Missnöje och förändring

I Frankrike växte under slutet av 1700-talet ett starkt missnöje fram mot hur landet styrdes. Nästan all politisk makt låg hos kungen och adeln, medan stora delar av befolkningen saknade inflytande. När landet dessutom drabbades av en djup ekonomisk kris bröt en revolution ut. Den franska revolutionen påminde på flera sätt om den amerikanska, men blev betydligt mer våldsam.

Revolutionens idéer om mänskliga rättigheter kom att få stor betydelse långt in i framtiden. Samtidigt präglades tiden av blodiga uppgörelser, långvariga krig och politisk osäkerhet. Till slut tog Napoleon Bonaparte makten och blev en ny sorts ledare, vilket gjorde att många människor länge levde i ovisshet om framtiden.

Ett land i ekonomisk kris

Lyxliv och verklighet

Sedan slutet av 1600-talet hade den franska kungafamiljen bott i slottet Versailles, strax utanför Paris. Där levde hovet ett praktfullt liv fyllt av fester, musik, teater och överdådiga måltider. Versailles blev en symbol för rikedom och makt. Fransk kultur beundrades över hela Europa, och det franska språket användes som ett internationellt umgängesspråk. Mode, konst och arkitektur från Frankrike kopierades i många länder.

Men bakom glansen dolde sig allvarliga problem. I slutet av 1780-talet led stora delar av befolkningen av brist på bröd och missväxt. Samtidigt kostade hovlivet enorma summor pengar. Staten hade också dragit på sig stora skulder efter långa och dyra krig, bland annat mot Storbritannien och genom stödet till de amerikanska kolonisterna i deras frihetskrig. För att finansiera krigen hade staten lånat stora belopp – och nu var statskassan nästan tom.

Ståndssamhället i Frankrike

Tre grupper – olika villkor

En viktig orsak till krisen var hur samhället var uppbyggt. Frankrikes befolkning var indelad i tre stånd, som hade mycket olika rättigheter och skyldigheter.

Prästerna – första ståndet

Det första ståndet bestod av prästerna. Här fanns både rika biskopar och fattiga landsortspräster. Trots skillnader i levnadsstandard hade de gemensamt att de inte betalade vanlig skatt. I stället hade kyrkan rätt att ta ut tionde, vilket innebar att bönderna betalade en del av sin skörd till kyrkan.

Adeln – andra ståndet

Adeln slapp också betala skatt och hade dessutom många särskilda privilegier. I många områden var det bara adelsmän som fick äga kvarnar eller vinpressar, jaga och fiska. De hade också ensamrätt på höga poster inom armén, till exempel som officerare.

Tredje ståndet – majoriteten av folket

Det tredje ståndet omfattade nästan hela befolkningen – omkring 25 miljoner människor. Hit hörde borgare i städerna och framför allt bönderna, som var den största gruppen. Bland borgarna fanns både välutbildade yrkesgrupper som läkare och advokater, rika köpmän och fattiga hantverkare. Många levde under knappa förhållanden.

Det tredje ståndet var den enda grupp som betalade vanlig skatt. Bönderna hade det särskilt svårt. Förutom skatter var de tvungna att göra dagsverken åt adeln, betala avgifter för att använda kvarnar, vinpressar, vägar och floder samt arbeta med vägbyggen. Dessutom betalade de tionde till kyrkan.

Generalständerna sammankallas

En stat som inte längre fungerade

När statens skulder växte uppstod frågan om vem som skulle betala. Skulle adeln och prästerna börja betala skatt, eller skulle skatterna höjas för det tredje ståndet? Samtidigt steg brödpriserna kraftigt, särskilt i städerna, vilket ökade oron bland befolkningen.

Kung Ludvig XVI, som blivit kung 1774, hade svårt att hantera krisen. Han var inte särskilt intresserad av politik och lämnade ofta besluten åt andra. Hans hustru, Marie-Antoinette, var ännu mindre engagerad i styret och förknippades i stället med lyx och överflöd. I praktiken var statens situation så allvarlig att det var mycket svårt för kungaparet att lösa problemen.

Finansministern föreslog reformer för att förändra skattesystemet, men adeln motsatte sig detta. De hävdade att bara generalständerna, Frankrikes riksdag, hade rätt att besluta om nya skatter. Generalständerna hade dock inte sammankallats sedan 1614. Kungen försökte undvika att kalla samman riksdagen, men till slut hade han inget val. År 1789 beslutades att generalständerna skulle mötas.

