Under 1760-talet började motsättningarna mellan Storbritannien och dess kolonier i Nordamerika att växa. Det brittiska parlamentet införde nya skatter som kolonierna förväntades betala. Många kolonister vägrade acceptera detta, vilket blev startpunkten för en längre konflikt. Protesterna utvecklades så småningom till ett uppror som ledde till att en ny stat bildades år 1776 – Amerikas förenta stater, USA.
Den amerikanska revolutionen blev betydelsefull eftersom den visade att människor i kolonier kunde kräva politiskt inflytande och bryta sig loss från ett moderland. Den visade också att ett samhälle kunde byggas utan att styras av kungar och gamla traditioner.
Efter Sjuårskriget (1756–1763) stod Storbritannien som segrare. Frankrike tvingades lämna nästan alla sina områden i Nordamerika, och britterna kontrollerade nu ett mycket stort område från Hudson Bay i norr till Florida i söder. Segern hade dock varit kostsam, och den brittiska staten hade stora skulder.
I Nordamerika upplevde många kolonister att hotet från främmande makter nu var borta. De ansåg därför inte att brittiska soldater längre behövdes och ifrågasatte varför de skulle betala för imperiets försvar.
Längs Nordamerikas östkust låg de 13 brittiska kolonierna. Där bodde omkring tre miljoner människor, varav flera hundratusen var förslavade. Många kolonister hade levt hela sina liv i Amerika och började känna en starkare samhörighet med kolonierna än med Storbritannien. Allt fler såg sig som amerikaner snarare än britter.
I London resonerade makthavarna annorlunda. De ansåg att kolonierna borde bidra ekonomiskt efter Sjuårskriget. Parlamentet införde därför nya skatter, bland annat tullar på vissa varor. Även om skatterna inte var särskilt höga väckte de starka protester.
Kolonisterna menade att det var orättvist att betala skatt utan att få vara representerade i parlamentet. Som protest började de bojkotta brittiska varor. Kvinnor spelade en viktig roll genom att sluta köpa brittiska textilier och avstå från te.
Till slut avskaffades de flesta skatterna, men en tull på te blev kvar. Missnöjet fortsatte, och i Boston uppstod ett bråk mellan kolonister och brittiska soldater. Händelsen, som började med snöbollskastning, slutade med att fem kolonister dödades. Detta ökade spänningarna ytterligare.
Som svar på tullen genomfördes Boston Tea Party, där kolonister, utklädda till ursprungsbefolkning, kastade stora mängder brittiskt te i havet. När nyheten nådde London blev reaktionen kraftig. Bostons hamn stängdes och fler brittiska soldater skickades till Amerika.
Allt fler kolonister började nu tala öppet om självständighet, även om många fortfarande var osäkra på om ett fullständigt brott med Storbritannien var rätt väg.
De 13 kolonierna beslutade sig för att organisera ett gemensamt försvar. En amerikansk armé skapades, med George Washington som överbefälhavare. För den brittiska regeringen var detta ett allvarligt hot.
Storbritannien hade visserligen världens starkaste flotta, men en begränsad armé. För att bekämpa upproret hyrdes därför omkring 30 000 tyska soldater in.
År 1775 avlossades de första skotten i Lexington, och strider spreds snabbt till fler delar av kolonierna. Samtidigt samlades representanter för kolonierna i Philadelphia. Efter långa diskussioner beslutade de att bryta med Storbritannien.
Den 4 juli 1776 antogs och offentliggjordes självständighetsförklaringen. De 13 kolonierna blev nu delstater i Amerikas förenta stater (USA).
Trots självständighetsförklaringen fortsatte kriget i flera år. Frankrike valde att stödja USA för att försvaga Storbritannien, och konflikten spreds åter till flera världsdelar. Med franskt stöd fick amerikanerna allt större framgångar.
Kriget blev dock mycket kostsamt. När Storbritannien riskerade att förlora fler kolonier, bland annat i Indien, valde regeringen att avsluta kriget. Även Frankrike hade svårt att fortsätta finansiera striderna.
Vid freden i Paris 1783 erkände Storbritannien USA som en självständig stat. Det nya landet sträckte sig från Atlantkusten till Mississippifloden och norrut mot Kanada. Det beslutades också att nya delstater kunde bildas i framtiden, om de godkändes av kongressen.
