Alla människor ingår i ett samhälle. Det innebär att vi lever tillsammans med andra och på olika sätt kan vara med och påverka hur samhället fungerar. Frågan är inte om vi påverkas av samhället – utan hur vi kan påverka det i gengäld.

Politik handlar om att diskutera, driva och fatta beslut i frågor som rör det gemensamma. Det kan handla om hur ett samhälle ska organiseras, hur resurser ska fördelas och hur makten ska användas. I olika länder har man valt olika sätt att styra, men ett vanligt styrelsesätt i världen i dag är demokrati.

Bakom politiska idéer finns ofta ideologier – alltså tankesystem om hur ett bra och rättvist samhälle bör se ut. De flesta politiska partier utgår från en eller flera ideologier. I detta kapitel kommer du att få lära dig mer om ideologier, politik och hur olika länder styrs genom olika stats- och styrelseskick. Du får också läsa om hur demokratiska beslut fattas, både av individer och i grupper, och om vilka möjligheter du själv har att göra din röst hörd.

Frågor som är centrala i kapitlet är till exempel:
Vad är makt, och hur kan den användas eller missbrukas?
Vilka krav måste vara uppfyllda för att ett land ska räknas som en demokrati?
Vilka politiska frågor kan bli särskilt viktiga i framtiden – och varför?

Vad gör politiker?

Politik handlar i praktiken om att fatta beslut i frågor som berör många människor. Politiker ställs ofta inför olika val: ska samhället satsa mer på skola eller sjukvård? Ska skatterna höjas eller sänkas? Vad får konsekvenser på kort sikt, och vad är bäst på lång sikt?

Politiska beslut fattas på olika nivåer. Vissa frågor är lokala och rör till exempel en kommun, andra är regionala eller nationella. Det finns också internationella politiska beslut, till exempel inom EU eller mellan flera länder i världen.

För att ett politiskt beslut ska kunna genomföras krävs stöd från en majoritet. Därför försöker politiker övertyga så många människor som möjligt om att just deras lösningar är de bästa. Ibland leder detta till missnöje, särskilt om människor upplever att politiker inte håller sina vallöften eller driver frågor på ett sätt som uppfattas som fel.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att politiker inte har obegränsad makt. De måste ta hänsyn till olika åsikter, samarbeta med andra och följa de regler som finns i det politiska systemet. Politik är därför ofta en fråga om kompromisser snarare än snabba och enkla beslut.

Formell och informell makt

Makt kan se ut på olika sätt. Den formella makten är den makt som är fastslagen i lagar och grundlagar. Där står det tydligt vem som har rätt att fatta beslut och hur landet ska styras. I Sverige reglerar grundlagen hur makten är fördelad mellan riksdag, regering och andra myndigheter. Även domstolar, rättsväsende och försvar räknas till den formella makten.

Statsskicket i ett land beskriver hur denna formella makt är organiserad.

Utöver den formella makten finns också informell makt. Det är makt som inte är nedskriven i lag men som ändå har stor betydelse. Företag kan ha ekonomisk makt genom att påverka marknader och arbetstillfällen. Medier har makt genom att informera, påverka opinionen och granska de som styr samhället. Även kända personer, influencers och opinionsbildare kan påverka människor genom sina följare.

Intresseorganisationer är ytterligare exempel på aktörer med informell makt. De arbetar för specifika frågor och försöker påverka politiska beslut. Exempel på sådana organisationer är Barncancerfonden, Greenpeace, Bris och Sveriges elevråd. Ett vanligt sätt att påverka politiker är lobbying, vilket innebär att organisationer försöker föra fram sina åsikter direkt till beslutsfattare för att få dem att ändra eller påverka politiska beslut.

Hur påverkar politik våra liv?

Politiska beslut påverkar vår vardag på många sätt. De kan handla om allt från skolans resurser och vårdens utformning till hur Sverige samarbetar med andra länder.

En stor del av politiken rör ekonomi. Samhällets pengar är gemensamma pengar, som till största delen kommer från skatter. Politiker bestämmer hur dessa pengar ska användas och fördelas. Ska mer pengar gå till skola, kultur, äldreomsorg eller försvar? Sådana prioriteringar är alltid politiska.

När en kommun beslutar att minska resurser till exempelvis Kulturskolan är det ett politiskt beslut, ofta kopplat till budget och ekonomi. Men när människor protesterar mot beslutet och försöker påverka politikerna använder de sina demokratiska rättigheter. Även detta är politik.

Samtidigt finns det många områden i livet som vi i demokratiska samhällen själva bestämmer över. De flesta av oss kan fritt välja hur vi vill leva, vad vi äter, vilken musik vi lyssnar på, var vi vill bo och hur vi vill bilda familj. Dessa frågor skyddas av våra fri- och rättigheter.

I länder som inte är demokratiska kan även sådana personliga val vara politiska. Staten kan där kontrollera människors liv genom censur, begränsningar i resande eller regler kring familjeliv. Det visar hur starkt kopplad politik är till både makt och människors vardag.

Skrivfrågor (10 st)

1. Vad menas med politik och varför är den viktig i ett samhälle?
   
   

2. Ge exempel på frågor som politiker fattar beslut om på lokal nivå.
   
   

3. Varför måste politiker ofta kompromissa när de fattar beslut?
   
   

4. Förklara skillnaden mellan formell och informell makt.
   
   

5. Ge exempel på aktörer som har informell makt i samhället.
   
   

6. Vad menas med att statsskicket visar hur makten är organiserad i ett land?
   
   

7. Hur kan intresseorganisationer påverka politiska beslut?
   
   

8. På vilka sätt påverkar politiska beslut människors vardag?
   
   

9. Varför räknas protester och demonstrationer som en del av politiken?
   
   

10. Hur skiljer sig människors fri- och rättigheter i demokratiska och icke-demokratiska länder?
    
    

Begrepp 

Begreppen finns också att träna på Quizlet här.

Politik – Att diskutera, påverka och fatta beslut om gemensamma frågor i samhället.
Makt – Möjligheten att påverka beslut och styra över andra människor eller samhället.
Demokrati – Styrelseskick där folket har makt genom fria val och politiskt deltagande.
Ideologi – Sammanhängande idéer om hur samhället bör organiseras och styras.
Politiskt parti – Organisation som vill påverka samhället och delta i val.
Statskick – Hur den formella makten är organiserad i ett land.
Formell makt – Makt som är reglerad i lagar och grundlagar.
Informell makt – Makt som inte är lagstadgad men ändå påverkar samhället.
Intresseorganisation – Organisation som arbetar för att påverka politiska beslut i en viss fråga.
Lobbying – När organisationer försöker påverka politiker direkt i beslutsfattandet.
Skatt – Pengar som medborgare betalar till staten för gemensamma utgifter.
Fri- och rättigheter – Grundläggande rättigheter som skyddar individens liv och val.

