Den här sidan innehåller texter om hinduismen tillsammans med tillhörande frågor. Texterna tar upp centrala delar av religionen och frågorna är utformade för att besvaras medan du läser. Materialet kan användas som ett alternativ till podcastavsnitten och ger möjlighet att arbeta med hinduismen genom läsning och skrivande
Hinduismen är en av världens äldsta religioner och har vuxit fram under mycket lång tid på den indiska subkontinenten. Till skillnad från många andra religioner har hinduismen ingen enskild grundare och ingen tydlig startpunkt i historien. Det finns inte heller någon enda helig bok som alla hinduer följer på samma sätt. I stället bygger hinduismen på en lång tradition av religiösa texter, filosofiska tankar och kulturella sedvänjor som utvecklats och förändrats över flera tusen år.
På grund av detta beskrivs hinduismen ofta som en samlingsbeteckning för många olika religiösa traditioner. Att vara hindu kan därför innebära olika saker beroende på var man bor, vilken familj man tillhör och vilka religiösa traditioner man följer.
Hinduismen kännetecknas av stor variation. Vissa hinduer betonar religiösa ritualer och gudsdyrkan, medan andra fokuserar mer på filosofi, meditation eller etiskt liv. För en del är religionen en tydlig del av vardagen, medan den för andra främst är en kulturell tillhörighet.
Synen på gudomlighet varierar också. Vissa hinduer tillber en enda gudomlig verklighet, medan andra vänder sig till flera olika gudar och gudinnor. Samtidigt finns en vanlig föreställning om att alla gudar egentligen är olika uttryck för samma yttersta verklighet, ofta kallad brahman. Detta gör att hinduismen ibland beskrivs som både monoteistisk och polyteistisk på samma gång.
En central tanke inom hinduismen är tron på återfödelse. Människans innersta väsen, atman, anses inte dö tillsammans med kroppen utan lever vidare och föds på nytt i en annan kropp. Detta sker inom ett kretslopp som kallas samsara.
Hur återfödelsen blir beror på människans handlingar under livet. Dessa handlingar sammanfattas i begreppet karma. Goda handlingar kan leda till bättre förutsättningar i nästa liv, medan dåliga handlingar kan få negativa konsekvenser. På så sätt kopplas människans ansvar i nuet till hennes framtida liv.
Eftersom livet enligt hinduismen alltid innebär någon form av lidande strävar många hinduer efter att ta sig ur återfödelsens kretslopp. Detta mål kallas moksha och innebär befrielse från samsara. Att nå moksha kan tolkas på olika sätt, men det beskrivs ofta som ett tillstånd av fullständig insikt, frihet och förening med den yttersta verkligheten.
Vägen till moksha kan se olika ut. För vissa handlar det om religiösa ritualer och gudsdyrkan, för andra om kunskap, självinsikt, meditation eller ett liv präglat av goda handlingar.
Hinduismen har många viktiga texter som tillkommit under olika tidsperioder. Bland de äldsta finns Vedatexterna, som innehåller hymner, ritualer och religiösa föreställningar. Senare texter, som Upanishaderna, fokuserar mer på filosofiska frågor om själens natur, verklighetens uppbyggnad och hur människan kan nå befrielse.
Eftersom det finns många texter och traditioner finns det heller ingen enhetlig tolkning av vad hinduismen ”säger”. Istället betonas ofta att kunskap och förståelse växer genom reflektion, samtal och erfarenhet.
I dag är hinduismen en av världens största religioner med över en miljard anhängare. De allra flesta hinduer lever i Indien, men religionen finns också i många andra delar av världen till följd av migration. Hinduismen påverkar inte bara individens tro utan även kultur, traditioner, högtider och samhällsfrågor.
I Indien spelar hinduismen en viktig roll i både vardagsliv och samhällsdebatt. Frågor om religionens plats i samhället, relationer till andra religioner samt sociala och kulturella normer är ständigt aktuella och tolkas på olika sätt inom den hinduiska traditionen.
Hinduismen är en komplex och mångfacetterad religion utan tydliga gränser. Den rymmer både religiös tro, filosofi och kultur och kan se mycket olika ut beroende på sammanhang. Gemensamma idéer som återfödelse, karma och strävan efter moksha binder samman de många traditionerna och gör hinduismen till en levande och föränderlig religion även i dag.
Varför beskrivs hinduismen ofta som en samlingsbeteckning snarare än en enhetlig religion?
Förklara vad som menas med atman och hur begreppet hänger ihop med återfödelse.
Vad innebär karma inom hinduismen, och hur påverkar det människans liv?
Förklara begreppet samsara och varför det ses som ett problem i hinduismen.
Vad är moksha, och varför strävar många hinduer efter att nå detta mål?
Hur kan hinduismen vara både monoteistisk och polyteistisk samtidigt?
Ge exempel på hur hinduismen kan påverka människors vardagsliv.
Varför finns det ingen gemensam helig bok inom hinduismen?
Hur skiljer sig hinduismens syn på livet och döden från många andra religioners?
På vilka sätt spelar hinduismen fortfarande en viktig roll i dagens Indien?
Begreppen finns som quizlet att studera här
Hinduism – En mycket gammal religion med många olika traditioner och uttryck
Atman – Människans innersta väsen eller själ
Samsara – Kretsloppet av födelse, liv, död och återfödelse
Karma – Tanken att handlingar får konsekvenser, i detta liv eller nästa
Moksha – Befrielse från återfödelsens kretslopp
Brahman – Den yttersta verkligheten som allt hör samman med
Polyteism – Tron på flera gudar
Monoteism – Tron på en gud
Vedatexterna – De äldsta heliga texterna inom hinduismen
Upanishaderna – Filosofiska texter om själ, verklighet och kunskap
Puja – En religiös ritual där man tillber en gud
Tempel – En religiös byggnad inom hinduismen
Hinduismen skiljer sig från många andra världsreligioner genom att den saknar en tydlig grundare. Det finns inga berättelser om en person som haft samma roll som exempelvis Mose, Jesus eller Muhammed. Inte heller finns det någon enhetlig organisation som samlar alla hinduer, och det finns ingen gemensam religiös institution som motsvarar en kyrka.
