Upptäcktsresor, erövringar och kolonier

Med små och enkla fartyg gav sig europeiska sjöfarare ut på riskfyllda resor över världshaven. De nådde kontinenter som var okända för dem och mötte människor med andra traditioner, levnadssätt och kulturer än deras egna. För många av de folk som européerna kom i kontakt med fick mötet allvarliga konsekvenser. Nya sjukdomar spreds snabbt och ledde till omfattande död, samtidigt som européerna tog kontroll över mark, resurser och rikedomar. I många delar av världen omvandlades hela områden till europeiska kolonier som styrdes från Europa.

Förändringar i Europa under medeltiden

Medeltiden – nedgång eller utveckling?

När det romerska riket föll samman under 400-talet inleddes den period som kallas medeltiden. Eftersom det inte längre fanns ett stort, enhetligt rike styrt från Rom har perioden länge beskrivits som en tid av nedgång och förfall. Medeltiden har därför ofta kallats den ”mörka” medeltiden.

Denna bild har dock förändrats. Genom den kristna kyrkan bevarades delar av det antika kulturarvet, bland annat genom kloster som fungerade som centra för lärande och kunskap. Samtidigt levde det östromerska riket vidare med sin huvudstad i Konstantinopel, vilket bidrog till att antika traditioner fanns kvar. Även i de muslimska rikena runt Medelhavet bevarades och utvecklades mycket av antikens vetenskap och filosofi.

Jordbruk, bönder och befolkningstillväxt

Under medeltiden förändrades jordbrukssamhället. Till skillnad från antiken, då stora gods drevs med slavarbete, brukades jorden nu främst av bönder som var livegna. Det innebar att de var bundna till jorden och behövde tillstånd för att flytta, men de räknades ändå som fria människor och kunde inte säljas som slavar.

Jordägarna bestämde hur mycket bönderna skulle betala i arrende, ofta i form av en del av skörden. När bönderna fick behålla resten fanns det drivkrafter att förbättra jordbruket. Skördarna ökade, befolkningen växte och handeln tog fart, vilket i sin tur ledde till att nya städer växte fram runt om i Europa.

Nya stater växer fram

Samtidigt bildades nya stater. På medeltidens karta över Europa syns både små riken kring borgar och städer och större, mer sammanhållna kungadömen. Frankrike, England och Danmark växte fram under denna tid, liksom Sverige, Polen och Ryssland.

Digerdöden och samhällets förändring

Digerdöden – en europeisk katastrof

I mitten av 1300-talet drabbades Europa av digerdöden, en pandemi som spreds över stora delar av världen och dödade omkring en tredjedel av befolkningen. Katastrofen påverkade hela samhället och fick långvariga konsekvenser.

Ett nytt läge för bönder och hantverkare

För dem som överlevde förbättrades på sikt levnadsförhållandena. När arbetskraften minskade fick jordägarna svårare att kräva höga arrenden. I vissa fall såldes stora jordegendomar, vilket gjorde det möjligt för fler bönder att köpa egen jord och skapa arvegods. Även hantverkare i städerna fick bättre betalt för sitt arbete och sina varor.

Tekniska förbättringar i jordbruket

Under denna tid infördes också tekniska förbättringar inom jordbruket. Hästar utrustades med järnskor och bättre sele, och plogar med hjul gjorde arbetet effektivare. Tillsammans bidrog detta till ökad produktion.

Ny teknik förändrar världen

Tryckpressen och spridningen av kunskap

Under 1400-talet fick tryckpressen stor betydelse. Böcker kunde nu framställas snabbare och i större mängd än tidigare, vilket gjorde kunskap billigare och mer tillgänglig för fler människor.

Eldvapen och krigföring

Eldvapen, som kanoner och gevär, förändrade krigföringen. Med hjälp av krut kunde kulor skjutas med stor kraft, vilket gjorde det möjligt att försvara städer och snabbt besegra fiender som saknade liknande vapen.