Många människor har åsikter om frågor som rör till exempel miljön, djurens rättigheter, skolan eller samhällets utveckling. I en demokrati har du rätt att uttrycka dessa åsikter. Att rösta i val är ett viktigt sätt att påverka, men det finns även många andra möjligheter att göra sin röst hörd.

Ett sätt är att engagera sig i en förening eller organisation som arbetar med frågor man bryr sig om. Vissa väljer också att gå med i ett politiskt parti för att påverka politiken mer direkt. Genom gemensamt arbete kan människor få större genomslag än om de agerar ensamma.

Många väljer även att visa sina åsikter genom handling. Det kan handla om att delta i demonstrationer eller manifestationer där många samlas för att visa sitt stöd eller sitt motstånd i en viss fråga. Namninsamlingar och upprop, särskilt via sociala medier, är i dag mycket vanliga sätt att påverka beslutsfattare.

Även våra val i vardagen kan vara politiska. Genom att välja att köpa vissa produkter eller bojkotta andra kan människor visa vad de står för. Kläder, symboler, tryck på tröjor och accessoarer kan också användas för att uttrycka politiska budskap. Att diskutera samhällsfrågor med andra, skriva insändare eller delta i debatter på nätet är ytterligare sätt att påverka opinionen. I vissa situationer kan även strejk användas som ett sätt att visa missnöje och kräva förändring.

Ungas engagemang

I dag engagerar sig många unga i samhällsfrågor, särskilt i frågor som rör klimat, rasism, jämlikhet och social rättvisa. Samtidigt upplever många unga att de har begränsade möjligheter att påverka samhället. Undersökningar visar att endast en mindre andel av unga mellan 16 och 24 år känner att de verkligen kan göra skillnad.

Internationella organisationer har kritiserat Sverige för att unga i för liten utsträckning känner till sina rättigheter som medborgare. Även om valdeltagandet bland unga har ökat något i de senaste valen, är det fortfarande färre unga än äldre som röstar. Endast en liten andel är medlemmar i politiska partier. Det visar att ungas engagemang ofta är mer inriktat på specifika frågor än på traditionell partipolitik.

Aktivism

Begreppet aktivism används när människor aktivt försöker påverka eller förändra samhället. Aktivism kan handla om många olika frågor, till exempel miljöskydd, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, djurskydd eller kampen mot orättvisor. I de flesta fall sker aktivism genom lagliga metoder, som demonstrationer, strejker, namninsamlingar eller opinionsbildning.

I vissa fall kan aktivism ta mer extrema uttryck, till exempel hungerstrejk, där en person medvetet avstår från att äta för att uppmärksamma en fråga. Det finns också former av aktivism som bryter mot lagen. Sådana handlingar kan kallas civil olydnad eller helt enkelt vara brottsliga. Exempel på detta är skadegörelse, sabotage, graffiti eller användning av våld, vilket inte är tillåtet i ett demokratiskt samhälle.

Skrivfrågor (10 st)

1. Varför är rösträtt och val viktiga i en demokrati?
   
   

2. Ge exempel på andra sätt än att rösta som en person kan påverka samhället.
   
   

3. Hur kan medlemskap i en förening eller organisation hjälpa en individ att få större genomslag?
   
   

4. Vad är en demonstration eller manifestation, och varför deltar människor i sådana?
   
   

5. Hur kan namninsamlingar och upprop på sociala medier påverka politiska beslut?
   
   

6. Förklara hur konsumtion kan vara ett sätt att uttrycka en åsikt.
   
   

7. På vilka sätt kan man påverka genom att prata, debattera eller skriva insändare?
   
   

8. Varför kan unga känna att de har svårt att påverka samhället, trots att de engagerar sig i frågor?
   
   

9. Varför är ungas engagemang ofta mer kopplat till enskilda frågor än till partipolitik?
   
   

10. Vad är aktivism, och vilka skillnader finns mellan laglig aktivism och olagliga handlingar?
    
    

Begrepp

Vill du träna på begreppen på quizlet så gör du det här.

Demokrati – Styrelseskick där människor har inflytande, bland annat genom fria val.
Rösta – Att välja representanter eller ta ställning i ett val.
Påverka – Att försöka förändra beslut, åsikter eller utveckling i samhället.
Opinion – Vad många människor tycker i en fråga.
Förening – Grupp av människor som samarbetar för ett gemensamt mål.
Politiskt parti – Organisation som vill påverka samhället och delta i val.
Demonstration – Samling där människor visar stöd eller protest i en fråga.
Manifestation – Offentlig markering för eller emot något, ofta i form av möte eller samling.
Upprop – Gemensam vädjan där många skriver under för att kräva förändring.
Bojkott – Att medvetet låta bli att köpa varor eller stödja något som protest.
Konsumtion – Vad vi köper och använder i vardagen.
Aktivism – När människor agerar för att påverka eller förändra samhället i en fråga.
Civil olydnad – Medvetet lagbrott som protest, för att uppmärksamma en fråga.
Strejk – När människor slutar arbeta för att visa missnöje och kräva förändring.

När människor diskuterar politik handlar det ofta om grundläggande frågor:
Hur ska samhället fungera?
Vem ska bestämma – individen eller staten?
Vad är rättvist, och vad är frihet?

Försök att besvara sådana frågor har lett fram till ideologier. En ideologi är ett sammanhängande sätt att se på samhället, där idéer om makt, ekonomi, jämlikhet och ansvar hänger ihop. Ideologier påverkar hur politiska partier tänker och vilka lösningar de föreslår.

Ideologier uppstår inte av en slump. De växer ofta fram när människor upplever att samhället fungerar dåligt eller orättvist. Genom att analysera sin samtid försöker man formulera en bild av hur samhället borde se ut. Denna bild är ofta idealisk – ett slags mål eller riktning som politiken ska sträva mot, även om det perfekta samhället kanske aldrig kan uppnås.

Varför finns det olika ideologier?

Olika människor värderar olika saker högt. Vissa anser att individens frihet är viktigast, andra menar att jämlikhet och trygghet måste prioriteras. Några vill förändra samhället snabbt, medan andra föredrar långsamma förändringar eller att bevara traditioner.

