visar hur även traditionella institutioner kan förändras för att bättre spegla moderna demokratiska värderingar.

Skydd mot diskriminering

En central del av det svenska rättssystemet är skyddet mot diskriminering. Diskriminering innebär att människor behandlas orättvist eller sämre än andra, trots att alla har samma värde och rättigheter. Lagarna ska skydda människor från att missgynnas på grund av till exempel kön, etnisk bakgrund, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Syftet med diskrimineringsskyddet är att skapa ett samhälle där alla har lika möjligheter och där ingen ska behöva utsättas för orättvis behandling på grund av vem de är.

Sametinget – samernas politiska organ

I Sverige finns också ett särskilt folkvalt organ för samerna, som är ett av landets nationella minoritetsfolk. Sametinget fungerar både som ett parlament och som en myndighet. Där fattas beslut i frågor som rör samisk kultur, språk och traditioner.

Sametinget har ansvar för frågor som till exempel bevarandet av det samiska språket och frågor kopplade till renskötsel. Val till Sametinget hålls vart fjärde år, men inte samtidigt som riksdagsvalet. På så sätt ges samerna möjlighet till inflytande över frågor som är särskilt viktiga för dem

Frågor till texten

1. Vad menas med en författning och varför är den viktig för hur Sverige styrs?

2. Varför är Sveriges grundlagar svåra att ändra?

3. Hur går det till när en grundlag ändras i Sverige?

4. Ge ett exempel på en viktig förändring som har gjorts i Sveriges grundlagar.

5. Vad är regeringsformen och vad säger den om hur Sverige styrs?

6. Vad betyder det att all offentlig makt utgår från folket?

7. Ge exempel på två demokratiska rättigheter som skyddas av regeringsformen.

8. Vad är syftet med tryckfrihetsförordningen?

9. Vad är yttrandefrihetsgrundlagen och vad ger den människor rätt att göra?

10. Ge exempel på begränsningar som finns för yttrandefriheten.

11. Vad reglerar successionsordningen och varför ändrades den år 1979?

12. Vad är Sametinget och vilka typer av frågor arbetar det med?

Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församling och en central del av den svenska demokratin. Det är här folkets vilja ska komma till uttryck genom de politiker som väljs i allmänna val. Riksdagen består av 349 ledamöter som representerar olika politiska partier. Antalet ledamöter från varje parti beror på hur många röster partiet fått i valet. På så sätt speglar riksdagen hur väljarna har röstat.

Riksdagsledamöterna samlas i riksdagens kammare, den stora sal där debatter och omröstningar hålls. Där diskuterar politikerna aktuella frågor, argumenterar för sina åsikter och lyssnar på motståndarnas argument. Debatterna är öppna och går att följa, vilket är viktigt för att medborgarna ska kunna se hur besluten fattas.

Arbetet i riksdagen leds av talmannen. Talmannen har en särskild roll och ska vara opartisk, alltså inte gynna något parti. En av talmannens viktigaste uppgifter är att föreslå vem som ska bli statsminister efter ett val. Talmannen ansvarar också för att riksdagens arbete fungerar och att debatter och omröstningar genomförs på ett korrekt sätt.

Riksdagens uppgifter

Riksdagen har flera viktiga uppgifter som tillsammans gör den till den mest centrala maktinstitutionen i Sverige. Den kanske viktigaste uppgiften är att stifta lagar. Det betyder att riksdagen beslutar vilka regler som ska gälla i samhället. Lagarna kan handla om allt från skola och sjukvård till brott och straff eller miljö och trafik.

En annan mycket viktig uppgift är att besluta om statens budget. Budgeten visar hur mycket pengar staten ska få in, till exempel genom skatter, och hur pengarna ska fördelas mellan olika områden. Genom budgeten avgör riksdagen vilka områden som ska prioriteras, till exempel om mer pengar ska satsas på utbildning, vård eller försvar.

Riksdagen har också i uppgift att kontrollera regeringen. Regeringen styr landet, men den måste följa de beslut som riksdagen fattar. Riksdagen kan ställa frågor till ministrar, granska regeringens arbete och kritisera beslut som anses vara felaktiga. Om riksdagen tappar förtroendet för regeringen kan den till och med tvinga regeringen att avgå. Detta är en viktig del av maktdelningen i en demokrati.

Förslag och idéer – motioner och propositioner

Alla lagar och politiska beslut börjar med ett förslag. Dessa förslag kan komma från olika håll. När ett förslag kommer från regeringen kallas det för en proposition. Propositioner är ofta resultatet av ett långt arbete där frågan har utretts noggrant. Experter, myndigheter och organisationer kan ha fått säga vad de tycker innan förslaget lämnas till riksdagen.

Riksdagsledamöter kan också själva lämna förslag, och dessa kallas motioner. En motion kan handla om en ny lag, en förändring av en befintlig lag eller om hur staten ska använda sina pengar. På så sätt har även enskilda politiker möjlighet att påverka politiken, inte bara regeringen.

Många förslag som riksdagen behandlar har också koppling till EU. När EU fattar beslut som gäller alla medlemsländer behöver dessa anpassas till svensk lag. Riksdagen ansvarar då för att se till att EU-besluten blir en del av det svenska rättssystemet, samtidigt som man diskuterar hur besluten påverkar Sverige

Utskotten – där besluten förbereds

Även om debatter och omröstningar i kammaren ofta får mest uppmärksamhet är det i utskotten som det största och viktigaste arbetet i riksdagen sker. Utskotten kan beskrivas som arbetsgrupper där riksdagsledamöterna fördjupar sig i olika politikområden. Varje utskott är specialiserat på ett visst område, till exempel utbildning, rättsväsende, ekonomi eller försvar.

Alla riksdagsledamöter är med i minst ett utskott, och sammansättningen av utskotten speglar hur platserna i riksdagen är fördelade mellan partierna. Det betyder att större partier har fler platser även i utskotten, medan mindre partier har färre. På så sätt följer även utskottsarbetet väljarnas vilja.

När ett lagförslag kommer till riksdagen skickas det till det utskott som ansvarar för frågan. Där granskas förslaget noggrant, olika konsekvenser diskuteras och partiernas ståndpunkter vägs mot varandra. Arbetet är ofta omfattande och kräver både kunskap och kompromisser.

Betänkanden och vägen till beslut

När ett utskott har arbetat färdigt med ett förslag sammanfattas resultatet i ett dokument som kallas betänkande. Betänkandet innehåller utskottets förslag till hur riksdagen bör besluta i frågan. Det kan också innehålla reservationer, vilket innebär att ett eller flera partier inte håller med om majoritetens förslag och därför vill markera en annan åsikt.