Nya idéer sprids

Upplysningen och amerikanska förebilder

Samtidigt som krisen fördjupades pågick livliga diskussioner om hur samhället borde förändras. Framför allt bland borgare i städerna och bland intellektuella inom adeln spreds nya idéer. Många inspirerades av den amerikanska revolutionen och av upplysningens tankar om förnuft, frihet och människors lika värde.

Dessa idéer, som vuxit fram under 1700-talet, bidrog till att ifrågasätta det gamla samhällets maktordning och kom att spela en avgörande roll för den franska revolutionens utbrott.

10 skrivfrågor

1. Varför bröt den franska revolutionen ut? Nämn två orsaker.
   
   

2. Vad var Versailles, och varför blev det en symbol för lyx och makt?
   
   

3. Vilka problem drabbade vanliga människor i slutet av 1780-talet när det gäller mat och priser?
   
   

4. Varför hade Frankrike så stora skulder vid den här tiden? Nämn två exempel.
   
   

5. Vad menas med att Frankrike var ett ståndssamhälle?
   
   

6. Vilka två grupper slapp betala vanlig skatt, och vilka fördelar hade de?
   
   

7. Varför hade bönderna det särskilt svårt jämfört med andra grupper? Ge två exempel på bördor/avgifter.
   
   

8. Vad var tionde, och vem betalade det?
   
   

9. Vad var generalständerna, och varför blev det viktigt att kalla samman dem 1789?
   
   

10. Vilka nya idéer spreds under 1700-talet, och varifrån hämtade många inspiration?
    
    

Viktiga begrepp – Franska revolutionen

Vill du träna begreppen på quizlet kan du göra det här.

Franska revolutionen
En revolution i Frankrike som startade 1789 på grund av ekonomisk kris och missnöje med kungens makt.

Versailles
Slott utanför Paris där den franska kungafamiljen bodde och där hovet levde ett mycket lyxigt liv.

Statskuld
Pengar som staten är skyldig eftersom den lånat för att betala utgifter, till exempel krig.

Missväxt
När skördarna slår fel, vilket leder till matbrist och höga priser.

Brödbrist
När det finns för lite mat, särskilt bröd, ofta på grund av missväxt och dyra priser.

Ståndssamhälle
Ett samhälle indelat i olika grupper (stånd) med olika rättigheter och skyldigheter.

Första ståndet
Prästerna i Frankrike, som hade särskilda förmåner och slapp betala vanlig skatt.

Andra ståndet
Adeln i Frankrike, som hade många privilegier och inte betalade vanlig skatt.

Tredje ståndet
Resten av befolkningen, särskilt bönder och borgare, som betalade skatter och avgifter.

Privilegier
Särskilda fördelar som vissa grupper hade, till exempel ensamrätt på jakt eller vissa yrken.

Tionde
Avgift till kyrkan där bönderna tvingades lämna en del av sin skörd.

Dagsverken
Obetalt arbete som bönderna var tvungna att utföra åt adeln.

Generalständerna
Frankrikes riksdag med representanter från de tre stånden.

Ludvig XVI
Frankrikes kung när krisen fördjupades och revolutionen närmade sig.

Marie-Antoinette
Frankrikes drottning, ofta förknippad med lyx och ett påkostat hovliv.

Upplysningen
Idérörelse under 1700-talet som betonade förnuft, frihet och kritik av gamla maktordningar.

Revolutionen 1789

Generalständerna samlas

År 1789 kallades Frankrikes riksdag, generalständerna, samman till Versailles. Bakgrunden var landets allvarliga ekonomiska problem och frågan om hur skattesystemet skulle förändras. Staten saknade pengar och det gamla sättet att ta ut skatt fungerade inte längre. För att lösa krisen krävdes omfattande förändringar.

Från generalständer till nationalförsamling

Ett nytt sätt att fatta beslut

Tidigare hade varje stånd haft en gemensam röst i riksdagen. Det innebar att prästerna och adeln tillsammans alltid kunde rösta ner det tredje ståndet. När mötet inleddes i Versailles vägrade det tredje ståndet att acceptera detta system längre.

De beslutade att bilda en ny riksdag, nationalförsamlingen, där varje ledamot skulle ha en egen röst. Eftersom tredje ståndet hade lika många representanter som de två andra stånden tillsammans, innebar detta en maktförskjutning. Efter intensiva diskussioner valde många präster och även vissa adelsmän att stödja förändringen.