Eftersom människor har olika erfarenheter och ser olika problem i samhället, har flera ideologier utvecklats. De klassiska ideologierna – liberalism, socialism och konservatism – tog form under 1700- och 1800-talen, i en tid av industrialisering, revolutioner och ökade krav på politiskt inflytande. Senare har nya ideologier vuxit fram som svar på andra frågor, till exempel miljöproblem, jämställdhet eller nationalism.

Populism – ett sätt att bedriva politik

Populism räknas inte som en ideologi, utan som en politisk metod eller stil. Populistiska politiker försöker ofta vinna stöd genom att tala enkelt och tydligt, och genom att dela upp samhället i två läger: ”folket” och ”eliten”.

Ett vanligt drag i populism är att komplexa samhällsproblem presenteras som enkla att lösa. Populism kan förekomma både till höger och vänster i politiken. Skillnaden ligger i vilka problem som lyfts fram och vilka grupper som pekas ut som ansvariga, men metoden – att förenkla och ställa grupper mot varandra – är densamma.

Liberalism – individens frihet i centrum

Liberalismen utgår från tanken att människor i grunden är fria och ansvariga individer. Varje person ska ha rätt att uttrycka sina åsikter, välja religion, forma sitt liv och fatta egna beslut utan att staten lägger sig i mer än nödvändigt.

Ekonomiskt betonar liberalismen fri handel och företagsamhet. Människor ska kunna starta företag, arbeta med det de vill och köpa och sälja varor fritt. Staten bör enligt liberaler ha en begränsad roll och inte styra marknaden mer än vad som krävs.

Inom liberalismen finns dock olika uppfattningar. Vissa liberaler menar att staten ändå måste ta ansvar för till exempel utbildning, sjukvård och social trygghet, medan andra anser att statens uppgifter ska vara så få som möjligt.

Socialism – jämlikhet och gemensamt ansvar

Socialismen växte fram som kritik mot de stora skillnader mellan rika och fattiga som uppstod i industrisamhället. Socialister menar att det är orättvist att vissa människor kan bli mycket rika på andras arbete, samtidigt som andra lever under svåra villkor.

En central tanke inom socialismen är att samhällets resurser bör fördelas mer rättvist. Företag och industrier bör därför ägas gemensamt eller kontrolleras av samhället, så att vinsterna kommer fler till del. Målet är ett samhälle där människors behov sätts före ekonomisk vinst.

Socialismen har utvecklats i olika riktningar. Vissa förespråkar snabba och grundläggande förändringar av samhället, medan andra vill nå ökad jämlikhet genom demokratiska reformer och politiska beslut.

Konservatism – förändring med försiktighet

Konservatismen betonar stabilitet, traditioner och ansvar. Samhället bör enligt konservativa inte förändras för snabbt, eftersom snabba förändringar kan få oväntade och negativa konsekvenser. I stället bör man bygga vidare på erfarenheter från tidigare generationer.

Människor ses som olika, med olika roller och ansvar. Därför betonar konservatismen personligt ansvar och menar att staten inte ska ingripa mer än nödvändigt. Även om konservatismen tidigare var skeptisk till demokrati, ses den i dag som ett viktigt och självklart styrelseskick.

Ekologism – miljön som utgångspunkt

Ekologismen utgår från att människan är beroende av naturen och att jordens resurser är begränsade. För att samhället ska vara hållbart måste vi leva på ett sätt som inte förstör miljön eller rubbar den ekologiska balansen.

Ekologismen kritiserar överkonsumtion och långväga transporter och förespråkar ett mer lokalt och resurssnålt samhälle. Beslut bör fattas nära de människor som berörs, och politiken ska ta hänsyn till kommande generationer, inte bara till dagens behov.

Nationalism – nationen i fokus

Nationalismen betonar gemenskapen mellan människor som delar språk, kultur, historia och traditioner. Dessa människor anses höra ihop och bör enligt nationalismen leva inom samma stat – en nationalstat.

Nationens intressen sätts före internationella samarbeten, och medborgarna förväntas bidra till landets bästa. Nationalism kan ta sig olika uttryck och förekommer både i demokratiska och odemokratiska sammanhang.

Feminism – kampen för jämställdhet

Feminismen utgår från att kvinnor och män är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter och möjligheter. Trots att kvinnor i dag har rösträtt i demokratiska länder finns fortfarande skillnader i makt, lön och inflytande.

Feminismen vill synliggöra dessa orättvisor och förändra de strukturer i samhället som gör att kön påverkar människors livsvillkor. Fokus ligger på jämställdhet, rättvisa och lika möjligheter.

Fascism och nazism – auktoritära ideologier

Fascismen förespråkar ett starkt samhälle med en tydlig ledare. Individens rättigheter underordnas statens intressen, och våld kan ses som ett legitimt medel för att nå politiska mål. Nationens styrka och enhet sätts i centrum.

Nazismen är en form av fascism som bygger på rasistiska idéer. Människor delas in i olika grupper som anses ha olika värde, och vissa grupper utestängs eller förföljs. Nazismen är också starkt antisemitisk och har lett till omfattande övergrepp och folkmord.

Skrivfrågor (12 st)

1. Vad är en ideologi, och varför spelar ideologier en stor roll i politiken?
   
   

2. Förklara varför ideologier ofta uppstår som svar på samhällsproblem eller stora förändringar.
   
   

3. Ge exempel på två frågor som ideologier försöker besvara om hur samhället ska fungera.
   
   

4. Vad menas med att en ideologi kan fungera som en “riktning” eller “karta” för samhällets utveckling?
   
   

5. Varför kan människor ha olika ideologiska åsikter trots att de lever i samma samhälle?
   
   

6. Vad är populism, och på vilket sätt skiljer den sig från en ideologi?
   
   

7. Förklara hur populism ofta beskriver samhället som “vi mot dem”.
   
   

8. Beskriv liberalismens syn på individens frihet och statens roll.
   
   

9. Beskriv socialismens kritik mot ekonomiska skillnader och vad socialister vill förändra.
   
   

10. Hur skiljer sig konservatismens syn på förändring från liberalismens och socialismens?
    
    

11. Varför betonar ekologismen både miljö och hållbar resursanvändning i politiken?
    
    