Betänkandet är grunden för den fortsatta behandlingen i riksdagen. Det är detta dokument som tas upp i kammaren och blir föremål för debatt. På så sätt har alla ledamöter möjlighet att sätta sig in i frågan innan beslut fattas.

Processen kan upplevas som långsam, men syftet är att säkerställa att beslut inte fattas för hastigt. Genom att frågor först utreds i utskott och sedan diskuteras öppet i kammaren minskar risken för ogenomtänkta beslut.

Debatt och omröstning i kammaren

När ett ärende tas upp i kammaren hålls en debatt där riksdagsledamöterna får argumentera för sina ståndpunkter. Debatten ger möjlighet att förklara varför ett förslag är bra eller dåligt, samt att bemöta motståndarnas argument. Kammarens debatter är offentliga och kan följas av allmänheten, vilket är viktigt för öppenheten i en demokrati.

Efter debatten genomförs en omröstning. Varje ledamot kan rösta ja, nej eller avstå. Det förslag som får flest röster vinner. Resultatet av omröstningen blir riksdagens beslut och är bindande för regeringen.

Det är här som den representativa demokratin blir tydlig. Ledamöterna röstar inte för sin egen skull, utan för de väljare som har gett dem sitt förtroende.

Från beslut till verklighet – regeringens ansvar

När riksdagen har fattat ett beslut tar regeringen över ansvaret. Regeringens uppgift är att se till att beslutet genomförs i praktiken. Ofta innebär det att myndigheter får i uppdrag att ta fram regler, riktlinjer eller praktiska lösningar.

Myndigheterna spelar därför en viktig roll i det politiska systemet. De ska arbeta sakligt och följa lagen, inte driva egen politik. På så sätt skiljs politiska beslut från genomförandet, vilket bidrar till rättssäkerhet och stabilitet i samhället.

Att vara riksdagsledamot – ett krävande uppdrag

Att arbeta som riksdagsledamot är mer än att bara delta i debatter och omröstningar. En stor del av arbetet består av möten, utskottsarbete, förberedelser och kontakt med väljare. Många ledamöter delar sin tid mellan arbetet i Stockholm och arbetet i sin hemregion.

Arbetsdagarna är ofta långa och kan innehålla allt från läsning av lagförslag och utredningar till möten med organisationer och medborgare. Samtidigt upplever många politiker uppdraget som meningsfullt, eftersom de har möjlighet att påverka samhällets utveckling.

Demokrati tar tid

Riksdagens arbete visar att demokrati inte handlar om snabba beslut, utan om noggranna processer där olika åsikter får komma fram. Att det tar tid är inte ett tecken på svaghet, utan på att systemet är byggt för att skydda både majoritetens och minoritetens rättigheter.

Genom riksdagen omvandlas folkets vilja till lagar och beslut. Det är därför riksdagen ofta beskrivs som demokratins hjärta i Sverige.

Skrivfrågor: Riksdagens arbete (10 st)

1. Varför sker en stor del av riksdagens arbete i utskotten och inte i kammaren?

2. Hur är utskotten sammansatta och varför är det viktigt?

3. Vad är ett betänkande och vilken funktion har det i riksdagens arbete?

4. Varför kan det finnas reservationer i ett betänkande?

5. Vad händer med ett ärende när det tas upp i kammaren?

6. Hur går en omröstning i riksdagen till?

7. Varför är riksdagens debatter öppna för allmänheten?

8. Vad händer efter att riksdagen har fattat ett beslut?

9. Vilken roll har myndigheterna när ett politiskt beslut ska genomföras?

10. Varför kan man säga att demokrati tar tid enligt texten?

I Sverige är det Riksdagen som representerar folket och fattar de viktigaste besluten, men det är regeringen som leder arbetet med att styra landet i praktiken. Regeringen kan ses som den del av det politiska systemet som planerar, samordnar och genomför politiken, alltid inom de ramar som riksdagen och lagarna sätter.

Regeringen leds av statsministern, som är regeringens chef. Statsministern utses genom riksdagen och väljer därefter vilka andra ministrar som ska ingå i regeringen. För att regeringen ska kunna styra landet krävs att den har riksdagens stöd eller åtminstone tolereras av en majoritet. Därför behöver regeringar ofta samarbeta med andra partier för att få igenom sin politik.

Regeringens viktigaste uppgifter

Regeringens uppdrag är att styra landet och se till att politiska beslut blir verklighet. En central del av detta arbete är att ta fram förslag på nya lagar eller ändringar i befintliga lagar. Dessa förslag kallas propositioner och lämnas till riksdagen, som beslutar om de ska bli lag eller inte.

Varje år presenterar regeringen också ett omfattande förslag till statsbudget. Budgeten visar hur mycket pengar staten räknar med att få in och hur dessa pengar ska användas. Genom budgeten prioriteras olika områden i samhället, till exempel skola, vård, infrastruktur och försvar.

Regeringen ansvarar även för Sveriges relationer med andra länder. Det handlar om utrikespolitik, säkerhetspolitik och Sveriges arbete inom Europeiska unionen. I dessa frågor representerar regeringen Sverige i internationella sammanhang och förhandlar för landets räkning.

En annan viktig del av regeringens arbete är att tillsätta utredningar. När en fråga är komplicerad behöver man ofta undersöka olika alternativ och konsekvenser innan ett förslag läggs fram. Utredningar hjälper politikerna att fatta mer genomtänkta beslut.

Ministrar, departement och Regeringskansliet

Regeringen består av ett antal ministrar, som också kallas statsråd. Varje minister ansvarar för ett visst politikområde, till exempel utbildning, ekonomi, miljö eller försvar. Många ministrar är chefer för ett departement, där arbetet inom området samordnas.

Statsministern leder regeringens arbete och samordnar ministrarnas insatser. Runt ministrarna finns Regeringskansliet, där tusentals tjänstemän arbetar. De flesta av dem är inte politiker utan experter inom sina områden. Deras uppgift är att ta fram underlag, analysera frågor och förbereda beslutsfattandet. På så sätt kombineras politiska beslut med sakkunskap.

Myndigheter – gör besluten till verklighet

När riksdagen har fattat beslut och regeringen har gett uppdrag måste besluten genomföras i praktiken. Det är då myndigheterna kommer in i bilden. Myndigheter arbetar inom olika områden, till exempel skola, skatt, socialförsäkringar och rättsväsende, och ser till att lagar och regler följs.

En viktig princip i Sverige är att myndigheterna ska arbeta självständigt. En minister får inte ingripa i enskilda ärenden eller påverka hur en myndighet fattar beslut i ett specifikt fall. Denna princip skyddar rättssäkerheten och gör att medborgare kan lita på att beslut fattas sakligt och enligt lag.

