Industriella revolutionen

Under slutet av 1700-talet skedde flera stora förändringar i världen – så stora att man kallar dem revolutioner. En revolution är en snabb, genomgripande förändring av samhället. Mycket av det vi idag tycker är helt självklart, till exempel tanken att människor ska behandlas lika, var kontroversiellt på 1700-talet. Och för bara 250 år sedan levde nästan hela jordens befolkning som bönder på landsbygden. Hur annorlunda hade världen sett ut om dessa förändringar aldrig hade ägt rum?

Industriella revolutionen – en helt ny tid

Den industriella revolutionen räknas som en av de största samhällsförändringarna i historien. Före den här perioden arbetade de flesta människor med jordbruk eller hantverk i liten skala. Men när revolutionen fått fart hade fabriker, maskiner och industrier tagit över – och det var där majoriteten av människorna nu arbetade.

Ett av de tidigaste tecknen på att något stort var på gång syntes vid de brittiska kolgruvorna. Här började ångmaskiner användas för att pumpa vatten och driva hissar. I målningar från slutet av 1700-talet syns fortfarande hästar, åsnor och enkla verktyg – men i bakgrunden reser sig fabriker och skorstenar som pekar mot en helt ny framtid.

Jordbruket förändras – och förändrar allt

Den industriella revolutionen började i Storbritannien på 1700-talet, och det var i jordbruket förändringarna tog fart.

Skiftet – från smala tegar till stora åkrar

Tidigare var en bys åkrar uppdelade i smala remsor, så kallade tegar. Alla bönder odlade på flera olika platser och var tvungna att samarbeta om när man skulle plöja, så och skörda. Under 1700-talet beslutade parlamentet att dessa tegar skulle slås ihop. Varje bonde fick nu större, sammanhängande åkrar – och kunde själv bestämma hur jordbruket skulle skötas.

Rika jordägare och handelsmän började köpa upp mark och skapa stora gods. När många av dem satsade på fårskötsel (som gav ull till textilindustrin) förlorade småbönderna sin arrenderade mark och tvingades lämna sina hem.

Nya jordbruksmetoder

De stora jordägarna började experimentera med nya metoder. Man upptäckte att vissa växter, som klöver, gav näring till jorden – vilket gjorde att marken inte längre behövde vila i träda. Det innebar att alla åkrar kunde användas varje år.

Dessutom fick potatisen sitt stora genombrott. Den var lättodlad, näringsrik och kunde växa på sämre jordar. Boskapen förbättrades också genom avel, vilket gav mer kött och mjölk.

De ökade skördarna gjorde att färre människor behövde arbeta på landsbygden. Samtidigt växte städerna och industrin behövde både mat och arbetskraft – en perfekt kombination för fortsatt tillväxt.

Industrins framväxt

Vad är en industri?

I en industri använder man maskiner för att omvandla råvaror till färdiga produkter. Ull blev tyg, järn blev verktyg. Fabriker gjorde arbetet snabbare, billigare och i mycket större mängd än tidigare.

Att revolutionen började just i Storbritannien berodde på flera samverkande faktorer:

Kapital – pengar att investera

Storbritannien tjänade stora pengar på världshandeln, särskilt triangelhandeln. Rika köpmän och godsägare hade kapital att investera i fabriker, maskiner och nya företag. Jordbrukets vinster bidrog också till att mer pengar kunde satsas i industrin.

Råvaror – ull, järn och kol

Fårskötseln gav stora mängder ull, som behövdes till textilindustrin. I landet fanns rikligt med järnmalm, men tidigare saknades bränsle för att smälta det. Det förändrades när man började använda koks – ett bränsle framställt av stenkol, som Storbritannien hade gott om. Det gjorde järnproduktionen billigare och effektivare.

Arbetskraft – människor som behövde arbete

När jordbruket moderniserades behövde godsägarna mindre arbetskraft. Många småbönder och lantarbetare blev arbetslösa när marken stängslades in. Allmänningarna försvann och människor tvingades till städerna för att söka jobb i gruvor och fabriker. Det skapade en stor och billig arbetskraftsreserv.

Uppfinningar – maskiner som förändrade allt

Spinnrocken och handvävstolen ersattes av nya spinnmaskiner och vävmaskiner som kunde göra tyg i enorma mängder. Till en början drevs maskinerna av vattenkraft – därför byggdes de första fabrikerna nära floder.