Inom hinduismen finns visserligen en mycket omfattande religiös litteratur, men ingen enskild bok har ställning som absolut helig skrift på samma sätt som Bibeln eller Koranen. Detta bidrar till att religionen rymmer många olika tolkningar och traditioner. Följden blir att hinduer kan ge olika svar på vad som är religionens viktigaste tankar och mål
Trots mångfalden finns det några centrala begrepp som de flesta hinduer känner igen och ser som viktiga. Dessa begrepp fungerar som grundpelare i den hinduiska världsbilden:
Brahman – den yttersta och gränslösa verkligheten
Atman – människans innersta väsen
Samsara – kretsloppet av liv, död och återfödelse
Karma – handlingarnas konsekvenser
Moksha – befrielse från återfödelsen
En central tanke inom hinduismen är att allt ytterst sett har sitt ursprung i brahman. Detta begrepp är svårt att beskriva med vanliga ord och anses ofta ligga bortom människans fulla förståelse. Brahman beskrivs inte som en personlig gud i mänsklig mening, utan snarare som den oändliga verklighet som allt existerande är en del av.
Brahman saknar gränser i både tid och rum. Det omfattar allt som har funnits, allt som finns och allt som kommer att finnas. I denna mening kan brahman beskrivas som det eviga och gränslösa, utan början och utan slut
Atman betecknar det innersta självet hos varje levande varelse. Många hinduiska traditioner menar att atman på något sätt är identisk med brahman, eller åtminstone hör samman med denna yttersta verklighet.
Atman är oförstörbar. När kroppen dör upphör inte självet att existera, utan fortsätter vidare till en ny kropp. På så sätt ses döden inte som ett slut, utan som en övergång mellan olika livsformer
De upprepade liv som atman genomgår kallas samsara. Detta beskrivs ofta som ett kretslopp där liv följer på liv, utan tydlig början eller slut. När en människa dör sörjs hon av sina anhöriga, men samtidigt finns en förhoppning om att nästa liv ska bli bättre.
Den som återföds är dock inte samma person i yttre mening. Det är en ny individ med ny kropp och nya relationer, även om det innersta självet är detsamma. Därför skiljer sig tanken om samsara tydligt från föreställningar om uppståndelse i exempelvis kristendom och islam
Hur återfödelsen blir avgörs av karma. Begreppet betyder handling, men syftar på de konsekvenser som människans handlingar får över tid. Allt en människa gör – både i detta liv och i tidigare liv – påverkar framtida livsvillkor.
Goda handlingar kan leda till ett bättre liv vid återfödelsen, medan destruktiva handlingar kan leda till lidande. I vissa fall kan atman även återfödas i andra livsformer, exempelvis som djur. Karma fungerar därmed som ett moraliskt samband mellan livets val och dess följder
Enligt hinduisk tradition präglas livet i grunden av lidande. Människan drivs av begär – efter trygghet, kärlek, framgång och mening – men även när dessa behov tillfälligt uppfylls är lyckan ofta kortvarig. Sjukdom, olyckor och död är ofrånkomliga delar av tillvaron.
Därför ses moksha som det yttersta målet. Moksha innebär att bryta samsara och befrias från återfödelsens kretslopp. Befrielsen beskrivs ofta som ett tillstånd av fullständig frihet, insikt och lycka, där atman återgår till sitt ursprungliga tillstånd bortom lidandet
Inom hinduismen talar man ofta om flera olika vägar som kan leda till moksha. Dessa vägar sammanfattas med begreppet yoga, som kan förstås som disciplin, ansträngning eller koncentration.
Denna väg handlar om att utföra sina plikter utan att handla av egenintresse. Genom att leva osjälviskt och följa dharma, den ordning som anses hålla världen samman, kan människan närma sig befrielse.
Kunskapens väg fokuserar på insikt och förståelse. Genom studier, undervisning och vägledning av en guru strävar individen efter att förstå själens sanna natur. När denna insikt uppnås upphör också begären.
Den tredje vägen betonar kärlek och hängivenhet till en gudom. Genom bön, ritualer, sånger och meditation utvecklas en personlig relation till det gudomliga, vilket kan leda till befrielse.
Ingen av dessa vägar ses som enkel, och många hinduer kombinerar flera olika vägar i sitt religiösa liv
Meditation är ett viktigt inslag inom de flesta hinduiska traditioner. Genom att rikta sin uppmärksamhet och kontrollera andning och kropp kan individen fördjupa sin självinsikt och sin förståelse av tillvaron.
I västvärlden har yoga och meditation blivit populära som tränings- och avslappningsformer. Dessa övningar är ofta inspirerade av indiska traditioner, men saknar i många fall koppling till hinduismens religiösa mål om moksha. Därför identifierar sig de flesta som utövar yoga i väst inte som hinduer.
Varför saknar hinduismen en gemensam grundare, och hur påverkar det religionens utformning?
Förklara varför hinduismen ofta beskrivs som en religion med stor mångfald.
Vad menas med begreppet brahman, och varför är det svårt att beskriva med ord?
Förklara vad atman är och hur begreppet hänger ihop med synen på livet och döden.
Vad innebär samsara, och hur skiljer sig denna tanke från uppståndelsetanken i kristendom och islam?
Förklara hur karma påverkar människans liv enligt hinduismen.
Varför betraktas livet som lidande inom hinduisk tradition?
Vad är moksha, och varför ses det som det yttersta målet?
Beskriv de tre vägarna till moksha och vad som kännetecknar var och en av dem.
Vilken roll spelar meditation inom hinduismen?
Passa på att träna på begreppen på quizlet här
Hinduism – En mycket gammal religion med många olika traditioner och tolkningar
Brahman – Den yttersta och gränslösa verkligheten som allt hör samman med
Atman – Människans innersta väsen eller själ
Samsara – Kretsloppet av liv, död och återfödelse
Karma – Tanken att handlingar får konsekvenser, i detta liv eller i kommande liv
Moksha – Befrielse från återfödelsens kretslopp
Yoga – Samlingsnamn för vägar som leder mot befrielse
Karma-yoga – Handlingens väg där man utför sina plikter utan egenintresse
Jnana-yoga – Kunskapens väg som fokuserar på insikt och förståelse
Bhakti-yoga – Hängivelsens väg med kärlek och tillbedjan av en gudom
Dharma – Den ordning och de plikter som håller världen och samhället samman
Meditation – Koncentration av tankar och uppmärksamhet för ökad självinsikt
För att förstå hur hinduismen har vuxit fram behöver man först förstå den plats där religionen utvecklades. Den indiska halvön har mycket varierande naturförhållanden som tidigt skapade goda möjligheter för mänskliga samhällen. I norr reser sig Himalaya, världens högsta bergskedja, medan stora flodsystem rinner genom landskapet mot Indiska oceanen. Floder som Indus, Ganges och Brahmaputra har i tusentals år försett området med vatten, näringsrika jordar och förutsättningar för jordbruk.