Varför började kolonisterna i Nordamerika protestera mot Storbritannien på 1760-talet?
Vad hade förändrats efter Sjuårskriget som gjorde att många kolonister inte ville ha brittiskt militärt skydd?
Ungefär hur många bodde i de 13 kolonierna, och vilken grupp nämns som en stor del av befolkningen?
Varför ansåg britterna i London att kolonierna skulle betala nya skatter?
Varför tyckte kolonisterna att skatterna var orättvisa, även om de inte var så höga?
Vad är en bojkott, och hur användes bojkotter i koloniernas protester?
Vad hände i Boston som gjorde att konflikten blev mer allvarlig? Nämn en händelse.
Vad var Boston Tea Party, och varför blev britterna så arga efter det?
Vem var George Washington, och vilken roll fick han i konflikten?
Vad hände 1776 och 1783 som gjorde att USA blev en självständig stat?
Begreppen finns också att träna på Quizlet.
Sjuårskriget
Stort krig 1756–1763 där Storbritannien segrade och tog kontroll över stora områden i Nordamerika.
Parlament
Storbritanniens riksdag som beslutade om lagar och skatter.
Koloni
Område som styrs av ett annat land (moderland).
Skatt/Tull
Avgift som staten tar ut; tull är skatt på varor som importeras, till exempel te.
Representation
Att få vara med och bestämma genom valda personer.
Bojkott
Protest där man vägrar köpa vissa varor för att påverka.
Boston Tea Party
Protest där kolonister kastade brittiskt te i havet i Boston.
Självständighet
När ett område bryter sig loss och börjar styra sig självt.
Självständighetsförklaring
Dokument där USA förklarade sig självständigt den 4 juli 1776.
Delstat
En del av ett land där flera delstater bildar en gemensam stat.
Kongress
Den politiska församling i USA som kan godkänna nya delstater.
George Washington
Befälhavare för koloniernas armé under kriget mot Storbritannien.
Freden i Paris 1783
Avtal där Storbritannien erkände USA som självständig stat.
När de nordamerikanska kolonierna blev självständiga väckte det stor uppmärksamhet långt utanför USA. I Europa och andra delar av världen diskuterade man vad som hade hänt och vad det kunde innebära. Att en koloni lyckades bryta sig loss från sitt moderland och bilda en egen stat var något helt nytt och ovanligt.
I självständighetsförklaringen från den 4 juli 1776 slog amerikanerna fast att alla människor är lika mycket värda och har rätt till liv, frihet och möjligheten att skapa sig ett gott liv. De menade också att statens uppgift var att skydda dessa rättigheter. Om regeringen misslyckades med detta ansåg man att folket hade rätt att byta ut den. För många i Europa var dessa idéer provocerande. Där var det fortfarande vanligt att man trodde att kungen fått sin makt från Gud och inte från folket.
Att makten kunde ifrågasättas och förändras därför att människor var missnöjda var en tanke som bröt mot hur samhället brukade fungera under 1700-talet.
Efter självständigheten uppstod frågan om hur USA skulle styras. Det fanns olika åsikter. Vissa ville att varje delstat skulle vara nästan helt självständig, medan andra förespråkade en stark centralmakt. Till slut enades man om en lösning där makten delades.
USA blev en förbundsstat, där delstaterna hade rätt att bestämma över sina egna lagar i många frågor, medan den gemensamma staten ansvarade för sådant som rörde hela landet. Samtidigt delades makten mellan olika delar av staten för att ingen skulle få för mycket inflytande.
Kongressen fick uppgiften att stifta lagar och besluta om skatter.
Domstolarna skulle tolka lagarna och vara självständiga från politiken.
Presidenten valdes för att leda landet och vara högste befälhavare för armén.
USA:s första president blev George Washington, som tidigare lett armén under frihetskriget. Till en början var Philadelphia huvudstad, men man ville undvika att huvudstaden låg i någon delstat. Därför byggdes en ny stad i ett särskilt område som inte tillhörde någon delstat. Den fick namnet Washington.
Den 4 juli utsågs till nationaldag för att påminna om dagen då USA förklarade sig självständigt.
Självständigheten innebar en stor framgång för många amerikaner, men långt ifrån alla fick del av friheten och rättigheterna. Flera grupper stod utanför den nya makten och förlorade snarare än vann på förändringen.