12. Jämför fascism/nazism med demokratiska ideologier: vad är det som gör dem auktoritära?

Begrepp 

Begreppen finns även att träna på här

Ideologi – Sammanhängande idéer om hur samhället bör styras och utvecklas.
Utopi – Idealbild av ett perfekt samhälle som man strävar mot.
Individ – En enskild människa med egna rättigheter och val.
Stat – Samhällets offentliga makt som styr genom lagar och institutioner.
Demokrati – Styrelseskick där folket har makt, bland annat genom fria val.
Populism – Politisk stil som förenklar problem och ställer “folket” mot “eliten”.
Liberalism – Ideologi som betonar individens frihet och begränsad statlig styrning.
Marknadsekonomi – Ekonomiskt system där priser och produktion styrs av utbud och efterfrågan.
Socialism – Ideologi som betonar jämlikhet och vill minska ekonomiska skillnader.
Reform – Förändring som genomförs stegvis genom demokratiska beslut.
Revolution – Snabb och grundläggande förändring av samhällets makt och system.
Konservatism – Ideologi som betonar traditioner och försiktiga, långsamma förändringar.
Tradition – Seder och vanor som förts vidare över tid.
Ekologism – Ideologi som sätter miljö och hållbarhet i centrum.
Hållbar utveckling – Utveckling som fungerar långsiktigt utan att förstöra resurser för framtiden.
Nationalism – Ideologi som betonar nationens gemenskap och att nationens intressen ska prioriteras.
Nationalstat – Stat där ett folk med gemensam kultur/språk ses som en enhet.
Feminism – Ideologi/rörelse som vill skapa jämställdhet mellan könen.
Jämställdhet – Att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter.
Fascism – Auktoritär ideologi som betonar stark ledare, statens makt och nationens enhet.
Nazism – Fascistisk ideologi som bygger på rasism och antisemitism.
Auktoritär – Styrande där makten är starkt koncentrerad och friheter begränsas.
Antisemitism – Hat eller fientlighet mot judar

I nästan alla länder finns politiska partier. Hur många partier som tillåts beror på hur landet styrs. I diktaturer är det vanligt att endast ett parti har makten, medan demokratier bygger på att väljarna ska kunna välja mellan flera alternativ. För att ett val ska vara demokratiskt krävs därför att det finns minst två partier att rösta på.

Ett politiskt parti består av människor som delar grundläggande värderingar och ofta en gemensam ideologi. De har organiserat sig för att påverka samhället och driva frågor som de anser vara viktiga. I en demokrati har medborgare rätt att starta nya partier, så länge de följer landets lagar.

Vad gör ett politiskt parti?

Partiers arbete handlar till stor del om att försöka påverka människors åsikter. De vill skapa opinion, få fler medlemmar och i förlängningen vinna val. Om ett parti får tillräckligt många röster kan det få politiskt inflytande, till exempel genom att ingå i eller bilda regering.

En viktig period för partierna är valrörelsen, alltså tiden före ett val. Då försöker partierna nå ut med sina budskap genom olika kanaler. Det kan handla om reklam, debattartiklar, intervjuer, partiledardebatter i tv eller inlägg på sociala medier. För att vara lätta att känna igen använder partier ofta särskilda färger och symboler.

Ideologi, värdegrund och partiprogram

Ideologin fungerar som en vägledning för partiet. Den hjälper partiet att ta ställning i politiska frågor och ger en övergripande riktning för hur samhället bör utvecklas. Utöver ideologi kan även en gemensam värdegrund spela roll, till exempel religiösa eller etiska uppfattningar.

Ett partis åsikter och mål samlas i ett partiprogram. Där beskrivs vilka frågor partiet vill driva och vilka förändringar man strävar efter. Partiledaren har en central roll och är ofta partiets ansikte utåt i medier och debatter.

Alla partier bygger dock inte sin politik på en tydlig ideologi. Vissa fokuserar på en enda fråga, till exempel miljö eller pensioner. Dessa kallas ofta enfrågepartier. Andra partier uppstår som protest mot något som inte fungerar i samhället och brukar kallas missnöjespartier.

Organisation och ekonomi

De flesta större partier har kopplade organisationer, till exempel ungdomsförbund och kvinnoförbund. Dessa är ofta relativt självständiga men delar partiets grundidéer. Ungdomsförbund är öppna även för personer som ännu inte är myndiga och fungerar ofta som en inkörsport till politiskt engagemang.

För att kunna bedriva sin verksamhet behöver partier pengar. De finansieras främst genom medlemsavgifter och statligt partistöd. I vissa fall kan partier även få ekonomiskt stöd från företag eller organisationer, vilket ibland väcker debatt om påverkan och oberoende.

Likheter och skillnader mellan partier

Politiska partier som bygger på samma ideologi, även i olika länder, liknar ofta varandra i sina grundfrågor. Det gäller också symboler och färger. Socialistiska och kommunistiska partier använder ofta rött, miljöpartier grönt och konservativa partier blått.

För att jämföra partier används ofta olika politiska skalor. Den mest kända är höger–vänster-skalan. Partier till vänster vill generellt att staten ska ta större ansvar för välfärd och ekonomisk utjämning, även om det innebär högre skatter. Partier till höger betonar i stället individens och företagens frihet och menar att ett samhälle fungerar bäst när människor och företag får större handlingsutrymme.

Begreppen höger och vänster har sitt ursprung i franska revolutionen, där de som ville förändra samhället satt till vänster i nationalförsamlingen, medan de som ville bevara det gamla satt till höger.

GAL–TAN-skalan

Under senare tid har en annan skala blivit allt vanligare: GAL–TAN-skalan. Den tar hänsyn till kulturella och värderingsmässiga frågor, inte bara ekonomi och statens roll. Skalan utvecklades eftersom många nyare partier inte passade in tydligt på höger–vänster-skalan.

GAL står för:
Gröna värderingar – fokus på miljö och klimat
Alternativa värderingar – nya sätt att tänka kring samhälle och livsstil
Libertära värderingar – stor individuell frihet och liten statlig kontroll

TAN står för:
Traditionella värderingar – bevara kultur, normer och samhällsordning
Auktoritära värderingar – stark ledning och tydlig maktstruktur
Nationalistiska värderingar – fokus på nationen och dess intressen

Värderingar som är varandras motsatser hamnar längst ifrån varandra på skalan. Därför kombineras ofta GAL–TAN-skalan med höger–vänster-skalan i ett koordinatsystem för att ge en mer nyanserad bild av partiernas positioner.

Extremism

Extremism innebär att människor har mycket extrema åsikter och ser världen i svart eller vitt. Det finns ingen vilja att kompromissa, och man anser ofta att endast den egna åsikten är rätt. Extremism kan förekomma både till höger och vänster politiskt, men också i andra ideologiska riktningar.