Monsunregnen som återkommer varje år har varit avgörande för både odling och bosättning. I kombination med ett varmt klimat bidrog detta till att stora befolkningsgrupper kunde försörja sig genom jordbruk redan under forntiden. Än i dag är floderna centrala i både vardagsliv och religion, och flera av dem betraktas av hinduer som heliga.
Den indiska subkontinenten omfattar i dag flera länder, bland annat Indien, Pakistan, Bangladesh, Nepal och Bhutan. Området kännetecknas av stor språklig, kulturell och religiös variation. Hundratals språk talas här, och människor med olika religiösa traditioner har levt sida vid sida under lång tid.
Hinduismen är den största religionen i regionen, särskilt i Indien och Nepal, men islam, buddhism, kristendom, sikhism och jainism har också haft och har stor betydelse. Denna mångfald har gjort subkontinenten till en plats där idéer, trosföreställningar och kulturella uttryck ständigt mötts och påverkat varandra.
En av de äldsta högkulturerna på den indiska halvön växte fram kring floden Indus för omkring 4 500 år sedan. Arkeologer har grävt fram rester av stora städer, bland annat Mohenjo-daro och Harappa. Dessa städer visar på avancerad stadsplanering, handel och hantverk.
Bland fynden finns föremål som tyder på religiösa föreställningar, till exempel figurer som kan ha haft koppling till gudadyrkan eller fruktbarhet. Det är dock osäkert i vilken utsträckning Induskulturens religion har samband med senare hinduism. Vissa forskare menar att det kan finnas likheter i symboler och idéer, medan andra är mer försiktiga. Klart är att denna tidiga kultur lade grunden för ett område där religion och samhälle var tätt sammanflätade.
Efter Induskulturens nedgång anlände nya grupper till norra delen av den indiska halvön. Dessa folk, som forskare brukar kalla indoarier, levde till stor del som boskapsskötare och förde med sig nya språk, traditioner och religiösa föreställningar. I mötet mellan dessa grupper och den befintliga befolkningen växte nya samhällen fram, särskilt i området kring floden Ganges.
Indoariernas religion präglades av ritualer och offer, ofta ledda av präster. Under denna period började religiösa texter och muntliga traditioner utvecklas, vilket senare kom att få stor betydelse för hinduismens fortsatta utveckling. Med tiden förändrades dessa idéer och anpassades till nya samhällsförhållanden.
När jordbruk, handel och städer blev allt viktigare förändrades också religionens innehåll. Fokus flyttades gradvis från yttre ritualer till frågor om livets mening, människans ansvar och vad som händer efter döden. Tankar om karma, återfödelse och befrielse började spela en allt större roll.
Under denna tid uppstod även nya religioner i samma område, bland annat buddhism och jainism. Dessa religioner kritiserade delvis de äldre traditionerna men bidrog samtidigt till utvecklingen av gemensamma idéer om etik, lidande och befrielse. Hinduismen formades alltså inte isolerat, utan i ständig dialog med andra religiösa rörelser.
Mellan de första århundradena efter vår tideräknings början och några hundra år framåt utvecklades det som många forskare beskriver som klassisk hinduism. Gudar som Vishnu och Shiva fick en mer central roll, och berättelser, myter och religiösa praktiker spreds över stora delar av subkontinenten.
Under denna period byggdes många tempel, och religiösa traditioner knöts tydligare till lokala samhällen. Hinduismen fick därmed både gemensamma drag och starka regionala variationer. Många hinduer i dag ser denna tid som en viktig fas i religionens historia.
Från medeltiden och framåt kom stora delar av den indiska halvön under muslimskt styre. Islam fick stor betydelse i regionen, men hinduismen försvann inte. Istället fortsatte den att utvecklas sida vid sida med islam.
Under denna tid uppstod också sikhismen, som påverkades av både hinduistiska och muslimska idéer. Religiösa möten, konflikter och samarbeten formade samhället och bidrog till att hinduismen förändrades och anpassades till nya förhållanden.
När Storbritannien tog kontroll över stora delar av Indien under 1700- och 1800-talen förändrades samhället i grunden. Kolonialmakten påverkade ekonomi, utbildning och religion. Samtidigt växte en stark indisk självständighetsrörelse fram, där religion ibland användes som enande kraft.
När Indien blev självständigt 1947 delades området upp i flera stater, vilket fick stora konsekvenser för både hinduer och muslimer. I modern tid har hinduismen fortsatt att utvecklas, både i Indien och globalt, i takt med migration och samhällsförändringar.
Hinduismen har inget tydligt startdatum och ingen enskild grundare. Istället har religionen vuxit fram under flera tusen år i ett område präglat av geografisk variation, kulturell mångfald och ständiga möten mellan olika folk och idéer. Genom historien har hinduismen förändrats, påverkats och omtolkats, men samtidigt behållit grundläggande tankar som återfödelse, karma och strävan efter befrielse. Det är denna långa och mångfacetterade utveckling som gör hinduismen till en av världens mest komplexa och levande religioner.
Varför har naturen och floderna haft stor betydelse för människor på den indiska halvön?
Vad kännetecknar den indiska subkontinenten när det gäller språk, kultur och religion?
Vad var Induskulturen, och varför är den viktig när man studerar hinduismens tidiga historia?
Varför är forskare försiktiga med att koppla Induskulturens religion direkt till hinduismen?
Vem var indoarierna, och hur påverkade de religionen i norra Indien?
Hur förändrades religiösa tankar när samhällen växte fram kring floden Ganges?
Vilka nya religioner uppstod i samma område som hinduismen, och hur påverkade de utvecklingen?
Under vilken period menar vissa forskare att hinduismen började ta tydligare form, och varför?
Hur påverkades hinduismen av mötet med islam under medeltiden?
Hur förändrades religionens roll under den brittiska kolonialtiden och efter självständigheten?
Inom hinduismen finns det ingen enda gemensam uppfattning om hur Gud eller det gudomliga ska förstås. Istället rymmer religionen flera olika sätt att tolka tillvaron. I många byar i Indien finns lokala gudar som bara dyrkas inom ett begränsat område. Samtidigt tillber många hinduer gudar som är kända över hela landet. Detta gör att hinduismen ofta beskrivs som en religion med många gudar.