Eden i bollhuset

Kungen motsatte sig utvecklingen och lät stänga nationalförsamlingens möteslokal. Som svar samlades ledamöterna i ett bollhus i slottet och svor en ed att inte skiljas åt förrän Frankrike fått en ny grundlag. Denna händelse är känd som eden i bollhuset och markerade ett direkt hot mot kungens makt.

Som reaktion beordrade kungen att soldater skulle samlas i både Versailles och Paris.

Bastiljen stormas

Uppror i Paris

När befolkningen i Paris fick höra om militärens närvaro kände de sig hotade. Den 14 juli 1789 stormade därför folkmassor fästningen Bastiljen för att komma åt vapen och krut. Under stormningen dödades flera soldater, och befälhavarens död blev en symbol för folkets vrede.

Nyheten spreds snabbt över landet. Inom kort bröt oroligheter ut i många städer. Människor ur det tredje ståndet såg nu en möjlighet att göra motstånd mot orättvisorna.

Bondeuppror på landsbygden

Ännu våldsammare blev situationen på landsbygden. Bönder beväpnade med enkla redskap angrep adelns slott och herrgårdar. I vissa fall brändes byggnaderna ner, i andra fall förstördes de dokument som beskrev adelns rättigheter och böndernas skyldigheter.

Det gamla systemet avskaffas

Slutet för privilegierna

När rapporterna om oroligheterna nådde Versailles insåg präster och adelsmän att förändringar var nödvändiga. För att undvika att förlora allt gick de med på att avskaffa böndernas skyldigheter, såsom dagsverken. Prästerna avstod från tiondet, och det beslutades att alla invånare i fortsättningen skulle betala skatt.

De mänskliga rättigheterna

Nationalförsamlingen antog också en förklaring om de mänskliga rättigheterna, inspirerad av den amerikanska revolutionen. Den slog fast att alla människor är födda fria och lika i rättigheter. Kort därefter blev orden ”frihet, jämlikhet och broderskap” revolutionens centrala slagord.

Brödbrist och kungens försvagade ställning

Hunger och oro

Trots de politiska förändringarna förbättrades inte vardagen för vanliga människor. Bristen på bröd fortsatte, priserna var höga och ännu en vinter med svält närmade sig.

Kvinnotåget till Versailles

I oktober 1789 samlades tusentals kvinnor i Paris för att kräva bröd. De marscherade till Versailles, beväpnade med allt från gevär till köksredskap. Nationalgardet följde efter. Kvinnorna trängde in i slottet och krävde att kungen skulle följa med till Paris.

Till slut gav Ludvig XVI efter. Kungen och hans familj flyttades till slottet Tuilerierna i Paris, där de sattes i husarrest. Kungen hade formellt kvar makten, men i praktiken var hans frihet starkt begränsad.

Flyktförsöket och politiska motsättningar

Kungens misslyckade flykt

Många adelsmän och präster lämnade landet i protest mot revolutionen. Sommaren 1791 försökte även kungafamiljen fly. Med hjälp av den svenske greven Axel von Fersen planerade de att ta sig till gränsen. Flyktförsöket avslöjades dock i staden Varennes, och familjen fördes tillbaka till Paris.

Efter detta ansåg många att kungen hade svikit sitt land. Kraven på att avskaffa monarkin och införa republik växte.

Vänster och höger

I nationalförsamlingen delades politikerna upp i olika läger. De som ville avskaffa kungamakten kallades jakobiner eller vänstern, medan de som ville behålla monarkin kallades högern. Benämningarna vänster och höger kommer från hur grupperna satt placerade i mötessalen och används än i dag inom politiken.

Krig och revolutionär patriotism

Krig mot grannländerna

Kungaparet spelade nu ett dubbelspel. Officiellt stödde de revolutionen, men i hemlighet hoppades de på hjälp från andra kungahus i Europa. Samtidigt var Europas kungar oroliga för att revolutionen skulle sprida sig.

Ludvig XVI lyckades övertala nationalförsamlingen att förklara krig mot grannländerna. I hemlighet hoppades han att Frankrike skulle förlora kriget, så att han själv kunde återfå sin makt. Kriget började dåligt, bland annat eftersom många adelsmän hade flytt landet.