Men den största förändringen kom med James Watts förbättrade ångmaskin (1769). Nu kunde fabriker byggas nästan var som helst, och ångmaskinen började snart driva både lokomotiv och ångfartyg. Transporter och handel förändrades för alltid.

Marknad – människor som kunde köpa varor

Arbetare i gruvor och fabriker behövde köpa kläder, mat och andra produkter – vilket skapade en växande marknad. Dessutom hade Storbritannien många kolonier där invånarna tvingades köpa brittiska varor. Med kanaler, floder och hamnar blev transporter inom landet enkla och billiga.

Lagar som skyddade företagare

Storbritanniens lagar gynnade ägare av fabriker och mark. Den som kom på en bra idé och hade kapital kunde snabbt skapa stora vinster. Samtidigt infördes hårda lagar för att stoppa protester mot maskinerna.

Ludditerna

Arbetare som förlorade sina jobb tog ibland till våld och slog sönder maskiner. Det största upproret, Ludditupproret 1811–1813, slutade med att parlamentet införde dödsstraff för maskinförstörelse. 17 människor avrättades – och motståndet tystnade.

1. Vad menas med en revolution?
   
   

2. Ge två exempel på saker som inte var självklara på 1700-talet men som vi tar för givna idag.
   
   

3. Hur förändrades människors arbete före och efter den industriella revolutionen?
   
   

4. Vad var det tidiga tecknet på förändring vid de brittiska kolgruvorna?
   
   

5. Vad innebar skiftet i jordbruket och hur påverkade det bönderna?
   
   

6. Varför köpte rika handelsmän och jordägare upp mark under 1700-talet?
   
   

7. Vilka nya jordbruksmetoder gjorde att skördarna ökade?
   
   

8. Varför fick potatisen så stor betydelse i jordbruket?
   
   

9. Hur kunde ökade skördar leda till att människor flyttade till städerna?
   
   

10. Vad betyder ordet ”industri” enligt texten?
    
    

11. Varför fanns det mycket kapital att investera i Storbritannien?
    
    

12. Vilka råvaror var särskilt viktiga för den tidiga industrin och varför?
    
    

13. Varför fanns det mycket arbetskraft till fabriker och gruvor?
    
    

14. Hur förändrade ångmaskinen fabriker och transporter?
    
    

15. Vad menas med ”marknad” i texten?
    
    

16. Varför var det lätt att transportera varor inom Storbritannien?
    
    

17. Hur gynnade lagarna industriägarna?
    
    

18. Vilka var ludditerna och varför protesterade de?
    
    

19. Vad blev konsekvensen av att maskiner förstördes under ludditupproret?
    
    

20. Hur tror du att människors liv påverkades av den industriella revolutionen?
    
    

När den industriella revolutionen väl hade startat i Storbritannien spreds den steg för steg till andra delar av Europa och till USA. Fabriker började drivas av ångmaskiner som nu använde kol som bränsle istället för trä. På haven blev ångfartyg vanligare, men de snabbaste segelfartygen – clippers – var fortfarande konkurrenskraftiga på långa rutter. Samtidigt förändrade järnvägen och telegrafen hur människor reste och kommunicerade. Hela vardagslivet började omformas.

En tid då befolkningen snabbt växte

För människorna som levde under den här tiden ökade chanserna att överleva. Det förbättrade jordbruket gav betydligt mer mat än tidigare, och fler människor kunde därmed hålla sig friska.

Samtidigt skedde viktiga medicinska framsteg. Ett av de största var när den brittiske läkaren Edward Jenner utvecklade det första vaccinet mot smittkoppor. Han hade lagt märke till att personer som arbetade med kor ofta klarade sig undan sjukdomen. En mjölkerskas ord – ”Jag kan inte få smittkoppor eftersom jag haft kokoppor” – gav honom idén att använda kokoppor som skydd. År 1796 prövade han metoden på en åttaårig pojke, och det visade sig fungera. Pojken blev immun.

Den här upptäckten, tillsammans med bättre vård och hygien, gjorde att färre dog i sjukdomar som tidigare hade varit livshotande. Resultatet blev en kraftig befolkningsökning i Europa.