Samtidigt menar andra hinduer att alla gudar egentligen är olika uttryck för en och samma gudomliga verklighet. En tredje uppfattning är att allt som existerar är en del av det gudomliga. För många hinduer är gränserna mellan dessa sätt att tänka inte tydliga, utan flyter samman. Därför är det svårt att beskriva hinduismen med ett enda begrepp som till exempel mono- eller polyteism.
I vissa hinduiska traditioner talar man om tre centrala gudar som tillsammans beskriver världens kretslopp. Brahma förknippas med skapandet av världen, Vishnu med att bevara och upprätthålla den, och Shiva med förstörelse och förändring. Dessa roller ses inte som motsatser, utan som nödvändiga delar av samma helhet.
I praktiken är det dock mycket ovanligt att Brahma dyrkas i dag. I stället är det Vishnu, Shiva och Gudinnan som står i centrum för de största religiösa riktningarna inom hinduismen.
Många hinduer ser Vishnu som den viktigaste guden. Inom vishnuismen framställs Vishnu som den som skyddar världen och ser till att ordningen bevaras. Han avbildas ofta tillsammans med sin hustru Lakshmi, som symboliserar lycka, välstånd och skönhet. Lakshmi betraktas som Vishnus shakti, hans kvinnliga kraft.
En central tanke inom vishnuismen är tron på avatarer. En avatar är när Vishnu stiger ned till jorden i form av en människa eller ett djur för att hjälpa världen när den hotas av kaos. Två av de mest kända avatarerna är Krishna och Rama. Krishna kan framställas på många sätt – som ett lekfullt barn, en charmig herde eller en vis rådgivare. Rama skildras ofta som en idealisk prins som följer sina plikter även när det innebär stora uppoffringar.
Inom shivaismen är Shiva den främste guden. Shiva beskrivs ofta som en stillsam och tillbakadragen gud, men han förknippas också med starka krafter som både kan förstöra och skapa nytt liv. De som tillber Shiva vänder sig ofta även till andra gudar i hans närhet.
Shiva är gift med gudinnan Parvati, som representerar hans kvinnliga kraft. Tillsammans har de två söner: Skanda, en krigsgud, och Ganesha, guden med elefanthuvud. Ganesha är särskilt populär och ses som den som undanröjer hinder. Många ber till honom inför prov, resor eller nya livsskeden.
Parvati kan också uppträda i andra former, till exempel som Durga eller Kali. Durga framställs som en kraftfull gudinna som skyddar världens ordning, medan Kali ofta avbildas skrämmande men samtidigt vördas som en moderlig kraft.
Inom shaktismen står Gudinnan i centrum för religionsutövandet. Här ses shakti inte bara som en kompletterande kraft till manliga gudar, utan som den ursprungliga energin bakom hela tillvaron. Allt liv och all rörelse anses komma från denna kraft.
Gudinnan kan ta många former, till exempel Parvati, Durga, Kali, Lakshmi eller Sarasvati. Trots de olika namnen och gestalterna betraktas de som uttryck för samma gudomliga princip, Maha-Devi – den stora Gudinnan. För de hinduer som tillhör shaktismen är hängiven tillbedjan av Gudinnan det viktigaste sättet att nå religiös insikt.
Även om man talar om vishnuism, shivaism och shaktism är gränserna mellan dessa riktningar inte skarpa. En hindu kan tillhöra en viss riktning men ändå delta i ritualer som är kopplade till andra gudar. Riktningarna handlar därför främst om vilken gud eller gudinna man upplever som viktigast, snarare än om fasta religiösa gränser.
Detta gör att hinduismen framstår som en mycket flexibel religion, där olika traditioner kan samexistera och komplettera varandra.
Hinduismen rymmer många olika sätt att förstå det gudomliga och saknar en gemensam trosuppfattning.
Vissa hinduer tillber många gudar, medan andra menar att alla gudar är uttryck för en enda gudomlig verklighet.
För många hinduer flyter gränserna mellan dessa uppfattningar samman, vilket gör hinduismen svår att beskriva med ett enda begrepp.
I vissa traditioner talar man om tre gudar med olika roller: Brahma som skapare, Vishnu som bevarare och Shiva som förstörare och förnyare.
I dag är det främst Vishnu, Shiva och Gudinnan som står i centrum för religionsutövningen.
Inom vishnuismen ses Vishnu som den främste guden, ofta tillsammans med sin hustru Lakshmi.
Vishnus avatarer, särskilt Krishna och Rama, spelar en viktig roll i berättelser och religiöst liv.
Inom shivaismen är Shiva den viktigaste guden, tillsammans med sin familj som Parvati, Ganesha och Skanda.
Gudinnan Parvati kan uppträda i olika former, bland annat som Durga och Kali.
Inom shaktismen står Gudinnan i centrum och betraktas som den ursprungliga kraften bakom hela tillvaron.
De olika riktningarna inom hinduismen har inga tydliga gränser, och många hinduer tillber flera gudar samtidigt.
Hinduismen präglas därför av stor flexibilitet och mångfald i både tro och praktik
Varför är det svårt att beskriva hinduismen som antingen mono- eller polyteistisk?
Vad menas med att vissa gudar inom hinduismen är lokala?
Vilka tre gudar brukar ibland nämnas tillsammans, och vilka roller har de?
Varför är det ovanligt att Brahma dyrkas i dag?
Vad kännetecknar vishnuismen?
Vad menas med en avatar, och vilken roll har avatarer inom vishnuismen?
Ge två exempel på hur Krishna kan framställas i berättelser.
Vad kännetecknar shivaismen?
Vilken roll spelar Gudinnan inom shaktismen?
Varför är gränserna mellan hinduismens olika riktningar ofta otydliga?
Hinduismen skiljer sig från många andra religioner genom att den saknar en gemensam helig bok som alla troende måste följa. I stället finns en mycket omfattande samling religiösa texter som har vuxit fram under flera tusen år. Dessa skrifter har tillkommit i olika tider, på olika platser och med olika syften. Tillsammans bildar de en rik religiös och kulturell tradition där ritualer, filosofi och berättelser lever sida vid sida.
De religiösa texterna används på olika sätt. Vissa läses eller reciteras i samband med ritualer, andra studeras för att förstå livets mening, och några förmedlas genom berättelser som lever vidare i muntlig tradition, teater och populärkultur.