Marseljäsen

Trots motgångarna anmälde sig tusentals unga män frivilligt för att försvara revolutionen. Bland dem fanns soldater från Marseille som sjöng en stridssång. Sången spreds snabbt och blev känd som Marseljäsen. Några år senare utsågs den till Frankrikes nationalsång

10 skrivfrågor (1–3 meningar)

1. Varför kallades generalständerna samman till Versailles år 1789?
   
   

2. Hur fungerade röstningen i generalständerna tidigare, och varför missgynnades det tredje ståndet?
   
   

3. Vad var nationalförsamlingen, och varför bildades den?
   
   

4. Vad var eden i bollhuset, och varför var den ett hot mot kungens makt?
   
   

5. Varför stormades Bastiljen den 14 juli 1789?
   
   

6. Hur spreds oroligheterna från Paris till resten av Frankrike?
   
   

7. Vad gjorde nationalförsamlingen för att avskaffa det gamla ståndssamhället? Nämn två beslut.
   
   

8. Vad innehöll förklaringen om de mänskliga rättigheterna i stora drag?
   
   

9. Varför marscherade kvinnor till Versailles hösten 1789, och vad blev följden?
   
   

10. Varför försökte kungen fly 1791, och vad ledde flyktförsöket till?

Viktiga begrepp – Revolutionen 1789

Här hittar du begreppen på quizlet.

Generalständerna
Frankrikes riksdag med representanter från präster, adel och tredje ståndet.

Nationalförsamlingen
Ny riksdag som bildades 1789 där varje ledamot hade en egen röst.

Eden i bollhuset
Löfte om att inte lämna Versailles förrän Frankrike fått en ny grundlag.

Bastiljen
Fästning i Paris som stormades den 14 juli 1789 och blev en symbol för revolutionen.

Bondeuppror
Uppror där bönder angrep adelns slott och förstörde dokument om privilegier.

Dagsverken
Obetalt arbete som bönder tvingades göra åt adeln.

Tionde
Avgift till kyrkan där bönderna lämnade en del av sin skörd.

Mänskliga rättigheter
Idén att alla människor är födda fria och lika i rättigheter.

Frihet, jämlikhet, broderskap
Revolutionens centrala slagord.

Kvinnotåget till Versailles
Marsch där kvinnor krävde bröd och tvingade kungen att flytta till Paris.

Husarrest
När en person hålls under bevakning och inte får röra sig fritt.

Flyktförsöket till Varennes
Kungens misslyckade försök att fly landet 1791.

Jakobiner
Politiskt läger som ville avskaffa monarkin och införa republik.

Vänster och höger
Begrepp som uppstod när politiska grupper satt på olika sidor i nationalförsamlingen.

Marseljäsen
Revolutionssång som senare blev Frankrikes nationalsång.

Republik och skräckvälde

Kungen mister sitt stöd

Efter flera militära nederlag riktades allt hårdare kritik mot kungen. Radikala grupper inom revolutionen ansåg att Ludvig XVI bar skulden för kriget och för att revolutionens beslut inte genomfördes. Kungen använde ofta sin vetorätt och försökte stoppa nationalförsamlingens reformer, vilket ökade misstänksamheten mot honom.

Till slut beslutade de mest revolutionära grupperna att gripa kungen. Han fördes tillsammans med sin familj till fängelset i Tempeltornet, och monarkin avskaffades. Frankrike utropades nu till republik.

Kungens avrättning

Rättegången mot Ludvig XVI

I slutet av år 1792 ställdes den tidigare kungen inför rätta. I kungens residens hade man hittat hemliga dokument som visade att han haft kontakt med Frankrikes fiender och motarbetat revolutionen. Vid rättegången ansågs han skyldig av samtliga närvarande. Frågan gällde i stället vilket straff han skulle få.

Efter omröstning beslutade en majoritet att Ludvig XVI skulle avrättas. I januari 1793 fördes han till avrättningsplatsen i Paris där han dödades med giljotin, det nya och ”jämlika” avrättningsredskapet. Händelsen chockade många runt om i Europa.

Ett ögonvittnes reaktion

Den brittiska författaren och filosofen Mary Wollstonecraft, som stödde revolutionens idéer, befann sig i Paris vid tiden för avrättningen. Hon berättade senare att hon blev överraskad över sina egna känslor när hon såg kungen föras till sin död med större värdighet än hon hade väntat sig.