På regional nivå finns också länsstyrelserna, som ansvarar för statens verksamhet i landets olika län och ser till att nationella beslut fungerar i praktiken runt om i landet.

När samhället hamnar i kris

I vissa situationer kan samhället drabbas av allvarliga kriser, till exempel vid smittspridning, naturkatastrofer eller andra hot mot människors säkerhet. Då kan regeringen behöva fatta snabba beslut för att skydda befolkningen.

Även i krissituationer måste regeringen följa lagarna. Det finns dock regler som gör det möjligt att tillfälligt begränsa vissa fri- och rättigheter om det är nödvändigt för att skydda liv och hälsa. Sådana åtgärder ska vara tidsbegränsade och alltid ha stöd i lag.

Riksdagen granskar regeringen

I en demokrati är det viktigt att den som har makt också kontrolleras. Därför har riksdagen i uppgift att granska regeringens arbete. Riksdagsledamöter kan ställa frågor till ministrarna och kräva att de förklarar och försvarar sina beslut.

Om riksdagen anser att regeringen eller en minister har gjort allvarliga fel kan riksdagen visa att den inte längre har förtroende för dem. Detta kan leda till att en minister eller till och med hela regeringen tvingas avgå.

Utöver den politiska granskningen finns också särskilda organ som kontrollerar hur staten och myndigheterna arbetar. Dessa ser till att lagar följs och att skattepengar används på ett korrekt och effektivt sätt.

Skrivfrågor: Regeringen

1. Vilken roll har regeringen i förhållande till riksdagen i det svenska politiska systemet?

2. Hur utses statsministern och vilken roll har statsministern i regeringen?

3. Varför behöver regeringen ha stöd eller tolerans från riksdagen för att kunna styra landet?

4. Vad är en proposition och vilken roll spelar den i regeringens arbete?

5. Varför är statsbudgeten en av regeringens viktigaste uppgifter varje år?

6. Ge exempel på vilka frågor regeringen ansvarar för när det gäller Sveriges relationer med andra länder.

7. Vad gör departementen och vilken roll har tjänstemännen i Regeringskansliet?

8. Varför är det viktigt att ministrar inte får styra myndigheters beslut i enskilda ärenden?

9. Vad kan regeringen göra i en krissituation, och vilka begränsningar finns för dess makt?

10. Hur och varför granskar riksdagen regeringens arbete i en demokrati?

Sverige styrs inte från ett enda ställe. I stället är ansvaret uppdelat mellan flera nivåer, så att beslut kan fattas där de passar bäst. Vissa frågor behöver avgöras för hela landet, andra fungerar bättre om de hanteras nära människors vardag. Det är därför Sverige har ett system med nationell nivå, regional nivå och kommunal nivå – och dessutom en statlig närvaro i varje län genom länsstyrelserna.

Att förstå vem som ansvarar för vad är viktigt, eftersom det hjälper dig att veta vart du ska vända dig när något behöver förändras. Det gör det också lättare att tolka nyheter: när man hör att “politikerna” beslutat något är nästa fråga ofta vilka politiker det handlar om – i riksdagen, i regionen eller i kommunen.

Regional nivå – regionerna och deras ansvar

Regionerna ansvarar för uppgifter som är för stora för en enskild kommun men som inte alltid behöver skötas av staten. Det tydligaste exemplet är hälso- och sjukvården. Regionerna planerar och organiserar vården, vilket påverkar allt från vårdcentraler och sjukhus till hur vården ska prioriteras och utvecklas.

Regionerna har också en viktig roll i kollektivtrafiken. Det kan handla om bussar, tåg och annan lokaltrafik som ska fungera för människor som pendlar till skola, jobb eller vårdbesök. Utöver det arbetar regioner ofta med frågor som rör utveckling i området, till exempel hur man kan stärka utbildning, arbetsmarknad och infrastruktur på längre sikt.

Regionpolitiker väljs av invånarna i regionen. Det innebär att du i valen inte bara väljer riksdagspolitiker, utan också vilka som ska fatta beslut om frågor som sjukvård och lokaltrafik där du bor.

Kommunal nivå – det som märks mest i vardagen

Kommunen är den politiska nivå som ofta känns mest konkret i människors liv. Det beror på att kommunerna ansvarar för verksamheter som du möter nästan varje dag. Skolan är ett tydligt exempel. Kommuner har ansvar för att driva och organisera utbildning, och besluten påverkar bland annat resurser, lokaler, elevhälsa och hur skolor planeras i framtiden.

Kommunerna ansvarar också för sådant som äldreomsorg, förskola och många delar av samhällsservice. Dessutom sköter kommunen en stor del av den praktiska infrastrukturen i vardagen, som vatten och avlopp, avfallshantering och annan lokal planering. Det är därför kommunpolitiken kan kännas extra “nära”: det handlar ofta om frågor som rör bostadsområden, skolor, idrottsanläggningar och service.

Kommunerna styrs av folkvalda politiker i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan ses som kommunens “riksdag”: det är där de stora besluten tas, till exempel om mål, riktning och ekonomi. För att besluten ska bli verklighet finns kommunstyrelse och olika nämnder som leder arbetet inom sina områden.

Pengar och prioriteringar – varför ekonomi är politik

Både kommuner och regioner måste hela tiden prioritera. Pengarna räcker sällan till allt, och därför blir budgeten en av de viktigaste delarna av politiken på lokal och regional nivå. När politiker beslutar om budgeten bestämmer de i praktiken vad som ska satsas på och vad som kanske behöver minska.

En viktig anledning till att ekonomi ofta diskuteras är att behoven ser olika ut i olika delar av landet. En kommun med många barn behöver ofta lägga mycket resurser på förskolor och skolor. En kommun med många äldre kan behöva prioritera äldreomsorg. Samtidigt kan skatteintäkterna variera beroende på hur många som arbetar och hur kommunen utvecklas.

Det är också därför politiska beslut ibland upplevs som svåra. Politiker måste väga olika behov mot varandra och försöka hitta lösningar som fungerar både på kort och lång sikt.

Län och länsstyrelse – statens länk ut i landet

Sverige är indelat i län. I varje län finns en länsstyrelse som representerar staten och fungerar som en viktig länk mellan nationell politik och regional verklighet. Man kan säga att länsstyrelsen hjälper till att se till att lagar och nationella beslut får genomslag på ett likvärdigt sätt i olika delar av landet.

Länsstyrelsen arbetar med många olika frågor beroende på länets behov och statens uppdrag. Ofta handlar det om tillsyn, samordning och att följa upp att regler och beslut fungerar som de ska. Det kan också handla om att samla aktörer i länet för att samarbeta, särskilt i frågor som berör flera kommuner samtidigt.