De äldsta skrifterna inom hinduismen kallas Vedaskrifterna. De har sitt ursprung i de indoariska traditioner som utvecklades för flera tusen år sedan. Ordet veda betyder kunskap och syftar på religiös och rituell kunskap om gudarna och världens ordning.
Vedaskrifterna består av flera samlingar, där den äldsta är Rigveda. Texterna innehåller hymner som riktas till olika gudar, till exempel eldens gud Agni. Dessa hymner användes främst vid offer och ceremonier som leddes av präster. Även om dagens hinduism inte längre präglas av samma offersystem, har Vedaskrifterna fortsatt hög status och betraktas som grundläggande kulturskatter.
Upanishaderna är en samling texter som tillkom senare än Vedaskrifterna. De äldsta delarna skrevs flera hundra år före vår tideräkning. Namnet kan tolkas som att en elev sitter nära sin lärare och får ta del av fördjupad undervisning.
Till skillnad från Vedaskrifterna fokuserar Upanishaderna mindre på ritualer och mer på filosofi. Här behandlas frågor om vad verkligheten är, vad människans själ är och hur allt i tillvaron hänger samman. Centrala begrepp som brahman och atman får stor betydelse, och texterna försöker förklara hur människan kan nå insikt och befrielse. Upanishaderna har haft ett stort inflytande på hur hinduismen utvecklats som tankesystem.
Bhagavadgita, ofta kallad Gitan, är en av de mest lästa och spridda texterna inom hinduismen. Den är en del av det stora eposet Mahabharata men kan också läsas fristående.
Berättelsen utspelar sig strax före ett stort slag. Krigaren Arjuna tvekar inför att strida eftersom han riskerar att skada människor som står honom nära. I samtal med sin kusk Krishna, som visar sig vara en gudomlig gestalt, får Arjuna vägledning. Dialogen handlar om ansvar, plikt och hur man bör handla i svåra situationer.
Ett centralt budskap är att människan ska utföra sin plikt utan att styras av egen vinning. Handlingarna ska utföras därför att de är nödvändiga för världens ordning. Texten kan också tolkas symboliskt, där striden representerar livets inre konflikter.
Ramayana är ett långt berättande epos som handlar om Vishnus avatar Rama. Rama framställs som en idealisk prins som följer sin plikt även när det innebär stora uppoffringar.
I berättelsen blir Ramas hustru Sita bortrövad av den onde demonen Ravana. Rama ger sig då ut för att rädda henne, med hjälp av bland andra Hanuman, den modige hjälten med apgestalt. Berättelsen lyfter fram värden som trohet, mod, lojalitet och rättfärdighet.
Ramayana har haft stor betydelse för hur religiösa och moraliska ideal sprids inom hinduismen. Berättelsen lever vidare genom högläsning, teater, festivaler och populära framställningar och är välkänd även bland människor som inte ser sig som religiösa.
De viktigaste skrifterna inom hinduismen har olika funktioner. Vedaskrifterna är nära kopplade till ritualer och tradition. Upanishaderna fokuserar på filosofi och livsfrågor. Bhagavadgita och Ramayana använder berättelser och dialoger för att förmedla religiösa och etiska ideal.
Tillsammans visar dessa texter hur hinduismen inte bara är en religion utan också ett rikt tankesystem och en levande berättartradition.
Hinduismen har ingen enda helig bok utan en mycket omfattande samling religiösa texter.
Texterna har tillkommit under lång tid och fyller olika funktioner.
Vedaskrifterna är de äldsta texterna och är kopplade till ritualer och gudahyllningar.
Rigveda innehåller hymner till olika gudar och användes vid offer.
Upanishaderna fokuserar på filosofi och frågor om själ, verklighet och livets mening.
Bhagavadgita är en dialog om plikt, ansvar och hur man bör handla i svåra situationer.
Texten kan tolkas både bokstavligt och symboliskt.
Ramayana är ett berättande epos om Rama och kampen mellan gott och ont.
Berättelsen förmedlar ideal som trohet, mod och plikt.
Hinduismens skrifter används både i ritualer, studier och genom berättelser som lever vidare än i dag
Varför finns det ingen enda helig bok inom hinduismen?
Vad menas med att hinduismens skrifter har tillkommit under lång tid?
Vad betyder ordet veda, och vad handlar Vedaskrifterna om?
Vilken Vedaskrift är den äldsta, och vad innehåller den?
Vad skiljer Upanishaderna från Vedaskrifterna?
Vilka frågor försöker Upanishaderna besvara?
Vad handlar Bhagavadgita om i korthet?
Vad tvekar Arjuna inför i Bhagavadgita?
Vad handlar Ramayana om, och vem är huvudpersonen?
Vilka värden eller ideal förmedlar Ramayana?
För många hinduer är religionen inte något som bara hör hemma i templet eller vid särskilda högtider. I stället är den en naturlig del av vardagslivet och följer med i hemmet, på arbetet och i familjens rutiner. Genom små handlingar, böner och ritualer hålls kontakten med det gudomliga levande även i vardagliga situationer.
Hur religionen praktiseras kan skilja sig mycket åt mellan olika familjer och regioner. Vissa följer traditionerna noggrant varje dag, medan andra utövar sin religion mer vid särskilda tillfällen. Det finns alltså ingen exakt mall för hur en hindu ska leva sin tro i vardagen.
I många hinduiska hem finns ett litet altare, ofta placerat i ett hörn av bostaden. Där kan det finnas bilder eller statyer av gudar och gudinnor som familjen känner särskild närhet till. Altaret används som en plats för stillhet, bön och eftertanke.
Den vanligaste religiösa handlingen i hemmet kallas puja, vilket betyder tillbedjan. En puja kan vara mycket enkel och ta bara några minuter, eller vara mer omfattande beroende på tillfälle och tradition. Ofta tänder man en lampa eller rökelse, offrar blommor eller mat och uttalar böner eller mantran. Syftet är att visa respekt och skapa närhet till det gudomliga.
Utöver religionen i hemmet spelar templet en viktig roll. Templet fungerar som en plats där hinduer kan samlas, delta i ritualer och fira högtider tillsammans. Till skillnad från många andra religioner är predikan inte det centrala i templet. Fokus ligger i stället på ritualer och mötet mellan människa och gud.
Ett viktigt begrepp i samband med tempelbesök är darshan. Det innebär att se och bli sedd av guden. När en hindu står framför gudabilden i templet anses ett ömsesidigt möte äga rum – människan betraktar guden och guden betraktar människan. Detta ögonblick ses som välsignande och betydelsefullt.