Extrema grupper använder ibland antidemokratiska och våldsbejakande budskap. De kan hävda att våld är ett legitimt sätt att uppnå politiska mål och riktar ofta sitt hat mot vissa grupper i samhället. Det kan handla om människor med annan politisk åsikt, religion, etnisk bakgrund eller livsstil.

I Sverige talar man främst om tre typer av våldsbejakande extremism: högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism. Gemensamt för dem är att de inte accepterar demokrati och alla människors lika värde. Det förekommer också att vissa djurrättsgrupper räknas som extremistiska när de använder olagliga metoder.

Skrivfrågor (12 st)

1. Varför är politiska partier viktiga i en demokrati?
   
   

2. Vad skiljer politiska partier i demokratier från partier i diktaturer?
   
   

3. Vad menas med att ett politiskt parti är organiserat kring en ideologi?
   
   

4. Hur försöker politiska partier påverka väljare under en valrörelse?
   
   

5. Vad är ett partiprogram och vilken funktion har det?
   
   

6. Vad är skillnaden mellan ett ideologiskt parti och ett enfrågeparti?
   
   

7. Varför har många partier ungdomsförbund och kvinnoförbund?
   
   

8. Hur finansieras politiska partier och varför kan partifinansiering vara omdiskuterad?
   
   

9. Förklara hur höger–vänster-skalan används för att jämföra partier.
   
   

10. Varför passar inte alla partier in på höger–vänster-skalan?
    
    

11. Vad är GAL–TAN-skalan och varför har den blivit viktigare?
    
    

12. Vad menas med extremism och varför hotar extremism demokratin?
    
    

Begrepp (Quizlet)

Politiskt parti – Grupp människor som organiserat sig för att påverka samhället och vinna politisk makt.
Ideologi – Sammanhängande idéer om hur samhället ska styras och utvecklas.
Demokrati – Styrelseskick där folket har makt genom val och politiskt deltagande.
Diktatur – Styrelseskick där makten är koncentrerad till en person eller grupp.
Valrörelse – Perioden före ett val då partier försöker övertyga väljare.
Opinion – Vad många människor tycker i en politisk fråga.
Partiprogram – Dokument som sammanfattar ett partis mål och åsikter.
Partiledare – Person som leder ett politiskt parti och representerar det utåt.
Enfrågeparti – Parti som främst driver en enda politisk fråga.
Missnöjesparti – Parti som bildas i protest mot något som inte fungerar i samhället.
Ungdomsförbund – Organisation för unga som är kopplad till ett politiskt parti.
Partistöd – Ekonomiskt bidrag från staten till politiska partier.
Höger–vänster-skalan – Skala som jämför partier utifrån synen på statens roll och ekonomisk fördelning.
GAL – Gröna, alternativa och libertära värderingar.
TAN – Traditionella, auktoritära och nationalistiska värderingar.
GAL–TAN-skalan – Skala som mäter kulturella och värderingsmässiga åsikter.
Extremism – Åsikter som ligger långt från majoriteten och ofta förkastar kompromisser.
Våldsbejakande extremism – Extremism som accepterar eller använder våld för politiska mål.
Högerextremism – Extremism som ofta bygger på nationalism och exkludering.
Vänsterextremism – Extremism som ofta riktar sig mot samhällsordning och kapitalism.
Islamistisk extremism – Extremism som använder religion för att motivera våld och makt

De grundläggande reglerna för hur ett land leds och fattar beslut brukar kallas statsskick eller styrelseskick. Dessa regler finns oftast nedskrivna i landets grundlag. Även om många länder styrs på liknande sätt, finns det flera olika modeller för hur den politiska makten kan organiseras. Nedan beskrivs några av de vanligaste varianterna.

Direkt demokrati och representativ demokrati

I mindre grupper, till exempel i ett klassrum, kan beslut fattas genom att alla deltar direkt, till exempel genom handuppräckning eller omröstning på lappar. Detta är ett exempel på direkt demokrati. När antalet deltagare blir stort fungerar detta sämre, eftersom det är svårt för alla att delta i diskussioner och beslutsfattande.

Därför används i stället representativ demokrati i de flesta länder. Det innebär att medborgarna väljer personer som företräder dem och fattar beslut å deras vägnar. Dessa representanter sitter ofta i ett parlament eller en liknande församling.

I vissa särskilt viktiga frågor kan hela befolkningen få rösta direkt. Det kallas folkomröstning och är en form av direkt demokrati. I Schweiz används folkomröstningar ofta, medan de i Sverige är mer ovanliga. Sverige har haft ett fåtal nationella folkomröstningar, bland annat om trafikregler, energifrågor och medlemskap i internationella samarbeten. Resultatet i en folkomröstning är oftast rådgivande, vilket innebär att det är upp till parlamentet att avgöra hur beslutet ska hanteras.

Även om direkt demokrati kan uppfattas som mycket rättvis, ställer den höga krav på engagemang och kunskap hos medborgarna. Erfarenheter visar att valdeltagandet kan minska när folkomröstningar hålls ofta. I Schweiz deltar ungefär hälften av de röstberättigade vid sådana omröstningar.

Monarki och republik

Varje land har en statschef, alltså landets högsta representant. I en monarki ärver statschefen sitt ämbete, och titeln kan till exempel vara kung, drottning eller kejsare. I en republik väljs statschefen, vanligtvis av folket eller parlamentet, och kallas då president.

Ett land kan vara demokratiskt oavsett om det är en monarki eller republik. I parlamentariska monarkier, som Sverige och Danmark, har monarken i praktiken ingen politisk makt. Rollen är främst symbolisk.

I republiker varierar presidentens makt kraftigt. I USA har presidenten stor politisk makt, medan presidenten i Irland har en betydligt mer begränsad roll, trots att den fortfarande är större än den svenska kungens.

Parlamentarism och presidentstyre

Parlamentet är den folkvalda församling som fattar de viktigaste politiska besluten i ett land, bland annat genom att stifta lagar. Parlamentet har olika namn i olika länder, exempelvis riksdag i Sverige och parlament i Storbritannien.

I ett parlamentariskt system måste regeringen ha stöd från parlamentet för att kunna styra landet. Regeringen bildas ofta av de partier som fått flest röster i valet. Parlamentet kan tvinga en regering att avgå, vilket ger det stort inflytande över politiken.

I ett presidentstyre är makten i större utsträckning koncentrerad till presidenten, som både är statschef och leder den verkställande makten. Presidenten kan dock normalt inte själv stifta lagar. Länder som Frankrike och USA använder presidentstyre i olika former.