Uppfinningar från Kina

Många av dessa tekniker hade sitt ursprung i Kina. Papper gjorde tryckpressen möjlig, och kompassen underlättade navigering till sjöss. Detta bidrog till att sjöfarare vågade ge sig ut på längre resor.

Handelns utveckling

Sidenvägen och långväga handel

Handeln mellan Europa och Asien hade länge varit lönsam. Dyra varor som siden, kryddor och ädelstenar transporterades längs handelsleder som tillsammans kallades Sidenvägen. Eftersom resorna var långa och riskfyllda handlade det främst om varor med högt värde.

Karavaner och handelsstäder

Köpmän reste ofta i stora karavaner för skydd, ibland med tusentals kameler och beväpnade vakter. Efter digerdöden återhämtade sig ekonomin, och handeln ökade kraftigt under 1400-talet. I Medelhavet blev Venedig, Florens och Genua viktiga handelscentrum, medan Amsterdam, Antwerpen, Lübeck och Hamburg dominerade i norra Europa.

Hansan – ett mäktigt handelsförbund

Lübeck och Hamburg ingick i Hansan, ett handelsförbund som kontrollerade stora delar av handeln i Nordsjön och Östersjön.

Nya makter runt Medelhavet

Medeltiden var trots utveckling och handel en period präglad av krig. Under 1400-talet erövrade kristna kungar Spanien från muslimska härskare. Samtidigt intog osmanerna Konstantinopel och grundade det mäktiga Osmanska riket. Dessa förändringar fick stor betydelse för Europas fortsatta utveckling och för världshandelns framtid

Frågor till texten

1. Vad var upptäcktsresor, och varför gav sig europeiska sjöfarare ut på dem?
   
   

2. Nämn två saker som ofta hände när européer kom i kontakt med folk i andra världsdelar.
   
   

3. Vad är en koloni? Svara med en egen kort förklaring.
   
   

4. Varför har medeltiden ibland kallats den “mörka” medeltiden?
   
   

5. Ge ett exempel på hur kunskap bevarades eller spreds under medeltiden.
   
   

6. Vad betyder det att en bonde var livegen?
   
   

7. Vad är arrende, och hur kunde arrende betalas?
   
   

8. Vad var digerdöden, och ungefär hur påverkades befolkningen av den?
   
   

9. Varför kunde vissa bönder och hantverkare få bättre villkor efter digerdöden?
   
   

10. Förklara kort hur ny teknik (t.ex. tryckpress, krut eller kompass) bidrog till förändringar i Europa och handeln.
    
    

Viktiga begrepp

Träna gärna begreppen med hjälp av quizlet  genom att trycka här.

• Upptäcktsresor
  Långa sjöresor där européer seglade till för dem okända delar av världen.
  
  

• Koloni
  Område som styrs och kontrolleras av ett annat land, ofta långt bort.
  
  

• Kolonialism
  När europeiska länder erövrade och styrde områden i andra världsdelar.
  
  

• Medeltiden
  Historisk period i Europa mellan cirka år 500 och 1500.
  
  

• Antiken
  Tidsperioden före medeltiden, då bland annat det romerska riket dominerade.
  
  

• Livegen
  Bonde som var bunden till jorden och inte fritt kunde flytta, men som inte var slav.
  
  

• Arrende
  Avgift eller hyra som bönder betalade till jordägaren för att få bruka mark.
  
  

• Digerdöden
  En pestpandemi på 1300-talet som dödade en stor del av Europas befolkning.
  
  

• Pandemi
  Sjukdom som sprids över stora delar av världen.
  
  

• Teknisk utveckling
  Nya uppfinningar och förbättringar som förändrar hur människor lever och arbetar.
  
  

• Tryckpressen
  Uppfinning som gjorde det möjligt att snabbt trycka många böcker och sprida kunskap.
  
  

• Eldvapen
  Vapen som använder krut, till exempel kanoner och gevär.
  