Länsstyrelsen leds av en landshövding. Landshövdingen är statens främsta företrädare i länet och har en viktig representativ roll, men också en funktion i att leda länsstyrelsens arbete.

Vem bestämmer vid kriser?

När samhället hamnar i kris behöver olika nivåer samarbeta. Regioner kan få en central roll i frågor som rör vård och smittskydd, medan kommuner kan behöva hantera situationer nära invånarna, till exempel omsorg, skolfrågor eller praktisk samhällsservice. Samtidigt kan staten samordna och fatta nationella beslut när det krävs åtgärder som gäller hela landet.

Att ansvaret är uppdelat betyder inte att nivåerna arbetar var för sig. Tvärtom är samverkan en nyckel, eftersom kriser ofta påverkar flera områden samtidigt. Därför är det viktigt att förstå grundansvaret, men också att se att samarbetet mellan nivåerna är en del av hur systemet fungerar.

Sammanfattning – en demokrati med flera nivåer

Sverige har ett system där makten och ansvaret är uppdelat för att beslut ska kunna fattas på rätt nivå. Regionen ansvarar för stora välfärdsfrågor som sjukvård och kollektivtrafik. Kommunen ansvarar för vardagsnära verksamheter som skola, omsorg och samhällsservice. Staten är närvarande i hela landet genom länsstyrelserna som följer upp, samordnar och ser till att nationella beslut får genomslag.

När du vet vem som bestämmer blir det också lättare att påverka. Du kan förstå vem som ansvarar, vart du ska vända dig och hur demokratiska beslut faktiskt blir till i praktiken

Skrivfrågor: Regioner, kommuner och staten

1. Varför är ansvaret i Sverige uppdelat mellan flera politiska nivåer?

2. Vilka typer av frågor ansvarar regionerna för, och varför ligger just dessa på regional nivå?

3. Hur påverkar regionernas beslut människors vardag?

4. Varför kan kommunpolitiken upplevas som mer “nära” än nationell politik?

5. Ge exempel på verksamheter som kommunen ansvarar för.

6. Hur fungerar kommunfullmäktige i jämförelse med riksdagen?

7. Varför är budgeten en av de viktigaste politiska frågorna i kommuner och regioner?

8. Varför kan ekonomiska beslut se olika ut i olika kommuner?

9. Vilken roll har länsstyrelsen i Sveriges politiska system?

10. Hur samarbetar stat, regioner och kommuner vid kriser?

11. Varför är det viktigt att veta vilken nivå som ansvarar för olika frågor?

12. Hur kan kunskap om politiska nivåer göra det lättare för medborgare att påverka samhället

I en demokrati är val ett av de viktigaste sätten för människor att påverka hur samhället styrs. Genom val får medborgarna möjlighet att välja vilka partier och politiker som ska fatta beslut i deras ställe. I Sverige bygger det politiska systemet på fria, hemliga och regelbundna val, vilket är avgörande för att demokratin ska fungera.

Under en valrörelse försöker partierna nå ut till väljarna på olika sätt. Det kan handla om personliga möten, debatter, kampanjer och information i medier. Syftet är både att presentera partiets politik och att lyssna på vad väljarna tycker är viktigt. På så sätt blir valrörelsen en tid då politiska frågor diskuteras extra mycket i samhället.

Fria och hemliga val

Att valen är fria betyder att varje väljare själv bestämmer hur hen röstar. Ingen får tvinga, hota eller påverka någon att rösta på ett visst parti. Att valen är hemliga innebär att ingen behöver berätta hur man har röstat. Detta skyddar väljaren och gör det möjligt att rösta utan rädsla för konsekvenser.

För att ett val ska vara demokratiskt måste det också finnas flera alternativ att välja mellan. Därför är flerpartisystem och politisk mångfald viktiga delar av den svenska demokratin.

Fyra allmänna val

I Sverige finns det fyra olika allmänna val. Tre av dem hålls samtidigt vart fjärde år: val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Dessa val sker alltid andra söndagen i september. Genom dessa val väljer medborgarna politiker på nationell, regional och lokal nivå.

Det fjärde valet är valet till Europaparlamentet. Det hålls vart femte år och sker inte samma år som de övriga valen. I detta val röstar svenska väljare fram de ledamöter som ska representera Sverige i EU:s parlament.

Rösträtt och valdeltagande

I Sverige gäller allmän och lika rösträtt. Det innebär att varje röst väger lika tungt och att alla som uppfyller kraven har rätt att rösta. För riksdagsvalet krävs svenskt medborgarskap och att man har fyllt 18 år senast på valdagen.

I val till regioner och kommuner är reglerna delvis annorlunda. Även personer som är medborgare i andra EU-länder, samt i Norge och Island, kan rösta om de är folkbokförda i Sverige. Personer från länder utanför EU kan rösta i kommun- och regionval om de har bott i Sverige i minst tre år.

Valdeltagandet i Sverige är högt jämfört med många andra länder. Ofta röstar över 80 procent av de röstberättigade i de allmänna valen. Däremot är valdeltagandet lägre i valet till Europaparlamentet. Samtidigt visar undersökningar att många ändå anser att EU-samarbetet är viktigt.

Det finns skillnader mellan olika grupper i samhället när det gäller hur många som röstar. Yngre väljare, personer med kortare utbildning och vissa andra grupper röstar i lägre utsträckning än genomsnittet. Detta är en utmaning för demokratin, eftersom valresultatet påverkas av vilka som faktiskt deltar.

Kyrkoval – ett särskilt val

Utöver de allmänna valen hålls också kyrkoval i Sverige. I kyrkovalet väljs ledamöter till Svenska kyrkans beslutande organ. Detta räknas inte som ett allmänt val, eftersom det bara är medlemmar i Svenska kyrkan som får rösta.

För att delta i kyrkovalet måste man ha fyllt 16 år och vara folkbokförd i Sverige. Kyrkovalet hålls vart fjärde år, men inte samma år som de allmänna valen.

Proportionella val – så fungerar det i Sverige

Sverige använder ett proportionellt valsystem. Det innebär att platserna i riksdagen fördelas i förhållande till hur många röster varje parti får. Ett parti som får många röster får många platser, medan ett parti som får färre röster får färre platser.

Syftet med proportionella val är att riksdagen ska spegla väljarnas åsikter så rättvist som möjligt. Även mindre partier kan få representation, vilket gör att fler röster räknas och att fler perspektiv kan komma till tals i politiken.

Majoritetsval – ett annat sätt att välja

Alla länder använder inte proportionella val. I vissa länder används i stället majoritetsval i enmansvalkretsar. Det innebär att varje valkrets väljer en enda representant, och den kandidat som får flest röster vinner. Alla andra röster räknas inte i det området.