Religiösa högtider är viktiga tillfällen då familj, släkt och ibland hela samhällen samlas. Högtiderna kan ha olika betydelse beroende på region och tradition, men gemensamt är att de ofta firas med ritualer, mat, musik och berättelser.
Under högtider förstärks känslan av gemenskap och tillhörighet. Många högtider knyter an till berättelser om gudar och gudinnor, eller till naturens rytm, till exempel årstidernas växlingar. Firandet kan ske både i hemmet och i templet.
Inom hinduismen finns det platser som betraktas som särskilt heliga. Många hinduer gör någon gång i livet en pilgrimsfärd till en sådan plats. En av de mest kända är staden Varanasi, som ligger vid floden Ganges.
Ganges betraktas som helig och anses ha renande kraft. Att bada i floden ses som ett sätt att tvätta bort synder och uppnå andlig renhet. För vissa är det också viktigt att få sina anhöriga kremerade i närheten av floden, eftersom det anses kunna påverka själen positivt efter döden.
Religionen följer många hinduer genom livets olika skeden. Vid födelse, äktenskap och död genomförs särskilda ritualer som markerar övergångar i livet. Dessa kallas ofta övergångsriter.
När ett barn föds kan ritualer utföras för att skydda barnet och önska det ett gott liv. Vid bröllop är religionen ofta mycket närvarande genom symboliska handlingar, löften och välsignelser. Vid dödsfall genomförs ritualer som ska hjälpa den avlidnas själ vidare till nästa tillvaro.
Tankar om renhet och orenhet spelar roll i många hinduiska traditioner. Detta kan påverka vardagliga val, till exempel vad man äter, hur man klär sig eller hur man förbereder sig inför religiösa handlingar. Renhet handlar dock inte bara om det yttre, utan också om inre disciplin och respekt för livet.
Hur starkt dessa regler följs varierar mycket mellan olika hinduer. För vissa är de centrala, för andra mindre viktiga.
Religion i vardag och fest hänger tätt samman inom hinduismen. De små dagliga ritualerna och de stora högtiderna förstärker varandra och bidrar till att religionen hålls levande över tid. Genom hemmet, templet, högtiderna och livets övergångar blir hinduismen en religion som ständigt är närvarande i människors liv, snarare än något som bara utövas vid särskilda tillfällen.
För många hinduer är religion en naturlig del av vardagen, inte bara något som utövas vid högtider.
Religionen praktiseras både i hemmet och i templet, men på olika sätt.
I många hem finns ett altare med bilder eller statyer av gudar och gudinnor.
Puja är den vanligaste religiösa handlingen och kan vara både enkel och mer omfattande.
Tempelbesök handlar främst om ritualer och mötet mellan människa och gud.
Darshan innebär att se och bli sedd av guden i templet.
Högtider firas ofta med ritualer, mat och gemenskap i familj och samhälle.
Pilgrimsfärder till heliga platser, som Varanasi vid floden Ganges, är viktiga för många hinduer.
Religionen följer människan genom livet via övergångsriter vid födelse, äktenskap och död.
Tankar om renhet och respekt för livet kan påverka vardagliga val och religiösa handlingar.
Varför är religionen en del av vardagen för många hinduer?
Hur kan religion praktiseras i hemmet enligt texten?
Vad är ett hinduiskt altare, och vad används det till?
Vad är puja, och hur kan en sådan ritual se ut?
Vilken roll har templet i hinduismen?
Vad menas med darshan?
Varför är högtider viktiga inom hinduismen?
Vad är en pilgrimsfärd, och varför är Varanasi en viktig plats?
Vad menas med övergångsriter, och när i livet förekommer de?
Hur kan tankar om renhet påverka en hindus vardag?
Hinduismen spelar fortfarande en mycket stor roll i det indiska samhället. Samtidigt lever religionen i dag i ett land som präglas av modernisering, urbanisering och politiska förändringar. För många människor är hinduismen en självklar del av vardagen, men hur religionen praktiseras och tolkas varierar stort mellan olika grupper och regioner.
I dagens Indien möts traditionella religiösa tankar och moderna värderingar. Detta skapar både möjligheter och konflikter, särskilt i frågor som rör jämlikhet, politik och mänskliga rättigheter.
Ett av de mest omdiskuterade dragen i det indiska samhället är kastsystemet. Traditionellt delas samhället in i olika grupper, där varje grupp haft särskilda uppgifter och en bestämd plats i samhällsordningen. Dessa indelningar har länge påverkat människors livsvillkor, till exempel vilka yrken man haft tillgång till och vem man kunnat gifta sig med.
I dag är diskriminering på grund av kast förbjuden enligt lag. Trots detta lever många gamla mönster kvar, särskilt på landsbygden. För många människor påverkar kast fortfarande vardagen, även om betydelsen ofta är mindre tydlig i storstäder och bland yngre generationer.
Utanför det traditionella kastsystemet finns daliter, som historiskt har utsatts för stark diskriminering. De har ofta haft de mest utsatta positionerna i samhället och utestängts från utbildning, arbete och religiösa sammanhang.
I modern tid har daliters rättigheter stärkts genom lagstiftning och politiska reformer. Det finns särskilda kvoter för utbildning och offentliga tjänster som ska öka jämlikheten. Trots detta vittnar många om att diskriminering fortfarande förekommer, både öppet och mer dolt. Frågan om daliters ställning är därför fortsatt aktuell i dagens Indien.
Mohandas Gandhi är en av de mest inflytelserika personerna i Indiens moderna historia. Han använde religiösa idéer som grund för sitt politiska arbete, särskilt tanken om icke-våld. För Gandhi var religion inte bara en privat tro, utan också ett verktyg för att förändra samhället i en mer rättvis riktning.
Gandhi tog tydligt avstånd från diskriminering och arbetade för att förbättra situationen för daliter. Samtidigt betonade han vikten av samarbete mellan olika religioner. Hans tankar har fortsatt att påverka hur religion och moral diskuteras i Indien, även efter hans död.
I dagens Indien är relationen mellan religion och politik tydlig. En politisk rörelse som ofta nämns i detta sammanhang är hindunationalismen, ibland kallad hindutva. Förespråkare för denna idé menar att Indiens identitet i första hand bör bygga på hinduisk kultur och tradition.