Enhetsstat och federal stat

Alla länder är uppdelade i olika administrativa områden, till exempel regioner eller provinser. Hur mycket makt dessa områden har varierar. I en enhetsstat fattas de flesta besluten centralt av landets regering eller parlament, och de lokala nivåerna har begränsat självstyre.

I federala stater, även kallade förbundsstater, har de olika delarna betydligt större självbestämmande. Tyskland är ett exempel på en federal stat där delstaterna kan fatta egna beslut och i vissa fall stifta egna lagar. Även Schweiz är federalt organiserat, där regionerna – kallade kantoner – har långtgående rättigheter att styra sig själva.

Skrivfrågor

1. Vad menas med begreppet statsskick och var brukar reglerna för ett lands statsskick finnas?
   
   

2. Förklara skillnaden mellan direkt demokrati och representativ demokrati.
   
   

3. Ge exempel på en situation där direkt demokrati fungerar bra och en där den fungerar sämre.
   
   

4. Vad är en folkomröstning och när används den?
   
   

5. Varför kan valdeltagandet sjunka i länder som ofta har folkomröstningar?
   
   

6. Förklara skillnaden mellan monarki och republik.
   
   

7. På vilket sätt kan både monarkier och republiker vara demokratiska?
   
   

8. Vad är ett parlament och vilken roll har det i ett land?
   
   

9. Förklara hur parlamentarism fungerar.
   
   

10. Vad kännetecknar ett presidentstyre?
    
    

11. Vad är skillnaden mellan en enhetsstat och en federal stat?
    
    

12. Varför kan vissa regioner ha mer självbestämmande än andra inom samma land?
    
    

Begrepp 

Begreppen finns även att träna på quizlet hör

Statsskick – Regler för hur ett land styrs och hur makten är organiserad.
Grundlag – De viktigaste lagarna i ett land som beskriver hur staten ska fungera.
Demokrati – Ett styrelseskick där folket har makten, oftast genom val.
Direkt demokrati – När medborgarna själva deltar direkt i besluten.
Representativ demokrati – När folket väljer representanter som fattar beslut åt dem.
Folkomröstning – När hela befolkningen får rösta direkt i en särskild fråga.
Statschef – Landets högsta representant, till exempel kung eller president.
Monarki – Ett statsskick där statschefen ärver sitt ämbete.
Republik – Ett statsskick där statschefen väljs.
President – Statschef i en republik.
Parlament – Den folkvalda församling som stiftar lagar i ett land.
Parlamentarism – Ett system där regeringen måste ha stöd av parlamentet.
Presidentstyre – Ett system där presidenten har stor makt över regeringen.
Enhetsstat – Ett land där den mesta makten finns på nationell nivå.
Federal stat – Ett land där olika delar har stort självbestämmande

Alla länder, oavsett statsskick, är inte lika demokratiska. Under en längre period ökade antalet demokratier i världen, men på senare år har utvecklingen gått åt motsatt håll. I många länder har demokratiska rättigheter försvagats och makten koncentrerats till färre personer.

För att följa denna utveckling finns organisationer och institutioner som regelbundet granskar demokratins ställning globalt. En sådan aktör är Freedom House, en oberoende organisation som varje år publicerar rapporter om politiska rättigheter och friheter i världens länder.

Även den brittiska tidskriften The Economist gör årliga mätningar av hur demokratiska olika länder är. I deras demokratiindex får länder poäng mellan 0 och 10 baserat på flera faktorer. Bedömningen omfattar bland annat hur fria och rättvisa valen är, hur högt valdeltagandet är, om det finns flera politiska partier, hur mänskliga rättigheter respekteras och hur väl staten fungerar i praktiken. I vissa länder finns demokratiska rättigheter nedskrivna i lag, men de följs inte alltid i verkligheten. Det kan bero på otydliga lagar eller på att de styrande väljer att bortse från dem.

Yttrandefrihet spelar en avgörande roll. Länder där medier kontrolleras eller där censur förekommer kan inte betraktas som fullt demokratiska. I en tid där falsk information sprids snabbt och begreppet ”fejknyheter” används flitigt, blir källkritik allt viktigare för att demokratin ska fungera.

Utifrån poängen i demokratiindexet delas länder in i olika kategorier: fullvärdiga demokratier, demokratier med brister, hybridregimer samt auktoritära regimer.

År 2021 placerades Norge återigen högst på listan, följt av Nya Zeeland, Finland och Sverige. Dessa räknas som fullvärdiga demokratier. USA bedömdes som en demokrati med brister, bland annat på grund av lågt valdeltagande. Länder som Turkiet och Ukraina klassas som hybridregimer, eftersom de uppvisar drag både från demokrati och diktatur. Bland de minst demokratiska länderna återfanns Afghanistan, Myanmar och Nordkorea.

Vad krävs för att ett land ska vara demokratiskt?

Begreppet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre, alltså att makten ska utgå från medborgarna. I Sverige slås detta fast i regeringsformen, som är en av landets grundlagar. Det innebär bland annat att alla medborgare har lika rösträtt och att de väljer politiska representanter som fattar beslut åt dem. Samtidigt finns rätten att uttrycka åsikter, så länge dessa inte kränker andra.

För att ett land ska räknas som en demokrati behöver flera grundläggande villkor vara uppfyllda.

Fria och återkommande val

Alla vuxna medborgare ska ha rätt att rösta i allmänna val som hålls regelbundet. Valen måste vara fria och hemliga för att minska risken för påtryckningar och tvång. Ett högt valdeltagande är viktigt för att besluten ska ha stark legitimitet. Att rösta kan därför ses både som en rättighet och ett ansvar. I vissa länder, som USA, har olika hinder gjort det svårare för vissa grupper att delta i val, vilket påverkar demokratins kvalitet.

Flera politiska partier

I en demokrati måste det finnas möjlighet att välja mellan flera partier, och det ska vara tillåtet att bilda nya politiska rörelser. Detta kräver ett aktivt och informerat medborgarskap. När möjligheterna att starta nya partier begränsas, försvagas demokratin. Ett exempel är Ryssland, där nya partier stoppats trots att de uppfyllt formella krav.

Fri opinionsbildning

Medborgare ska kunna uttrycka sina åsikter öppet, till exempel genom medier, sociala plattformar, möten och demonstrationer. För att människor ska kunna ta ställning i politiska frågor krävs tillgång till information. Därför är fria och oberoende medier avgörande. Journalisters möjlighet att granska makthavare är central för demokratin, men i vissa länder riskerar journalister fängelse eller värre när de kritiserar staten.