Ursprungsbefolkningen såg med oro på amerikanernas vilja att ta över mer land. Under kriget valde därför många att stödja Storbritannien, som tidigare hade försökt begränsa nybyggarnas expansion västerut.
Efter kriget fick USA rätt att bilda nya delstater även väster om Appalacherna. Det ledde till att ursprungsbefolkningen trängdes undan från sina områden och förlorade både mark och inflytande.
Efter att Frankrike förlorat Sjuårskriget tog Storbritannien över stora områden i Nordamerika. Ursprungsbefolkningen kände sig hotad och gjorde uppror i det som kallas Pontiacs krig. De lyckades till en början besegra flera brittiska fästen, men tvingades senare till fred.
Britterna lovade därefter att begränsa nybyggarnas expansion västerut, vilket gjorde att många ur ursprungsbefolkningen fortsatte att se Storbritannien som det minst dåliga alternativet.
Slavarna fick ingen nytta av revolutionen. Trots att självständighetsförklaringen talade om allas rätt till frihet behölls slaveriet. Slavägare vägrade att avskaffa systemet, och slavarnas erbjudanden om att kämpa för sin frihet avvisades.
Först i slutet av 1700-talet stoppades införseln av nya slavar, men de som redan var förslavade tvingades fortsätta leva i ofrihet.
Många bönder, sjömän och hantverkare deltog i protesterna mot Storbritannien och i kriget. När landets framtid sedan skulle avgöras var det däremot främst rika män från städerna och stora plantageägare som fick inflytande.
För att få rösta eller väljas krävdes ofta att man ägde egendom. Det uteslöt stora delar av befolkningen från politiskt deltagande.
Kvinnor deltog inte i besluten om hur den nya staten skulle styras. Trots att vissa kvinnor försökte påverka politikerna fick de inga politiska rättigheter. Kvinnor saknade rösträtt och tillträde till högre utbildning.
Det dröjde över hundra år innan kvinnor i USA fick rösta.
Alla kolonister stödde inte revolutionen. De som förblev trogna Storbritannien kallades lojalister. Många av dem kämpade på brittisk sida under kriget.
Efter USA:s självständighet lämnade tiotusentals lojalister landet. Många flyttade till Kanada eller Storbritannien. Det är en viktig förklaring till varför engelska är ett av de största språken i Kanada än i dag.
Svaren kan hållas till 1–3 meningar.
Varför väckte den amerikanska revolutionen så stor uppmärksamhet i Europa och resten av världen?
Vilka rättigheter lyfts fram i den amerikanska självständighetsförklaringen?
Varför uppfattades idéerna i självständighetsförklaringen som provocerande i Europa?
Vad menas med att USA blev en förbundsstat?
Hur delades makten mellan olika delar av staten i USA?
Varför byggdes huvudstaden Washington i ett område som inte tillhörde någon delstat?
Varför stödde många ur ursprungsbefolkningen Storbritannien under kriget?
På vilket sätt förlorade ursprungsbefolkningen på att USA bildades?
Varför fick slavarna ingen verklig frihet trots revolutionens idéer?
Nämn två grupper som deltog i revolutionen men som senare utestängdes från politiskt inflytande.
Vill du träna på begreppen på quizlet gör du det här
Självständighet
När ett område bryter sig loss från ett annat land och styr sig självt.
Självständighetsförklaring
Dokument där USA förklarade sig självständigt den 4 juli 1776.
Folksuveränitet
Tanken att makten ska utgå från folket och inte från en kung.
Förbundsstat
Ett land där makten delas mellan delstater och en gemensam statsmakt.
Maktdelning
När makten delas mellan olika delar av staten för att förhindra maktmissbruk.
Kongress
USA:s riksdag som beslutar om lagar och skatter.
President
Ledare för landet och högste befälhavare för militären.
Ursprungsbefolkning
De folk som bodde i Nordamerika innan européerna tog över områdena.
Slaveri
System där människor saknar frihet och tvingas arbeta åt andra.
Lojalister
Kolonister som var trogna Storbritannien under revolutionen.
Pontiacs krig
Uppror där ursprungsbefolkningen kämpade mot britterna efter Sjuårskriget.
Rösträtt
Rätten att rösta och delta i politiska val.