Detta system används bland annat i Storbritannien och i USA. Där har varje valkrets stor betydelse, och valet handlar ofta mycket om personerna som ställer upp, inte bara om partierna.

I Storbritannien finns hundratals valkretsar som var och en väljer en ledamot till parlamentet. Dessa ledamöter har ofta starka band till sin valkrets och lägger stor vikt vid kontakten med väljarna. Samtidigt kan systemet leda till att partier med många röster ändå får få platser, om de inte vinner i tillräckligt många valkretsar.

Olika valsystem – olika konsekvenser

Både proportionella val och majoritetsval har fördelar och nackdelar. Proportionella val gör att fler röster räknas och att fler partier kan bli representerade. Majoritetsval kan däremot leda till tydligare majoriteter och stabilare regeringar, men också till att många röster inte påverkar resultatet.

Vilket valsystem ett land väljer påverkar därför hur demokratin fungerar i praktiken. Det avgör vilka partier som får makt, hur representativt parlamentet blir och hur lätt eller svårt det är att bilda regering.

Exempel på hur val fungerar i olika länder

Sverige – proportionella val

I Sverige används ett proportionellt valsystem. Det betyder att platserna i riksdagen fördelas i förhållande till hur många röster partierna får i valet. Om ett parti får ungefär 20 procent av rösterna ska det också få ungefär 20 procent av platserna.

Detta gör att riksdagen ofta består av flera partier och speglar väljarnas åsikter ganska väl. Även mindre partier kan få representation, så länge de får tillräckligt många röster. Nackdelen är att det ibland kan vara svårt att bilda regering, eftersom inget parti får egen majoritet.

Storbritannien – majoritetsval i enmansvalkretsar

I Storbritannien används majoritetsval i enmansvalkretsar, ofta kallat first past the post. Landet är indelat i hundratals valkretsar, och varje valkrets väljer en ledamot till parlamentet.

Den kandidat som får flest röster i valkretsen vinner, även om det bara skiljer några få röster. Alla andra röster i valkretsen räknas inte vidare. Det gör att stora partier ofta gynnas, medan mindre partier kan få väldigt få platser trots många röster nationellt.

För väljarna blir personerna viktiga. Många röstar lika mycket på kandidaten som på partiet.

USA – personfokus och indirekta val

I USA används också majoritetsval i enmansvalkretsar till kongressen. Varje delstat är uppdelad i valkretsar där en person väljs till representanthuset.

Presidentvalet fungerar dock annorlunda. Väljarna röstar inte direkt på presidenten, utan på elektorer som i sin tur röstar fram presidenten. Det gör att en kandidat kan vinna presidentvalet trots att hen fått färre röster totalt i landet än motståndaren.

Systemet leder ofta till ett tydligt tvåpartisystem, där Demokraterna och Republikanerna dominerar.

Frankrike – två omgångar

I Frankrike används ett majoritetsval med två omgångar. Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna i första omgången hålls en andra omgång mellan de starkaste kandidaterna.

Detta system används både i presidentval och i val till nationalförsamlingen. Syftet är att den som väljs ska ha ett tydligt stöd från väljarna. Samtidigt gör systemet att mindre partier ofta slås ut tidigt.

Tyskland – blandat valsystem

I Tyskland används ett blandat valsystem. Väljarna har två röster: en på en kandidat i sin valkrets och en på ett parti.

Hälften av platserna delas ut genom personval i valkretsar, och hälften genom proportionella val. Resultatet blir ett parlament som både speglar partiernas styrka och ger tydlig lokal representation.

Varför skiljer sig valsystemen åt?

Olika länder har valt olika valsystem utifrån sin historia, sina traditioner och hur de vill att demokratin ska fungera. Vissa system prioriterar rättvis representation, andra prioriterar tydliga vinnare och stabila regeringar.

Det finns inget perfekt valsystem. Alla system innebär kompromisser mellan:

• rättvisa och representation
  
  

• tydliga majoriteter
  
  

• väljarnas inflytande
  
  

Att jämföra olika länder gör det lättare att förstå varför demokratier kan fungera så olika runt om i världen.

Skrivfrågor: Val och valsystem

1. Varför är val ett av de viktigaste sätten för människor att påverka hur samhället styrs i en demokrati?

2. Vad är syftet med en valrörelse och hur försöker partierna nå ut till väljarna?

3. Vad menas med att valen i Sverige är fria och hemliga, och varför är detta viktigt?

4. Varför är flerpartisystem och politisk mångfald viktiga för att ett val ska vara demokratiskt?

5. Vilka fyra allmänna val finns i Sverige, och hur ofta hålls de?

6. Vad är skillnaden mellan valet till riksdagen och valet till Europaparlamentet?

7. Vilka regler gäller för rösträtt i Sverige, och hur skiljer de sig mellan olika val?

8. Vad visar texten om valdeltagandet i Sverige, och varför kan skillnader i valdeltagande vara ett problem för demokratin?

9. Vad är ett kyrkoval och på vilket sätt skiljer det sig från de allmänna valen?

10. Hur fungerar det proportionella valsystemet i Sverige, och vad är syftet med det?

11. Vad menas med majoritetsval i enmansvalkretsar, och hur fungerar detta i Storbritannien?

12. Hur skiljer sig valsystemet i USA från det svenska, särskilt när det gäller presidentvalet?

13. Hur fungerar valsystemet med två omgångar i Frankrike?

14. Vad innebär det blandade valsystemet i Tyskland?

15. Varför har olika länder valt olika valsystem, och vilka konsekvenser kan det få för demokratin?

I ett demokratiskt samhälle är det naturligt att människor tycker olika om hur landet ska styras. Samhället består av individer med olika erfarenheter, behov och värderingar, och dessa skillnader påverkar vilka politiska lösningar man föredrar. Vissa tycker att staten ska ta ett stort ansvar för människors trygghet, medan andra anser att individen själv bör ha större frihet och ansvar. Det kan handla om frågor som skatter, välfärd, miljö, migration, lag och ordning eller hur mycket inflytande staten ska ha över ekonomin.

För att göra dessa skillnader lättare att förstå använder man ofta olika modeller. Modellerna är inte exakta beskrivningar av verkligheten, men de fungerar som kartor som hjälper oss att orientera oss i politiken. Två av de vanligaste modellerna är höger–vänster-skalan och GAL–TAN-skalan. Tillsammans ger de en bredare bild av hur partierna skiljer sig åt, både när det gäller ekonomi och värderingar.