Föreningsfrihet

Demokratin förutsätter att människor kan organisera sig fritt. Det gäller både politiska föreningar och organisationer inom andra områden, som kultur, idrott eller arbetsliv. I Sverige har stora folkrörelser haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Facklig organisering är också en del av föreningsfriheten, men denna rätt är inte lika stark i alla länder.

Grundprinciper i en demokrati

Majoritetsprincipen

Majoritetsprincipen innebär att det alternativ som får flest röster vinner. Samtidigt är det viktigt att minoriteter får möjlighet att framföra sina åsikter och bli hörda. Om få deltar i val eller omröstningar kan resultatet ifrågasättas. Det har till exempel diskuterats i samband med det amerikanska presidentvalet 2016, där valdeltagandet var relativt lågt.

Rättssäkerhet

I ett rättssäkert samhälle gäller lagen lika för alla. Ingen ska kunna dömas utan en rättvis rättegång, och ingen ska straffas för sina åsikter. Det som är förbjudet måste vara tydligt reglerat i lag. Domstolar ska vara oberoende och domar ska kunna överklagas. I auktoritära stater används ibland rättssystemet för att fängsla politiska motståndare, särskilt under valrörelser.

Maktdelning

För att förhindra maktmissbruk delas den politiska makten ofta upp mellan lagstiftande, verkställande och dömande institutioner. Denna ordning, som regleras i grundlagen, ska hindra att all makt samlas hos en person eller grupp. Domstolar ska vara självständiga och inte styras av politiker. I vissa länder har regeringar kritiserats för att försöka kontrollera domstolarna, vilket hotar rättsstaten.

Mänskliga rättigheter

Respekt för mänskliga rättigheter är en grundpelare i demokratiska samhällen. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slår fast rätten till liv, frihet, rättvisa rättegångar och åsiktsfrihet. Staten ska skydda individens privatliv och förhindra diskriminering. Även etablerade demokratier kan få kritik när dessa rättigheter inte skyddas tillräckligt, till exempel när det gäller jämställdhet eller rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Skrivfrågor (10)

1. Vad betyder det att ett land kan vara mer eller mindre demokratiskt?
   
   

2. Vad är Freedom House och vad gör de?
   
   

3. Hur fungerar The Economists demokratiindex (kort förklaring)?
   
   

4. Nämn tre saker som kan påverka ett lands poäng i demokratiindex.
   
   

5. Varför räcker det inte alltid att rättigheter finns i lag om de inte följs i praktiken?
   
   

6. Varför är yttrandefrihet viktigt för en demokrati?
   
   

7. Varför är fria och hemliga val en grund i demokrati?
   
   

8. Vad innebär fri opinionsbildning?
   
   

9. Förklara kort vad rättssäkerhet betyder.
   
   

10. Varför är maktdelning viktig i ett demokratiskt samhälle?
    
    

Begrepp

Begreppen finns även att träna på quizlet här.

Demokrati – Ett styrelseskick där makten utgår från folket.
Demokratiindex – Ett sätt att mäta hur demokratiskt ett land är utifrån flera kriterier.
Fullvärdig demokrati – Ett land där demokratiska rättigheter fungerar både i lag och i praktiken.
Demokrati med brister – Ett land som är demokratiskt men där vissa delar fungerar sämre.
Hybridregim – Ett styrelseskick som har drag av både demokrati och diktatur.
Auktoritär regim – Ett styrelseskick där makten är koncentrerad och medborgarnas friheter är starkt begränsade.
Yttrandefrihet – Rätten att uttrycka åsikter utan censur eller bestraffning.
Censur – När staten kontrollerar eller begränsar information och åsikter.
Källkritik – Att granska information för att avgöra om den är trovärdig.
Allmän rösträtt – Att alla vuxna medborgare har rätt att rösta.
Valdeltagande – Hur stor andel av de röstberättigade som röstar i ett val.
Flerpartisystem – Ett system där flera politiska partier kan delta i val.
Opinionsbildning – När människor uttrycker och sprider åsikter i samhällsfrågor.
Föreningsfrihet – Rätten att bilda och delta i föreningar.
Majoritetsprincipen – Att det alternativ som får flest röster vinner.
Rättssäkerhet – Att lagar gäller lika för alla och att domstolar är oberoende.
Maktdelningsprincipen – Att makten delas mellan lagstiftande, verkställande och dömande organ.
Mänskliga rättigheter – Grundläggande rättigheter som alla människor har.

På många sätt kan diktatur ses som demokratins motpol. I en diktatur saknas flera av de grundläggande villkor som krävs för ett demokratiskt samhälle, till exempel fria val, yttrandefrihet och möjligheten att påverka politiska beslut. Samtidigt leder inte ett diktaturstyres fall automatiskt till demokrati. Ofta uppstår i stället en period av oordning, där lagar inte fungerar och där samhällets institutioner försvagas. Att bygga upp en fungerande demokrati är en lång och krävande process.

Människors levnadsvillkor är generellt sämre i diktaturer än i demokratiska länder. Hungersnöd och fattigdom har i många fall kopplats till diktatoriska styren, ofta till följd av att resurser fördelas orättvist. Eftersom medborgarna saknar möjlighet att byta ut sina ledare, kan de styrande prioritera sina egna intressen framför folkets. I sådana system är det vanligt att staten står över individen, snarare än tvärtom.

När det gäller krig och konflikter ser mönstret annorlunda ut än i demokratier. Diktaturer kan lättare fatta beslut om krig eftersom ledarna inte behöver ta hänsyn till folkopinionen. Motstånd mot militärtjänst eller krig kan i vissa fall leda till mycket hårda straff.

Typiska kännetecken för en diktatur

• Makten ligger hos en person eller en liten grupp, utan folkligt inflytande.
  
  

• Möjligheten att uttrycka åsikter är kraftigt begränsad. Det är ofta förbjudet att bilda politiska partier, starta föreningar eller delta i demonstrationer.
  
  

• Medier och internet kontrolleras genom censur, och kritik mot regimen kan leda till fängelse, tortyr eller dödsstraff.
  
  

• Det finns endast ett tillåtet parti, eller flera partier som saknar verklig makt.
  
  

• Val förekommer ibland, men de är ofta manipulerade eller redan avgjorda i förväg.
  
  

• Lagar som ska skydda medborgarnas rättigheter saknas eller ignoreras.
  
