Höger–vänster räcker inte längre – hur funkar GAL–TAN?

När politik diskuteras används ofta orden höger och vänster för att förklara skillnader mellan partier och åsikter. Indelningen är välkänd och har länge varit ett självklart sätt att förstå politik. Den hjälper oss att snabbt få en bild av hur olika aktörer ser på skatter, välfärd och statens ansvar i samhället.

Men trots att höger–vänster-skalan fortfarande används flitigt, upplever många att den inte alltid räcker till. I dagens politiska debatt handlar konflikterna ofta om helt andra frågor än tidigare. Det är inte ovanligt att människor som tycker lika om ekonomin ändå hamnar i häftiga konflikter med varandra. För att förstå varför krävs ett bredare perspektiv på vad politik faktiskt handlar om.

Höger och vänster – en ekonomisk skiljelinje

Höger–vänster-skalan växte fram under den franska revolutionen och har sedan dess använts för att beskriva hur politiska idéer skiljer sig åt, framför allt i ekonomiska frågor. Skalan bygger på en grundläggande fråga: hur ska samhällets resurser fördelas, och vilken roll ska staten ha?

På vänstersidan betonas ofta jämlikhet och gemensamma lösningar. Staten ses som ett viktigt verktyg för att minska klyftor och skapa trygghet genom välfärdssystem som skola, vård och omsorg. På högersidan betonas istället individens frihet och ansvar. Där ses marknadsekonomi och företagsamhet som viktiga förutsättningar för ett fungerande samhälle, och staten bör enligt detta synsätt inte styra mer än nödvändigt.

När politiska konflikter främst handlade om arbete, industri och fördelning av pengar fungerade denna uppdelning mycket bra. Höger–vänster-skalan gav en tydlig karta över de viktigaste politiska motsättningarna.

Ett samhälle i förändring

Under de senaste årtiondena har samhället förändrats i snabb takt. Globalisering, migration, teknisk utveckling och ökad kommunikation mellan människor över hela världen har gjort att nya frågor hamnat i centrum för politiken.

Frågor om klimatförändringar, invandring, jämställdhet, yttrandefrihet och kulturell identitet väcker ofta starka känslor. Det är också dessa frågor som dominerar mycket av den politiska debatten i medier och sociala nätverk.

Det gemensamma för många av dessa frågor är att de inte i första hand handlar om ekonomi. De handlar istället om hur samhället ska se ut, vilka värderingar som ska gälla och hur människor ska leva tillsammans. Här börjar höger–vänster-skalan bli trubbig som verktyg.

När politiska konflikter inte handlar om pengar

Det är fullt möjligt att två personer kan vara överens om hur mycket skatt vi ska betala och hur välfärden ska organiseras, men ändå vara djupt oense om invandring, traditioner eller jämställdhet. I sådana situationer ger höger–vänster-skalan få ledtrådar till varför konflikten uppstår.

Det beror på att dessa frågor inte främst rör resurser, utan värderingar och identitet. De handlar om hur människor ser på frihet, ansvar, förändring och gemenskap. När politiken rör sådana frågor blir skillnaderna ofta mer personliga och känsloladdade, eftersom de kopplas till människors livsstil och självbild.

För att förstå dessa motsättningar krävs därför ett annat sätt att tänka kring politiska skiljelinjer.

Politik som kamp om värderingar

All politik handlar inte bara om att fatta praktiska beslut. Den handlar också om idéer om vilket samhälle som är önskvärt. Ska samhället förändras snabbt eller långsamt? Ska nya idéer och livsstilar uppmuntras, eller bör traditioner bevaras? Ska individens frihet väga tyngre än gemensamma normer?

Den här typen av frågor delar ofta människor i två tydliga läger, men inte längs höger–vänster-skalan. Istället rör det sig om en värderingsmässig skiljelinje, där synen på förändring, kultur och auktoritet står i centrum.

Det är just denna skiljelinje som GAL–TAN-modellen försöker fånga.