Välfärdsutskottet tar makten

Hot inifrån och utifrån

Efter kungens avrättning gick flera europeiska stater till angrepp mot Frankrike. Samtidigt fanns motståndare till revolutionen även inom landets gränser. För att hantera krisen bildades välfärdsutskottet, som fick i uppgift att leda landets försvar och säkra revolutionen.

Utskottet leddes av advokaten Maximilien Robespierre och tog snabbt över allt fler uppgifter. I praktiken fungerade det som en diktatorisk regering. Robespierre menade att landet behövde styras av ”en enda vilja” för att rädda revolutionen.

Skräckväldet

Terror som maktmedel

Under perioden 1793–1794 användes terror som ett politiskt verktyg. Människor som misstänktes vara fiender till revolutionen greps, dömdes i snabba rättegångar och avrättades. I Paris avrättades omkring 2 500 personer, däribland drottning Marie-Antoinette.

Även ute i landet förekom massavrättningar. Många av de dödade var bönder som protesterat mot tvångsutskrivningar till armén. Denna period har gått till historien som skräckväldet.

Robespierres fall

Till slut vände sig även andra revolutionärer mot Robespierre. Han greps sommaren 1794 och försökte ta sitt liv, men överlevde svårt skadad. Kort därefter avrättades han med giljotin tillsammans med flera av sina anhängare. Med hans död tog skräckväldet slut.

Efteråt tog rika borgare kontroll över makten. De ville bevara revolutionens grundläggande förändringar men samtidigt hindra den från att bli alltför radikal. Både yttervänster och ytterhöger förföljdes.

Napoleontiden 1799–1815

Napoleons maktövertagande

Frankrike lyckades till slut besegra flera av sina fiender, delvis tack vare nya officerare som inte tillhörde adeln. En av dem var Napoleon Bonaparte, som snabbt steg i graderna. År 1799 genomförde han en statskupp, avskaffade republiken och tog makten med stöd av armén.

Napoleon blev landets envåldshärskare. Han genomförde flera reformer: vägar byggdes, handeln uppmuntrades, utbildning och vetenskap gynnades. En av de viktigaste reformerna var Code Napoléon, en lagbok som byggde på revolutionens idéer om likhet inför lagen och som fastslog att alla skulle betala skatt.

År 1804 krönte Napoleon sig själv till kejsare och började sträva efter att dominera hela Europa.

Krig mot Storbritannien

Slaget vid Trafalgar

Napoleon ville besegra Storbritannien, sin största fiende. År 1805 försökte han genomföra en invasion, men den brittiska flottan var överlägsen. Vid slaget vid Trafalgar utanför Spaniens kust förstördes stora delar av den franska flottan. Storbritannien förblev därefter världens ledande sjömakt under lång tid.

Fälttåget mot Ryssland

En katastrof

Efter nederlaget till sjöss försökte Napoleon i stället knäcka Storbritannien genom ekonomisk krigföring. Den så kallade kontinentalblockaden skulle stoppa handeln med brittiska varor. När Ryssland bröt mot blockaden gick Napoleon till anfall 1812 med en enorm armé.

Fälttåget slutade i katastrof. Kyla, svält, sjukdomar och strider förstörde armén. Av hundratusentals soldater återvände bara en bråkdel.

Napoleons fall

Elba, återkomst och Waterloo

Efter nederlaget i Ryssland reste sig Europas folk mot Napoleon. År 1813 besegrades han i slaget vid Leipzig, och året därpå tvingades han abdikera och skickades i exil till ön Elba.

Men Napoleon återvände oväntat till Frankrike 1815 och tog åter makten utan strid. Perioden kallas de hundra dagarna. Europas stormakter reagerade snabbt, och i juni 1815 besegrades Napoleon slutgiltigt i slaget vid Waterloo.

Denna gång fördes han långt bort, till ön S:t Helena i Atlanten, där han levde resten av sitt liv.

Wienkongressen och Europas framtid

Fred och maktbalans

Efter Napoleons slutliga nederlag samlades Europas ledare vid Wienkongressen. Målet var att skapa stabilitet och förhindra nya stora krig. Europas karta ritades om, och många småstater slogs samman till större enheter. Frankrike fick åter en kung, och man försökte återgå till ordningen före revolutionen.

Systemet med maktbalans fungerade relativt väl. Det dröjde nästan hundra år innan Europa åter drabbades av ett lika omfattande krig.