  

• Rättssäkerheten är svag. Domstolar styrs av politiska intressen och rättegångar är inte rättvisa.
  
  

• Brott mot mänskliga rättigheter är betydligt vanligare än i demokratiska stater.
  
  

Olika former av diktatur

Alla diktaturer ser inte likadana ut. Vissa är öppet totalitära, där nästan alla delar av samhället kontrolleras av staten, medan andra är mer svårdefinierade. Ett land kan bryta mot alla demokratiska principer – eller bara några. Därför används ofta graderingar, som i demokratiindex, för att beskriva hur auktoritärt ett land är.

I vissa länder är det militären som styr. Myanmar är ett exempel på en militärdiktatur där befolkningen utsätts för omfattande förtryck.

En annan typ är enpartistaten, där endast ett politiskt parti är tillåtet. Exempel på sådana länder är Kina, Kuba och Azerbajdzjan.

I en teokrati är det religiösa ledare som har den yttersta makten och styr landet med hänvisning till religionen. Afghanistan är ett exempel där talibanerna styr. Även Iran räknas som en teokrati, trots att val hålls – kandidater måste först godkännas av den högsta religiösa ledningen.

Vatikanstaten är världens minsta stat och styrs också som en teokrati, med påven som högsta ledare.

Övervakning och kontroll

I diktaturer är övervakning ett vanligt sätt att behålla makten. Medborgare kan övervakas dygnet runt, både i det offentliga rummet och digitalt. I Kina kontrolleras till exempel internet kraftigt, många ämnen är förbjudna att diskutera och personer som kritiserar staten riskerar allvarliga konsekvenser.

Övervakning förekommer även i demokratier, men då under striktare lagliga former. I Sverige får myndigheter som Säkerhetspolisen och Försvarets radioanstalt endast övervaka kommunikation i särskilda situationer och inom tydliga juridiska ramar. Trots detta är övervakning ofta föremål för politisk debatt.

Exempel på länder

Egypten – auktoritärt styre med militärt inflytande

Egypten är formellt en republik, men i praktiken har militären stort inflytande över politiken. Presidenten har mycket makt och oppositionen är starkt begränsad. Demonstrationer är ofta förbjudna och journalister som kritiserar regimen riskerar fängelse. Landet räknas som en auktoritär stat i demokratiindex.

Sydkorea – demokrati efter diktatur

Sydkorea är i dag en fungerande demokrati med fria val och ett starkt civilsamhälle. Under större delen av 1900-talet styrdes landet dock av militärdiktaturer. Övergången till demokrati tog lång tid och krävde både folkliga protester och institutionella reformer.

Saudiarabien – absolut monarki

Saudiarabien är en monarki där all politisk makt är koncentrerad till kungafamiljen. Politiska partier är förbjudna och medborgarna saknar möjlighet att påverka politiska beslut genom val. Landet styrs till stor del utifrån religiösa lagar och klassas som en auktoritär stat.

Vietnam – enpartistat

Vietnam är en socialistisk stat där endast kommunistpartiet är tillåtet. Val hålls, men det finns ingen verklig politisk konkurrens. Kritik mot staten och krav på demokratiska reformer kan leda till fängelsestraff. Landet räknas som en auktoritär regim.

Ungern – demokrati med tydliga brister

Ungern har fria val och flera partier, men regeringen har på senare år stärkt sin kontroll över medier, domstolar och civilsamhälle. Kritiker menar att maktdelningen har försvagats. Landet klassas ofta som en demokrati med anmärkningar eller en hybridregim.

Botswana – stabil demokrati i Afrika

Botswana är en republik med regelbundna fria val och relativt stark rättssäkerhet. Landet har haft samma parti vid makten länge, men oppositionen tillåts och mänskliga rättigheter respekteras i hög grad. Botswana räknas som en av Afrikas mest stabila demokratier.

1. På vilka sätt kan diktatur ses som demokratins motsats?
   
   

2. Varför blir det inte automatiskt demokrati bara för att en diktatur faller?
   
   

3. Förklara vad anarki betyder och hur det kan uppstå efter att en diktatur försvinner.
   
   

4. Varför är levnadsvillkoren ofta sämre i diktaturer än i demokratier?
   
   

5. Hur kan resursfördelning påverkas av att folket inte kan avsätta ledarna?
   
   

6. Varför kan diktaturer lättare fatta beslut om krig än demokratier?
   
   

7. Beskriv minst tre typiska kännetecken för en diktatur.
   
   

8. Vad är skillnaden mellan enpartistat, militärdiktatur och teokrati?
   
   

9. Varför används övervakning ofta i diktaturer, och hur skiljer sig övervakning i en demokrati?
   
   

10. Välj ett av länderna (t.ex. Vietnam, Saudiarabien, Ungern, Egypten, Sydkorea eller Botswana) och förklara varför det passar som exempel i texten.
    
    

Begrepp 

Begreppen finns att träna som quizlet här.

Diktatur – Ett styrelseskick där makten ligger hos en person eller en liten grupp och folket har mycket liten möjlighet att påverka.
Demokrati – Ett styrelseskick där makten utgår från folket, ofta genom fria val.
Anarki – Kaos och oordning i ett land där lagar och samhällsfunktioner inte fungerar.
Regim – De som styr ett land och hur makten utövas.
Opposition – Personer eller partier som kritiserar och vill förändra den politik som de styrande för.
Censur – När staten kontrollerar eller stoppar information, medier eller åsikter.
Propaganda – Information som sprids för att påverka människor att tycka som de styrande vill.
Åsiktsfrihet – Rätten att uttrycka sina tankar och åsikter utan att straffas.
Fri opinionsbildning – Att människor fritt kan uttrycka åsikter, diskutera och påverka samhället.
Valfusk – När val manipuleras så att resultatet inte blir rättvist.
Enpartistat – Ett land där bara ett parti är tillåtet och styr utan verklig konkurrens.
Militärdiktatur – Ett land där militären kontrollerar staten och politiken.
Teokrati – Ett land där religiösa ledare har den högsta politiska makten.
Absolut monarki – En monarki där kungen eller kungafamiljen har mycket stor politisk makt.
Övervakning – När staten kontrollerar medborgare, till exempel genom att följa kommunikation eller rörelser.
Politiska fångar – Personer som fängslas på grund av sina åsikter eller sin kritik mot makten.
Mänskliga rättigheter – Grundläggande rättigheter som alla människor ska ha, oavsett land.
Rättssäkerhet – Att lagen gäller lika för alla och att domstolar är oberoende och rättegångar rättvisa.