Kritiker menar att detta riskerar att marginalisera religiösa minoriteter, som muslimer och kristna. Debatten om hindunationalism handlar därför inte bara om religion, utan också om demokrati, rättigheter och nationell identitet. Frågan är starkt närvarande i dagens politiska samtal.
Kvinnors ställning inom hinduismen och det indiska samhället har förändrats över tid. Traditionella könsroller lever fortfarande kvar i vissa miljöer, men samtidigt växer nya tolkningar fram. Många kvinnor engagerar sig i utbildning, politik och religiösa sammanhang på nya sätt.
Det finns också rörelser som försöker tolka religiösa texter på ett sätt som stärker jämställdheten. Dessa tolkningar visar att hinduismen inte är statisk, utan ständigt omformas i mötet med nya samhällsutmaningar.
Hinduismen i dagens Indien präglas av både kontinuitet och förändring. Gamla traditioner lever vidare samtidigt som nya idéer växer fram. För vissa människor är religionen främst en personlig fråga, medan den för andra är tätt kopplad till identitet och politik.
Hur hinduismen kommer att utvecklas i framtiden beror på hur Indien som samhälle hanterar frågor om jämlikhet, mångfald och demokrati. Det är tydligt att religionen även framöver kommer att spela en central roll i landets sociala och politiska liv.
Hinduismen spelar fortfarande en central roll i det indiska samhället, men praktiseras på många olika sätt.
I dagens Indien möts traditionella religiösa idéer och moderna värderingar.
Kastsystemet har historiskt påverkat människors livsvillkor och samhällsposition.
Diskriminering på grund av kast är förbjuden i lag, men lever delvis kvar i praktiken.
Daliter har länge varit utsatta för diskriminering och kämpar fortfarande för full jämlikhet.
Staten har infört lagar och reformer för att stärka daliters rättigheter.
Gandhi använde religiösa idéer, särskilt icke-våld, för att arbeta för samhällsförändring.
I dagens Indien är relationen mellan religion och politik tydlig.
Hindunationalism betonar hinduisk kultur som grund för nationell identitet.
Kvinnors roll inom religion och samhälle förändras genom utbildning och nya tolkningar.
Hinduismen i dagens Indien präglas av både tradition och förändring.
Varför spelar hinduismen fortfarande en viktig roll i det indiska samhället?
Hur möts tradition och modernisering i dagens Indien?
Vad är kastsystemet, och hur har det påverkat människors liv?
Vad säger lagen i dag om diskriminering på grund av kast?
Vilka är daliter, och varför har de haft en utsatt position?
Hur har staten försökt förbättra daliters situation?
Hur använde Gandhi religion i sitt arbete för förändring?
Vad menas med hindunationalism?
Varför är relationen mellan religion och politik omdiskuterad i Indien?
Hur förändras kvinnors roll inom hinduismen i dag?
Del 1 - Hinduism - Introduktion
Britannica – Hinduism (Allmänt om religionen, historia och utveckling)
https://www.britannica.com/topic/Hinduism Encyclopedia Britannica
Britannica – The Bhagavad Gita (Om en av de viktigaste hinduiska texterna)
https://www.britannica.com/topic/Bhagavad-Gita Encyclopedia Britannica
Wikipedia – Vedas (Om de äldsta hinduiska heliga texterna)
https://en.wikipedia.org/wiki/Vedas Wikipedia
Wikipedia – Upanishads (Filosofiska texter inom hinduismen)
https://en.wikipedia.org/wiki/Upanishads Wikipedia
Religion Media Centre – Fakta om hinduismen (sammanfattande faktablad)
https://religionmediacentre.org.uk/factsheets/hinduism/ Religion Media Centre
Hindu American Foundation – Hinduism Basics (pedagogisk introduktion)
https://www.hinduamerican.org/hinduism-basics/ Hindu American Foundation
Study.com – Hinduism: Major Beliefs, Origin & History
https://study.com/learn/lesson/hinduism-major-beliefs-origin-history.html study.com
Edu.gov.mb.ca – Origins of Hinduism (PDF om religionens ursprung och utveckling)
https://www.edu.gov.mb.ca/k12/docs/support/world_religions/hinduism/origins.pdf Province of Manitoba
Twinkl – Hindu Dharma och begreppet dharma/karma
https://www.twinkl.com/teaching-wiki/hinduism Twinkl
Del 2 - Hinduism livets kretslopp och befrielsen
SO-rummet – Hinduismen
Allmän översikt över hinduismens grundläggande tankar, begrepp och traditioner.
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismen
Encyclopedia Britannica – Karma, Samsara and Moksha
Fördjupad och faktagranskad beskrivning av återfödelse, handlingar och befrielse.
https://www.britannica.com/topic/Hinduism/Karma-samsara-and-moksha
Wikipedia – Hinduism
Översikt om hinduismens utbredning, historia och centrala idéer.
https://en.wikipedia.org/wiki/Hinduism
SO-rummet – Hinduiska högtider: Holi och Diwali
Beskriver två viktiga högtider och deras religiösa betydelse.
https://www.so-rummet.se/content/hinduiska-hogtider-holi-och-diwali
Binogi – Hinduismens heliga texter
Genomgång av Vedatexterna och Upanishaderna på pedagogisk nivå.
https://app.binogi.se/l/hinduismens-heliga-texter
Religion Media Centre – Hinduism factsheet
Kortfattad faktasammanställning om hinduismens tro och praktik.
https://religionmediacentre.org.uk/factsheets/hinduism/
Del 3 - Hinduismens ursprung
SO-Rummet – Hinduismen (Historia)
Ger en överblick över hur hinduismen vuxit fram som ett resultat av många traditioner och påverkan mellan religiösa strömningar i Indien.
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismen
Binogi – Hinduismens ursprung
Sammanfattar hur Induskulturen och arier bidrog till religionens grundläggande drag.
https://app.binogi.se/l/hinduismens-ursprung
History.com – Hinduism: Origins, Beliefs, Gods & Customs
Beskriver tidiga källor kring hinduismens uppkomst i Indusdalen och Veda-periodens betydelse.
https://www.history.com/articles/hinduism
Edu.gov.mb.ca – Origins of Hinduism (PDF)
Faktablad om hur hinduismen utvecklats från Induskulturen och olika religiösa strömningar på den indiska subkontinenten.
https://www.edu.gov.mb.ca/k12/docs/support/world_religions/hinduism/origins.pdf
Wikipedia – History of Hinduism
Ger en tidslinje över hinduismens utveckling från Induskulturen via Veda-perioden till klassisk hinduism.
https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Hinduism
Världens Historia – Hinduismen
Beskriver religionens band till floden Indus och hur namnet “hindu” uppstått i historien.
https://varldenshistoria.se/samhalle/religionshistoria/hinduismen-allt-om-karma-dharma-och-indiens-330-miljoner-gudar
Del 4 - Tolkningar och traditioner
SO-Rummet – Gudar inom hinduismen
Beskriver hur hinduismen kan förstås som både polyteistisk och monoteistisk samt ger översikt över Vishnu, Shiva och gudinnor.