  

• Sidenvägen
  Nätverk av handelsvägar mellan Asien och Europa där lyxvaror transporterades.
  
  

• Handelsförbund
  Samarbete mellan städer för att kontrollera och skydda handel.
  
  

• Hansan
  Ett mäktigt handelsförbund av städer runt Östersjön och Nordsjön.
  
  

• Osmanska riket
  Stort muslimskt rike som växte fram efter erövringen av Konstantinopel.

Världen utanför Europa vid medeltidens slut

Begränsad kunskap om världen

Vid slutet av medeltiden var stora delar av världen okända för européerna. Det fanns sedan länge rykten om avlägsna länder och andra världsdelar, men kunskaperna om Afrika och Asien var mycket bristfälliga. Vissa vetenskapsmän trodde att det fanns en stor kontinent på det södra halvklotet, som de kallade Terra Australis, men några säkra bevis saknades. Att det dessutom fanns två stora världsdelar västerut – Nord- och Sydamerika – hade européerna ingen kännedom om alls.

Stora riken och civilisationer utanför Europa

Riken i Amerika

Aztekriket

I området som i dag är Mexiko låg i början av 1500-talet flera riken, varav Aztekriket var det mäktigaste. Aztekerna hade erövrat stora områden från andra folkgrupper och styrde över hundratals städer och byar som tvingades betala skatt. Huvudstaden Tenochtitlán, med över 200 000 invånare, var en av världens största städer. Där fanns palats, tempel, akvedukter och andra imponerande byggnader.

Mayariket

Mayariket bestod, likt det antika Grekland, av flera självständiga stadsstater. Många av dem var högt utvecklade, och i städer som Chichén Itzá byggdes stora pyramider. Arbetet utfördes till stor del av slavar, men samtidigt fanns avancerade kunskaper inom astronomi och matematik. Med tiden försvagades riket på grund av inbördeskrig och missväxt, och vid slutet av 1400-talet hade mayarikets storhetstid redan passerat.

Inkariket

Från området kring dagens Peru skapade inkafolket under 1400-talet ett enormt imperium genom att erövra angränsande folk. Härskaren kallades inka och ansågs vara släkt med solen. Riket hade ett välutvecklat vägnät samt stora palats och tempel. Bönderna odlade olika grödor, men saknade både dragdjur, vagnar med hjul och kunskap om metaller som järn och brons.

Afrikanska riken

I Afrika fanns flera mäktiga kungariken med stora och rika städer. Ett känt exempel är Timbuktu i Mali, som var berömt för sina bibliotek och sin lärdom. Till skillnad från ursprungsbefolkningarna i Amerika hade många afrikanska riken kunskap om järnframställning. Kontakterna med Europa var få, men längs Afrikas östkust fanns sedan länge livlig handel med arabländer, inklusive slavhandel.

Riken i Asien

Osmanska riket

År 1453 erövrade osmanerna den kristna staden Konstantinopel från Östromerska riket och gjorde den till centrum för Osmanska riket. Riket styrdes av en sultan och blev ett av världshistoriens mäktigaste imperier. Islam var huvudreligion, men andra religioner tilläts så länge invånarna betalade skatt.

Mogulriket

I början av 1500-talet grundade krigsherren Babur ett muslimskt rike i norra Indien med Delhi som huvudstad. Mogulriket växte snabbt och kom att omfatta stora delar av Indien. Här styrde en stark härskare, men flera religioner accepterades. Riket blev känt för sin rika konst och arkitektur, och persiska användes som officiellt språk.

Japan

Japan var vid denna tid ett relativt slutet land med få kontakter med omvärlden. Formellt styrdes landet av en kejsare, men den verkliga makten låg hos shogunen och de adliga krigarna, samurajerna. Trots återkommande inbördeskrig utvecklades en avancerad kultur med litteratur, teater och skickligt hantverk.