10 skrivfrågor

1. Varför ökade misstänksamheten mot Ludvig XVI under revolutionen? Nämn en orsak.
   
   

2. Vad innebar det att Frankrike blev en republik?
   
   

3. Varför dömdes Ludvig XVI till döden? Nämn en sak som användes som bevis.
   
   

4. Vad var välfärdsutskottet, och varför bildades det?
   
   

5. Vem var Robespierre, och varför fick han så stor makt?
   
   

6. Vad menas med skräckväldet, och vad hände med människor som misstänktes vara revolutionens fiender?
   
   

7. Varför vände sig andra revolutionärer mot Robespierre till slut?
   
   

8. Hur tog Napoleon Bonaparte makten 1799?
   
   

9. Ge två exempel på reformer/förändringar under Napoleon som nämns i texten.
   
   

10. Vad var Wienkongressen, och vad var målet efter Napoleonkrigen?
    
    

Viktiga begrepp

Begreppen finns på quizlet om du vill träna på dom där

Republik – statsskick utan kung.
Veto – när en ledare stoppar ett beslut.
Giljotin – avrättningsredskap som användes under revolutionen.
Ludvig XVI – kung som avrättades 1793.
Välfärdsutskottet – grupp som fick stor makt för att styra och försvara landet.
Robespierre – revolutionär ledare under skräckväldet.
Skräckväldet – tid 1793–1794 med många gripanden och avrättningar.
Statskupp – snabbt maktövertagande, ofta med militärt stöd.
Napoleon Bonaparte – militär som tog makten 1799 och blev kejsare 1804.
Code Napoléon – lagbok som spreds och påverkade lagar i Europa.
Kontinentalblockaden – försök att stoppa handel med brittiska varor.
Waterloo – slaget 1815 där Napoleon besegrades slutligt.
Wienkongressen – möte där Europas ledare skapade fred och ritade om kartan.
Maktbalans – att länder ska väga upp varandra för att undvika nya krig.

Vad levde vidare efter den franska revolutionen?

Ideal och verklighet

När Napoleon besegrades år 1815 och krigen tog slut var det många som upplevde att den franska revolutionen hade misslyckats. Åren hade präglats av våld, diktatur, avrättningar och krig som kostat hundratusentals människor livet. Frankrike styrdes åter av en kung, och flera av revolutionens ursprungliga löften hade inte infriats. Kvinnor hade inte fått politiska rättigheter, slaveriet hade återinförts i kolonierna, adeln fanns kvar och kyrkan hade återfått inflytande.

Samtidigt hade samhället förändrats på ett mer grundläggande plan. Det gamla ståndssamhället, där kungen, adeln och prästerna haft nästan all makt, gick inte att återställa fullt ut. Revolutionen hade visat att makthavare kunde störtas om de uppfattades som orättvisa, och den erfarenheten gick inte att sudda bort.

Bestående förändringar i samhället

Trots bakslagen fick revolutionen långvariga konsekvenser, både i Frankrike och i andra delar av Europa. De franska arméerna och den nya lagstiftningen bidrog till att sprida revolutionens idéer över kontinenten. Code Napoléon, den franska lagboken, blev en förebild för lagar i många länder.

Bland de viktigaste förändringarna fanns:

• Grundläggande mänskliga rättigheter erkändes i lag
  
  

• Lagen skulle gälla lika för alla, oavsett bakgrund
  
  

• Tortyr avskaffades som straffmetod
  
  

• Yrken öppnades för alla, inte bara för privilegierade grupper
  
  

• Kyrkans politiska makt begränsades
  
  

• Tryckfrihet infördes
  
  

• Handel inom landet underlättades genom att tullar togs bort
  
  

• Ett gemensamt måttsystem infördes (meter, liter och kilo)
  
  

• Bibliotek och konstmuseer blev tillgängliga för allmänheten
  
  

• Grunden lades för en allmän folkskola
  
  

Stormningen av Bastiljen år 1789 kom att symbolisera revolutionens början. Därför firas fortfarande den 14 juli som Frankrikes nationaldag.

Sverige i skuggan av revolutionen

Ett land i förändring

Den franska revolutionen och Napoleontiden påverkade även Sverige. Under dessa år gick landet från ett statsskick där kungen hade nästan all makt till ett system där riksdagen och lagarna fick större betydelse. Samtidigt förlorade Sverige Finland, som hade varit en del av riket i flera hundra år, och landet kom i stället att ingå i en union med Norge.