Det är viktigt att komma ihåg att modellerna förenklar. Ett parti kan till exempel ligga till vänster i vissa frågor och till höger i andra. Ändå är modellerna användbara eftersom de gör det lättare att förstå varför partier samarbetar, konkurrerar eller hamnar i konflikt med varandra.

Höger och vänster – ekonomiska skillnader

Höger–vänster-skalan används främst för att beskriva partiers syn på ekonomi och välfärd. Skalan har sitt ursprung i historiska konflikter om makt och resurser, men används i dag för att förklara hur olika partier ser på statens roll i samhället.

Partier som brukar placeras till vänster betonar ofta jämlikhet och gemensamt ansvar. De menar att staten bör spela en aktiv roll i samhället för att minska skillnader mellan människor. Genom skatter samlar staten in pengar som används till välfärd, till exempel skola, sjukvård, äldreomsorg och socialt skydd. Tanken är att alla ska ha tillgång till viktiga samhällsfunktioner, oavsett inkomst eller bakgrund.

Partier som placeras till höger lägger i stället större vikt vid individens frihet och ansvar. De menar ofta att människor och företag själva är bäst på att fatta beslut om sitt liv och sin ekonomi. Lägre skatter och mindre statlig styrning ses som ett sätt att skapa tillväxt, jobb och innovation. Samtidigt kan dessa partier anse att välfärden ska vara mer begränsad eller organiseras på andra sätt än genom staten.

Mellan dessa ytterligheter finns många nyanser. Många partier kombinerar idéer från både höger och vänster. Ett parti kan till exempel vilja ha en stark välfärdsstat men samtidigt betona vikten av företagande och ekonomisk tillväxt. Det gör att den politiska kartan sällan är svartvit, och att gränserna mellan höger och vänster ibland är flytande.

GAL–TAN – värderingar, kultur och samhällssyn

För att förstå politiska skillnader räcker det inte alltid med att titta på ekonomi. Många politiska konflikter handlar i stället om värderingar, identitet och hur samhället ska förändras. Därför används ibland GAL–TAN-skalan som ett komplement till höger–vänster-skalan.

GAL står för grön, alternativ och libertariansk. Partier som hamnar åt GAL-hållet betonar ofta individens frihet, mänskliga rättigheter och öppenhet mot omvärlden. De är ofta positiva till internationellt samarbete, kulturell mångfald och jämställdhet. Miljö- och klimatfrågor spelar ofta en viktig roll, liksom rätten att leva sitt liv på det sätt man själv väljer.

TAN står för traditionell, auktoritär och nationalistisk. Partier som lutar åt TAN-hållet lägger större vikt vid traditioner, nationell gemenskap och ordning i samhället. De kan betona vikten av lag och ordning, nationellt självbestämmande och gemensamma kulturella värderingar. Förändringar i samhället bör, enligt detta synsätt, ske långsamt och med hänsyn till traditioner.

GAL–TAN-skalan hjälper till att förklara varför partier som ligger nära varandra ekonomiskt ändå kan ha svårt att samarbeta. De kan helt enkelt ha olika syn på värderingsfrågor, kultur och hur öppet samhället ska vara.

Varför behövs båda modellerna?

Höger–vänster-skalan och GAL–TAN-skalan beskriver olika sidor av politiken. Den första handlar främst om ekonomi och välfärd, den andra om värderingar och samhällssyn. Tillsammans ger de en bredare bild av hur partierna skiljer sig åt.

Ett parti kan till exempel ligga till vänster ekonomiskt men samtidigt vara mer traditionellt i värderingsfrågor. Ett annat parti kan ligga till höger ekonomiskt men vara mer öppet och liberalt i frågor som rör kultur och livsstil. Genom att använda båda modellerna blir det lättare att förstå varför politiken inte alltid följer enkla mönster.

Samarbete och kompromisser i politiken

I Sverige består riksdagen oftast av flera partier, och inget parti får ensam majoritet. Det innebär att samarbete är nödvändigt för att kunna styra landet. Partier måste förhandla, kompromissa och ibland ge upp delar av sin politik för att nå gemensamma lösningar.

Vilka partier som samarbetar beror ofta på hur nära de står varandra på höger–vänster-skalan och GAL–TAN-skalan. Partier som delar syn på ekonomi och värderingar har ofta lättare att komma överens. Samtidigt kan oväntade samarbeten uppstå när partier prioriterar vissa frågor högre än andra.

Kompromisser är en central del av demokratin. De gör att fler perspektiv tas med i besluten, även om det ibland innebär att ingen får exakt som den vill.

Sakfrågor och opinionsbildning

Politik handlar inte bara om partier och val. I samhället finns också många organisationer som arbetar med enskilda frågor, till exempel miljö, djurskydd, mänskliga rättigheter eller social rättvisa. Dessa kallas ofta sakfrågeorganisationer.

Sakfrågeorganisationer försöker påverka politiken genom opinionsbildning. Det kan ske genom kampanjer, rapporter, debattartiklar, demonstrationer eller möten med politiker. Även om organisationerna inte själva ställer upp i val kan de få stort inflytande genom att sätta press på beslutsfattare och påverka den offentliga debatten.

Sveriges riksdagspartier – korta presentationer

Socialdemokraterna (S)

Socialdemokraterna är ett av Sveriges största partier och har länge haft stor makt i svensk politik. Partiet betonar jämlikhet, stark välfärd och att staten ska ta ansvar för skola, vård och omsorg. Socialdemokraterna ligger generellt till vänster på höger–vänster-skalan och är mer mittenorienterade i värderingsfrågor.

Moderaterna (M)

Moderaterna betonar individens ansvar, företagande och ekonomisk tillväxt. Partiet vill ofta sänka skatter och minska statens roll i ekonomin. De placeras till höger på höger–vänster-skalan och betonar ordning, arbete och effektivitet i samhällsstyrningen.

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraterna fokuserar på frågor om nationell identitet, migration och lag och ordning. Partiet betonar traditionella värderingar och är kritiskt till omfattande invandring. Ekonomiskt har partiet inslag från både höger och vänster, men placerar sig tydligt åt TAN-hållet i värderingsfrågor.

Centerpartiet (C)

Centerpartiet har sina rötter i landsbygds- och jordbruksfrågor men profilerar sig i dag även inom miljö, företagande och decentralisering. Partiet betonar individens frihet, entreprenörskap och ett öppet samhälle. De placeras ofta i mitten ekonomiskt och åt GAL-hållet i värderingsfrågor.