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismen/gudar-inom-hinduismen
SO-Rummet – Vishnu
Genomgång av Vishnu, hans roll som bevarare och betydelsen av avatarer som Krishna och Rama.
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismen/vishnu
SO-Rummet – Shiva
Beskriver Shiva, hans familj och hur han dyrkas inom shivaism.
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismen/shiva
SO-Rummet – Gudinnor i hinduismen
Tar upp Parvati, Durga, Kali, Lakshmi och shakti-begreppet.
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismen/gudinnor
Binogi – Hinduismens gudar och riktningar
Pedagogisk genomgång av vishnuism, shivaism och shaktism.
https://app.binogi.se/l/hinduismens-gudar
Encyclopedia Britannica – Vaishnavism
Fördjupning om Vishnuism och dyrkan av Vishnu och hans avatarer.
https://www.britannica.com/topic/Vaishnavism
Encyclopedia Britannica – Shaivism
Beskriver shivaism, Shiva och hans betydelse inom hinduismen.
https://www.britannica.com/topic/Shaivism
Encyclopedia Britannica – Shaktism
Förklarar shakti-begreppet och dyrkan av Gudinnan som högsta verklighet.
https://www.britannica.com/topic/Shaktism
Encyclopedia Britannica – Avatar (Hinduism)
Förklarar vad avatarer är och deras roll inom Vishnu-traditionen.
https://www.britannica.com/topic/avatar-Hinduism
Encyclopedia Britannica – Trimurti
Om treenigheten Brahma, Vishnu och Shiva.
https://www.britannica.com/topic/Trimurti
Del 5 - Hinduismens heliga texter
SO-Rummet – Hinduismens viktigaste heliga skrifter
Ger en översikt över Vedaskrifterna, Upanishaderna och Mahabharata/Bhagavadgita som centrala texter inom hinduismen.
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/hinduismens-viktigaste-heliga-skrifter
SO-Rummet – Hinduismens heliga texter (video)
Beskriver fyra viktiga urkunder inom hinduismen i pedagogisk form (svenska).
https://www.so-rummet.se/content/hinduismens-heliga-skrifter
Encyclopedia Britannica – Veda
Faktabaserad beskrivning av Veda och hur texttypen är grundläggande för hinduisk skrifttradition.
https://www.britannica.com/topic/Veda
Encyclopedia Britannica – Upanishad
Fördjupning om Upanishaderna som filosofiska delar av Veda och deras centrala idéer.
https://www.britannica.com/topic/Upanishad
Encyclopedia Britannica – Bhagavad Gita
Beskriver Bhagavad Gita som en klassisk dialog inom Mahabharata med filosofiskt och religiöst innehåll.
https://www.britannica.com/topic/Bhagavadgita
Encyclopedia Britannica – The Ramayana
Översikt av Ramayanas berättelse och betydelse i hinduisk tradition.
https://www.britannica.com/topic/Hinduism/The-Ramayana
Wikipedia – Rigveda
Beskriver Rigveda som den äldsta av Vedaskrifterna och dess struktur.
https://en.wikipedia.org/wiki/Rigveda
Del 6 - Hinduism i vardag och fest
SO-rummet – Hinduism i vardagen
Behandlar hur hinduismen praktiseras i hemmet, i templet och i vardagslivet.
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismen/hinduism-i-vardagen
SO-rummet – Hinduiska ritualer
Beskriver puja, religiösa handlingar och ritualer i vardag och fest.
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismen/ritualer
Encyclopedia Britannica – Puja
Förklarar vad puja är och hur ritualen används i hem och tempel.
https://www.britannica.com/topic/puja
Encyclopedia Britannica – Darshan
Om mötet mellan människa och gud i tempel och religiös praktik.
https://www.britannica.com/topic/darshan
BBC – Hindu worship
Om hur hinduer utövar sin religion i vardagen, både hemma och i tempel.
https://www.bbc.co.uk/religion/religions/hinduism/worship/
BBC – Hindu rites of passage
Beskriver religiösa handlingar vid födelse, äktenskap och död.
https://www.bbc.co.uk/religion/religions/hinduism/ritesrituals/ritesofpassage.shtml
Del 7 - Hinduism i dagens Indien
SO-Rummet – Kastsystemet i Indien
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kastsystemet-i-indien
Encyclopedia Britannica – Dalit
https://www.britannica.com/topic/Dalit
Encyclopedia Britannica – Hindutva
https://www.britannica.com/topic/Hindutva
Encyclopedia Britannica – Mahatma Gandhi (biografi, inklusive hans syn på samhälle och religion)
https://www.britannica.com/biography/Mahatma-Gandhi
Pew Research Center – Nationalism and politics in India (religion, nationell identitet och politik)
https://www.pewresearch.org/religion/2021/06/29/nationalism-and-politics
Pew Research Center – Religion in India: Tolerance and Segregation (avsnitt om hinduisk nationalism och koppling religion–politik)
https://www.pewresearch.org/religion/2021/06/29/religion-in-india-tolerance-and-segregation/
Indiankanoon – Indiens konstitution, Artikel 17 (förbud mot “untouchability”)
https://indiankanoon.org/doc/1987997/
AP News – Hindu nationalism mainstream under Modi (bakgrund om samtida hindunationalism)
https://apnews.com/article/79c30c8ae750a9c037d86b9e2c1b640c
Heliga platser och pilgrimsresor inom hinduismen
Livets kretslopp i hinduism - Fördelse, bröllop och död
Centrala tankar i hinduism - Karma, samsara, atman och moksha
Gudar och riktningar inom hinduism - Vishnu, Shiva, gudinnan och religionens mångfald
Högtider inom hinduismen - Diwali, Holi och religionens glädjefester
Hinduismen i dagens Indien: Religion, politik och samhälle
Hinduism i världen - Global spridning och nutida mångfald
Heliga skrifter i hinduism - Berättelser, visdom och livsregler