Gustav III och tiden kring revolutionen

När revolutionen bröt ut i Frankrike styrdes Sverige av Gustav III, som var enväldig kung. Han var starkt influerad av fransk kultur och följde utvecklingen i Frankrike med stort intresse. Under en maskeradbal på operahuset i Stockholm år 1792 sköts han av en adelsman och avled senare av sina skador.

Efter hans död tog en förmyndarregering över styret, eftersom hans son Gustav IV Adolf ännu var minderårig. Många inom adeln var kritiska mot både Gustav III och enväldet, vilket bidrog till politisk instabilitet.

Förlusten av Finland 1809

När Gustav IV Adolf senare tog över makten fortsatte enväldet. Kungen var starkt motståndare till den franska revolutionen och stödde Storbritannien i kampen mot Napoleon. Samtidigt såg Ryssland sin chans att angripa Sverige.

År 1808 gick ryska trupper in i Finland. Den svenska armén var dåligt rustad och motståndet blev snabbt svagt. Kungen vägrade ändå att acceptera nederlag, vilket skapade splittring inom både armén och adeln. Situationen blev så allvarlig att en grupp höga officerare genomförde en statskupp. Gustav IV Adolf avsattes och fängslades, och makten överlämnades till hans farbror Karl XIII.

I freden 1809 tvingades Sverige avträda Finland till Ryssland – en av de största förlusterna i svensk historia.

En ny grundlag

Statskuppen ledde inte bara till en ny kung utan också till ett nytt politiskt system. År 1809 antogs en ny grundlag som byggde på maktdelning. Kungen skulle inte längre styra ensam, utan dela makten med riksdagen och domstolarna. Inspirationen kom delvis från USA:s statsskick efter den amerikanska revolutionen.

En ny dynasti

Eftersom Karl XIII saknade arvingar behövde riksdagen utse en ny tronföljare. År 1810 valdes den franske generalen Jean Baptiste Bernadotte, som tog namnet Karl Johan. När Karl XIII dog 1818 blev Karl Johan kung och kom att styra Sverige under lång tid. Han var också landets överbefälhavare.

Unionen med Norge 1814

Många hoppades att den nye kronprinsen skulle försöka återta Finland, men Karl Johan valde en annan väg. Han anslöt sig till koalitionen mot Napoleon och deltog i kriget 1813. I samband med detta riktade han Sveriges militära insatser mot Danmark, som stod på Napoleons sida.

Efter Danmarks nederlag beslutades att Norge, som då tillhörde Danmark, skulle överföras till Sverige. I Norge hade man dock redan utropat självständighet och antagit en egen grundlag den 17 maj 1814. Ett kort krig följde, men slutade i en kompromiss.

Resultatet blev en union mellan Sverige och Norge, där Norge fick behålla sin egen riksdag och sina lagar men ha gemensam kung med Sverige. Kriget 1814 räknas ofta som Sveriges sista krig.

10 skrivfrågor (1–3 meningar)

1. Varför kunde många år 1815 uppleva att den franska revolutionen hade misslyckats? Nämn två orsaker.
   
   

2. Ge två exempel på saker som inte blev som revolutionens ideal om frihet och jämlikhet.
   
   

3. Varför gick det gamla ståndssamhället inte att återställa helt, även när Frankrike fick kung igen?
   
   

4. Vad var Code Napoléon, och varför fick den betydelse även utanför Frankrike?
   
   

5. Nämn tre långsiktiga förändringar som revolutionen bidrog till i Frankrike (t.ex. lagar, måttsystem, skola).
   
   

6. Varför firar Frankrike nationaldag den 14 juli?
   
   

7. På vilka sätt påverkades Sverige av franska revolutionen och Napoleontiden? Nämn två förändringar.
   
   

8. Vad hände med Gustav III år 1792, och varför styrdes Sverige sedan av en förmyndarregering?
   
   

9. Varför förlorade Sverige Finland 1809, och vad hände med Gustav IV Adolf?
   
   

10. Hur uppstod unionen mellan Sverige och Norge 1814, och vilken kompromiss blev lösningen?
    
    

Viktiga begrepp

Begreppen finns att träna på quizlet här.