Vänsterpartiet (V)

Vänsterpartiet betonar ekonomisk jämlikhet och vill minska skillnader mellan människor. Partiet förespråkar en stark offentlig sektor och kritiserar stora ekonomiska klyftor. De ligger tydligt till vänster ekonomiskt och är ofta progressiva i frågor som rör jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Kristdemokraterna (KD)

Kristdemokraterna betonar familjens betydelse, civilsamhällets roll och människors ansvar för varandra. Partiet förespråkar ofta valfrihet inom välfärden och ligger något till höger ekonomiskt. I värderingsfrågor placerar sig partiet mer åt det traditionella hållet.

Liberalerna (L)

Liberalerna betonar individens frihet, utbildningens betydelse och en stark rättsstat. Skolan är en central fråga för partiet. Ekonomiskt ligger Liberalerna ofta i mitten till höger, medan de i värderingsfrågor är tydligt liberala och öppna.

Miljöpartiet (MP)

Miljöpartiet har miljö- och klimatfrågor som sin kärna. Partiet betonar hållbar utveckling, internationellt samarbete och social rättvisa. De placerar sig ofta till vänster ekonomiskt och tydligt åt GAL-hållet när det gäller värderingar.

Skrivfrågor: Politiska åsikter och partier

1. Varför är det naturligt att människor tycker olika om hur ett land ska styras i en demokrati?

2. Ge exempel på politiska frågor där människor kan ha olika åsikter enligt texten.

3. Varför används modeller inom politiken, och vad är syftet med dem?

4. Vad beskriver höger–vänster-skalan främst, och vad har den historiskt handlat om?

5. Hur skiljer sig partier som placeras till vänster från partier som placeras till höger när det gäller synen på statens ansvar?

6. Varför är gränsen mellan höger och vänster ibland svår att dra tydligt?

7. Varför räcker det inte alltid att titta på ekonomi för att förstå politiska skillnader?

8. Vad står GAL för och vilka värderingar betonar partier som lutar åt GAL-hållet?

9. Vad står TAN för och vilka värderingar är viktiga för partier som lutar åt TAN-hållet?

10. Varför kan partier som ligger nära varandra ekonomiskt ändå ha svårt att samarbeta?

11. Varför behövs både höger–vänster-skalan och GAL–TAN-skalan för att förstå politiken bättre?

12. Varför är samarbete och kompromisser nödvändiga i svensk politik?

13. Vad menas med sakfrågeorganisationer och hur försöker de påverka politiken?

14. Välj två riksdagspartier ur texten och beskriv kort vad som kännetecknar deras politik.

15. Hur kan kunskap om politiska modeller och partier hjälpa en medborgare att ta ställning i politiken?
    
    

Del 1 

Regeringen – Så styrs Sverige
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/

Riksdagen – Sveriges grundlagar och riksdagsordningen
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/sveriges-grundlagar-och-riksdagsordningen/

SO-rummet – Hur Sverige styrs
https://www.so-rummet.se/content/hur-sverige-styrs-del-1

SO-rummet – Sveriges demokratiska nivåer
https://www.so-rummet.se/content/sveriges-demokratiska-nivaer

InformationSverige – Så styrs Sverige
https://www.informationsverige.se/sv/om-sverige/att-paverka-i-sverige/sa-styrs-sverige.html

Sweden.se – Swedish government and levels of government
https://sweden.se/life/democracy/swedish-government

Government.se – Municipalities and regions
https://www.government.se/government-policy/municipalities-and-regions/

European Union – Sweden
https://european-union.europa.eu/principles-countries-history/eu-countries/sweden_en

Del 2

Riksdagen – Sveriges grundlagar och riksdagsordningen
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/sveriges-grundlagar-och-riksdagsordningen/

SO-rummet – Grundlagarna
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/grundlagarna

Regeringen – Grundlagarna
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/grundlagar-och-demokratiskt-deltagande/grundlagarna/

Informationsverige – Så styrs Sverige
https://www.informationsverige.se/sv/om-sverige/att-paverka-i-sverige/sa-styrs-sverige.html

Sweden.se – Swedish government and levels of government
https://sweden.se/life/democracy/swedish-government

Sweden.se – Openness in Sweden (grundlagar och yttrandefrihet)
https://sweden.se/life/democracy/openness-in-sweden

Wikipedia – Sveriges grundlagar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_grundlagar

Wikipedia – Riksdag (beslut om lagar och grundlagar)
https://en.wikipedia.org/wiki/Riksdag

Del 3

Riksdagen – Beslutar om lagar (lagen från förslag till beslut)
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/riksdagens-uppgifter/beslutar-om-lagar/

Riksdagen – Så arbetar ledamöterna (beskrivning av ledamöters uppgifter)
https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/sa-arbetar-ledamoterna/

Riksdagen – Arbetet i riksdagen (allmän info om riksdagsarbete och ledamöter)
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/arbetet-i-riksdagen/

Riksdagen – Ledamöter och partier (antal ledamöter och val)
https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/

Regeringen – Lagstiftningsprocessen (hur lagar blir till)
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/lagstiftningsprocessen/

SO-rummet – Hur blir en lag till? (pedagogisk beskrivning av steg i lagstiftning)
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/hur-blir-en-lag-till

Riksdagen – Lagstiftning: så går det till (undervisningsresurs som förklarar processen)
https://www.riksdagen.se/sv/kontakt-och-besok/for-larare/riksdagen-i-undervisningen/lagstiftning-hur-gar-det-till/

Riksdagen – Så fungerar EU-lagar (hur EU-lagar blir till och riksdagens roll)
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/sa-fungerar-eu/en-eu-lag-blir-till/

Del 4

Regeringen – Så arbetar regeringen och Regeringskansliet
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/sa-arbetar-regeringen-och-regeringskansliet/

Regeringen – Sveriges regering (översiktlig information om regeringen)
https://www.regeringen.se/sveriges-regering/

Regeringen – Så styrs Sverige (om hur regeringen bildas och dess uppgifter)
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/

SO-rummet – Vad är en regering? (förklaring av regeringens roll)
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/vad-ar-en-regering

Sweden.se – Swedish government (om regeringens ansvar att verkställa riksdagens beslut och lämna lagförslag)
https://sweden.se/life/democracy/swedish-government

Regeringen.se (på engelska) – How Sweden is governed (om regeringens roller, inklusive EU-representation)
https://www.regeringen.se/other-languages/english---how-sweden-is-governed/

Swedish public administration – Government agencies implement decisions (regeringens verkställande roll)
https://www.esv.se/english/financial-management/swedish-public-administration/

Del 5

Regeringen – Regioner och kommuner i Sverige
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/regioner-och-kommuner/

Regeringen – Kommunalt och regionalt självstyre
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/kommunalt-och-regionalt-sjalvstyre/

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) – Kommunernas uppgifter
https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/kommunerochregioner/kommunernasuppgifter.html