Urbanisering – från landsbygd till stad

När befolkningen växte och industrierna spred ut sig förändrades arbetsmarknaden snabbt. Allt fler lämnade jordbruket och sökte sig till fabrikerna där det nu fanns nya jobb. Det ledde till en stor flyttvåg från landsbygden in till städerna – urbanisering.

Nya industristäder växte fram på platser där fabriker etablerats. Ett tydligt exempel är Manchester, som blev centrum för textilindustrin. På bara några decennier ökade stadens befolkning explosionsartat: från cirka 20 000 invånare år 1760 till nästan 100 000 vid sekelskiftet 1800.

Urbaniseringen var både en följd av industrins framväxt och en förutsättning för den – städerna gav fabrikerna arbetskraft, och fabrikerna lockade ännu fler människor till städerna.

Ett klassamhälle tar form

De snabba förändringarna skapade tydliga skillnader mellan olika grupper i samhället. I arbetarfamiljerna var det vanligt att både barn och vuxna arbetade långa dagar i fabrikerna. Bostäderna låg ofta tätt intill fabriksområdena och bestod av små, trånga lägenheter med dåliga levnadsförhållanden. Skolgång för barnen var sällsynt – deras arbete behövdes för familjens försörjning.

Samtidigt levde de rika familjerna under helt andra villkor. De bodde i stora, välbyggda hem långt från industrins rök och buller. Mannen hade ofta ett välbetalt arbete som företagare eller tjänsteman, medan kvinnan förväntades ägna sig åt hushåll, bjudningar och barnens uppfostran. Barnen gick i privatskola eller undervisades hemma av en guvernant.

Skillnaderna mellan arbetar-, medel- och överklass blev så tydliga att man började prata om industrisamhället som ett klassamhälle.

Industrialiseringens baksidor – och en följd vi lever med idag

Trots framstegen hade industrialiseringen många nackdelar. Fabrikerna var ofta farliga arbetsplatser med risk för olyckor. Gruvarbete var särskilt riskfyllt. Luften fylldes av rök och damm, och både ute och inne blev miljön allt mer ohälsosam. Men detta diskuterades sällan – många förstod helt enkelt inte hur farlig föroreningen var.

Den allvarligaste konsekvensen märktes först långt senare. För att driva maskinerna användes stora mängder bränsle – först träkol och koks, senare även olja. Förbränningen släppte ut växthusgaser i atmosfären. Den klimatförändring vi ser idag kan alltså delvis spåras tillbaka till den industriella revolutionen och människans ökande användning av fossila bränslen.

1. Till vilka delar av världen spred sig den industriella revolutionen från Storbritannien?
   
   

2. Vilket bränsle började ångmaskinerna använda istället för trä?
   
   

3. Vad kallades de snabba segelfartygen som länge konkurrerade med ångfartygen?
   
   

4. Vilka två uppfinningar gjorde det lättare att resa och skicka meddelanden?
   
   

5. Varför ökade möjligheterna att överleva under denna tidsperiod?
   
   

6. Vad upptäckte Edward Jenner om personer som hade haft kokoppor?
   
   

7. Vad är sambandet mellan ordet vaccin och latinets ord för ko?
   
   

8. Vilken effekt fick vaccinet mot smittkoppor på befolkningen i Europa?
   
   

9. Varför lämnade många människor landsbygden och flyttade till industristäderna?
   
   

10. Hur mycket växte staden Manchester mellan åren 1760 och 1801?
    
    

11. Vad menas med urbanisering i texten?
    
    

12. Varför arbetade både barn och vuxna långa dagar i arbetarfamiljerna?
    
    

13. Hur såg arbetarnas bostäder ofta ut i industristäderna?
    
    

14. Vilka aktiviteter förväntades arbetarna ägna sig åt på söndagarna?
    
    

15. Hur skiljde sig de rikas boende från arbetarnas?
    
    

16. Vilken roll hade mannen i de rika familjerna, enligt texten?
    
    

17. Vad arbetade kvinnorna i överklassen oftast med i vardagen?
    
    

18. Varför började man beskriva industrisamhället som ett klassamhälle?
    
    

19. Vilka problem nämns i texten om arbetsmiljön i fabriker och gruvor?
    
    

20. Hur bidrog användningen av träkol, koks och senare olja till dagens klimatkris?