Ståndssamhälle – samhälle indelat i stånd med olika rättigheter och skyldigheter.
Code Napoléon – Napoleons lagbok som betonade likhet inför lagen och påverkade andra länders lagar.
Mänskliga rättigheter – grundläggande rättigheter som ska gälla alla människor.
Tryckfrihet – rätten att ge ut och sprida texter utan statlig censur.
Måttsystem (meter, liter, kilo) – gemensamma måttenheter som standardiserar mått.
Folkskola – skola som är till för alla; grunden till ett allmänt skolsystem.
Nationaldag – dag som ett land firar som viktig för dess historia.
Envälde – statsskick där kungen har nästan all makt.
Förmyndarregering – styre som tar över när kungen är minderårig eller inte kan styra.
Statskupp – snabbt maktövertagande, ofta med militärt stöd.
Abdikera – att lämna ifrån sig makten som kung.
Grundlag – de viktigaste reglerna för hur ett land ska styras.
Maktdelning – när makten delas mellan olika delar av staten.
Tronföljare – person som är tänkt att bli nästa kung.
Jean Baptiste Bernadotte (Karl Johan) – fransk general som blev svensk kronprins 1810 och senare kung.
Union – när två länder delar kung men behåller delar av eget självstyre

Del 1 – 

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/franska-revolutionen
Översikt över orsaker, ståndssamhälle, ekonomi och revolutionens utbrott.

https://www.so-rummet.se/kategorier/franska-revolutionen
Pedagogisk genomgång av bakgrund och orsaker.

https://www.britannica.com/event/French-Revolution
Fördjupad faktatext om bakgrund och orsaker.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_revolutionen
Allmän översikt om bakgrund, orsaker och följder.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/st%C3%A5ndssamh%C3%A4lle
Förklaring av ståndssamhället.

https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ndssamh%C3%A4lle
Beskrivning av ståndssamhällets uppbyggnad.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/upplysningen
Beskrivning av upplysningens idéer.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Upplysningen
Översikt över upplysningstidens tankar.

Del 2 – 

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/revolutionen-i-frankrike-1789
Genomgång av revolutionens inledning.

https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/revolutionen-1789
Sammanfattning av händelserna 1789.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Revolutionen_1789
Översikt över revolutionens första fas.

https://www.britannica.com/event/Estates-General
Fakta om generalständerna.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Generalst%C3%A4nderna
Beskrivning av generalständerna i Frankrike.

https://www.britannica.com/event/Tennis-Court-Oath
Beskrivning av eden i bollhuset.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bollhuseden
Information om eden i bollhuset.

https://www.britannica.com/event/Bastille-Day
Fakta om stormningen av Bastiljen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stormningen_av_Bastiljen
Beskrivning av Bastiljens stormning.

Del 3 – 

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skr%C3%A4ckv%C3%A4ldet
Genomgång av skräckväldet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Skr%C3%A4ckv%C3%A4ldet
Översikt över perioden 1793–1794.

https://www.britannica.com/event/Reign-of-Terror
Internationell faktatext om skräckväldet.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/robespierre
Information om Robespierre.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Maximilien_de_Robespierre
Biografi över Robespierre.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/napoleon-i
Biografi och maktövertagande.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Napoleon_Bonaparte
Översikt över Napoleons liv och makt.

https://www.so-rummet.se/kategorier/napoleon
Pedagogiskt material om Napoleonkrigen.

https://www.britannica.com/event/Congress-of-Vienna
Fakta om Wienkongressen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Wienkongressen
Beskrivning av Europas omdaning efter Napoleon.

Del 4 – 

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/code-napol%C3%A9on
Beskrivning av Code Napoléon.

https://www.britannica.com/topic/Napoleonic-Code
Internationell genomgång av Napoleons lagbok.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Napoleons_lagbok
Översikt över lagbokens innehåll och betydelse.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/1809-%C3%A5rs-regeringsform
Fakta om Sveriges grundlag 1809.

https://sv.wikipedia.org/wiki/1809_%C3%A5rs_regeringsform
Beskrivning av den svenska grundlagen.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gustav-iii
Information om Gustav III.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_III
Biografi om Gustav III.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gustav-iv-adolf
Information om Gustav IV Adolf.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_IV_Adolf
Beskrivning av kungen och statskuppen.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/finlands-kriget-1808-1809
Beskrivning av kriget som ledde till förlusten av Finland.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_kriget
Översikt över kriget 1808–1809.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karl-xiv-johan
Information om Karl XIV Johan.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_XIV_Johan
Biografi om Bernadotte.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svensk-norska-unionen
Beskrivning av unionen Sverige–Norge.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk-norska_unionen
Översikt över unionen 1814–1905.