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) – Regionernas uppgifter
https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/kommunerochregioner/regionernasuppgifter.html

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) – Kommuners och regioners ekonomi
https://skr.se/skr/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/kommunerochregionersekonomi.html

Länsstyrelserna – Vad gör en länsstyrelse?
https://www.lansstyrelsen.se/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag.html

Riksdagen – Kommunallag (2017:725)
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725/

Riksdagen – Förordning med länsstyrelseinstruktion (1986:1122)
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19861122-med-lansstyrelseinstruktion_sfs-1986-1122/

Krisinformation.se – Regionernas ansvar vid kriser
https://www.krisinformation.se/om-krisinformation/offentliga-aktorer/regioner

SO-rummet – Kommuner och regioner
https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/sa-styrs-sverige/kommuner-och-regioner

Del 6 

Regeringen – Den svenska förvaltningsmodellen: tre nivåer
https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regeringskansliet/den-svenska-samhallsmodellen/den-svenska-forvaltningsmodellen---tre-nivaer/

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) – Så styrs Sverige (kommuner och regioner)
https://skr.se/kommunerochregioner/sastyrssverige.8287.html

SKR – Regionalt utvecklingsansvar (regionernas planeringsansvar)
https://skr.se/samhalleochnaringsliv/regionaltutvecklingsansvar.8088.html

Riksdagen – Kommunallag (2017:725) (organisations- och ansvarsregler)
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725/

Regeringen.se – Kommuner och regioner (övergripande ansvar och självstyre)
https://www.government.se/government-policy/municipalities-and-regions/

sweden.se – Kommuner och regioner (ansvar för service och välfärd)
https://sweden.se/life/democracy/swedish-government

Wikipedia – Regions of Sweden (beskrivning av regional nivå)
https://en.wikipedia.org/wiki/Regions_of_Sweden

Wikipedia – Sweden (administrativa indelningar, kommuner och regioner)
https://en.wikipedia.org/wiki/Sweden

International IDEA – Electoral systems (översikt av proportionella val och majoritetsval globalt)
https://www.idea.int/data-tools/data/electoral-systems

ACE Electoral Knowledge Network – Electoral systems
https://aceproject.org/ace-en/topics/es

UK Parliament – General elections and voting system (majoritetsval i enmansvalkretsar)
https://www.parliament.uk/about/how/elections-and-voting/general/

BBC Bitesize – First Past the Post (majoritetsval i Storbritannien, pedagogiskt)
https://www.bbc.co.uk/bitesize/topics/z7f9q6f/articles/zv7g7p3

US Government – Electoral system in the United States
https://www.usa.gov/election-process

National Archives (UK) – The UK voting system
https://www.nationalarchives.gov.uk/cabinetpapers/themes/voting-system.htm

European Parliament – How European elections work (proportionella val i EU)
https://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/eu-affairs/20190612STO54310/how-european-elections-work

OECD – Electoral systems and democratic representation
https://www.oecd.org/governance/electoral-systems-and-democracy/

SO-rummet – Olika valsystem i världen (svensk, elevnära sammanfattning)
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/olika-valsystem-i-varlden

Del 7

Sveriges riksdag – Partierna i riksdagen (vilka partier som sitter i riksdagen, mandat m.m.)
https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/partierna-i-riksdagen/

Valmyndigheten – Valresultat 2022 (statistik och resultat som visar vilka partier som är störst)
https://val.se/valresultat-och-statistik/riksdags--region--och-kommunval/valresultat-2022

Valmyndigheten – Valpresentation 2022 (detaljerat resultat, partier, procent, mandat m.m.)
https://resultat.val.se/val2022

Göteborgs universitet (PDF) – Partiernas ideologiska positioner (vänster–höger och ideologiskt avstånd)
https://www.gu.se/sites/default/files/2020-04/117-132%20Richard%20Svensson.pdf

Hooghe, Marks & Wilson (PDF) – GAL/TAN-dimensionen (klassisk forskningskälla som definierar GAL och TAN)
https://garymarks.web.unc.edu/wp-content/uploads/sites/13018/2016/09/hooghe-marks-wilson-does-leftright-structure-party-positions-on-European-integration.pdf

European Journal of Political Research – Förklaring av GAL–TAN som socio-kulturell dimension (forskningsartikel)
https://ejpr.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/1475-6765.12590

Regeringen – Civila samhället och idrott (om civilsamhället/organisationer och deras roll i samhället)
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet-och-idrott/

MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (om civilsamhälle och delaktighet)
https://www.mucf.se/

Djurens Rätt – Organisation och påverkansarbete (exempel på sakfrågeorganisation)
https://djurensratt.se/

Naturskyddsföreningen – Opinion och påverkan (exempel på sakfrågeorganisation)
https://www.naturskyddsforeningen.se/

Partiet Nyans – Officiell webbplats (småparti som nämns i avsnittet)
https://www.partietnyans.se/

Alternativ för Sverige – Officiell webbplats (småparti som nämns i avsnittet)
https://alternativforsverige.se/

Medborgerlig Samling – Officiell webbplats (småparti som nämns i avsnittet)
https://www.med.se/

Piratpartiet – Officiell webbplats (småparti som nämns i avsnittet)
https://piratpartiet.se/

Del 8 

Valmyndigheten – Att rösta (vallokal och förtidsröstning)
https://www.val.se/att-rosta.html

Valmyndigheten – Förtidsröstning
https://www.val.se/att-rosta/f%C3%B6rtidsrosta.html

Valmyndigheten – Valsedlar (färger och tre val)
https://www.val.se/att-rosta/valsedlar.html

Valmyndigheten – Personrösta
https://www.val.se/att-rosta/personrosta.html

Sveriges riksdag – Ledamöter och kandidater
https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/

Valmyndigheten – Rösta blankt
https://www.val.se/att-rosta/rosta-blankt.html

Sveriges riksdag – Valkretsar och mandat
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/valsystemet/

Valmyndigheten – Så räknas rösterna
https://www.val.se/valresultat-och-statistik/sa-raknas-rosterna.html

Valmyndigheten – Valsystemet i Sverige
https://www.val.se/valsystemet.html

Sveriges riksdag – Riksdagens 349 mandat
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/

Valmyndigheten – Spärrar i val
https://www.val.se/valsystemet/sparrar.html

Sveriges riksdag – Fyraprocentsspärren
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/

Sveriges riksdag – Så bildas en regering
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/regeringsbildning/

Regeringen.se – Sveriges regering
https://www.regeringen.se/sveriges-regering/

Sveriges riksdag – Majoritets- och minoritetsregeringar
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/

Nationalencyklopedin – Samlingsregering
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/samlingsregering

Sveriges riksdag – Partier och samarbeten
https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/