Kina – ett avancerat rike

Kina kallade sig självt för ”Mittens rike” och betraktade sig som världens centrum. Redan flera hundra år före vår tideräkning var Kina ett enat rike med gemensamt skriftspråk. Landet låg långt före Europa inom vetenskap, jordbruk och teknik. Städerna var större, jordbruket effektivare och utbildning högt värderad. Uppfinningar som krut, kompass och papper hade sitt ursprung i Kina. På 1400-talet tillverkades även exklusiva varor som porslin, som européerna kallade ”det vita guldet”.

Aztekriket – ett närmare exempel

En huvudstad byggd på vatten

Aztekerna, som kallade sig själva mexica, slog sig i början av 1300-talet ner på öar i Texcocosjön. Genom kanaler, broar och vägar bands öarna samman, och staden Tenochtitlán växte fram. Försörjningen löstes genom akvedukter som förde färskvatten från bergen. Varor transporterades med båt eller av bärare eftersom lastdjur saknades.

Hygien och vardagsliv

Jämfört med Europas städer var Tenochtitlán mycket ren. Det fanns offentliga toaletter, och avföring användes som gödsel i jordbruket. Detta bidrog till bättre hygien och minskad spridning av sjukdomar.

Styre och samhälle

Härskaren kallades ”folkets fader och moder”. Under början av 1500-talet styrde Montezuma, som både var politisk och religiös ledare. Religionen innehöll människooffer. Under härskaren fanns en adel som fungerade som domare, krigare och ämbetsmän. Bönderna hade rätt att bruka sin jord hela livet men var skyldiga att betala skatt och delta i arbete eller krig. Slavar fanns, men slaveriet gick inte i arv.

Kina under Mingdynastin

Kejsarens makt och stora byggnadsprojekt

Kina styrdes av kejsardynastier. Under Mingdynastin (1368–1644) hade kejsaren total makt. Rikedomarna gjorde det möjligt att bygga enorma projekt, som Kinesiska muren och Kejsarkanalen, som band samman viktiga floder och underlättade handel och transporter. Miljontals människor deltog i byggnadsarbetena.

Jordbruk och välstånd

Jordbruket var grunden för Kinas rikedom. I söder odlades ris och i norr vete. Avancerade bevattningssystem och gödsling gav mycket större skördar än i Europa.

Zheng Hes expeditioner

Under början av 1400-talet skickade kejsaren ut stora flottor under ledning av Zheng He. Skeppen var betydligt större än europeiska fartyg och seglade till Indien, Arabiska halvön och Östafrika. Flottorna skyddade handeln och bekämpade pirater. Resorna upphörde dock på 1430-talet, dels på grund av höga kostnader, dels för att omvärlden ansågs mindre intressant.

Förbjudna staden

Under Mingdynastin blev Beijing huvudstad. Där uppfördes Förbjudna staden, ett enormt palatsområde dit endast kejsaren och hans närmaste hade tillträde. Varor transporterades dit via Kejsarkanalen från södra Kina. I dag är området en av världens mest besökta historiska platser

Enkla skrivuppgifter (kort svar, 1–3 meningar)

1. Varför kände européer till så lite om världen utanför Europa vid medeltidens slut?
   
   

2. Nämn ett rike i Amerika (azteker, maya eller inka) och skriv en sak som visar att det var välutvecklat.
   
   

3. Var låg Tenochtitlán, och ungefär hur stor var staden?
   
   

4. Hur ordnade aztekerna dricksvatten till sin huvudstad?
   
   

5. Ge två exempel på sådant som gjorde hygienen bättre i Tenochtitlán än i många europeiska städer.
   
   

6. Vem var Montezuma och vilka två viktiga uppgifter hade han som ledare?
   
   

7. Vilka skyldigheter hade bönder i Aztekriket? Nämn minst två.
   
   

8. Vad hände år 1453 i Konstantinopel, och varför var det viktigt?
   
   

9. Vad var speciellt med Japans styre: vem hade mest makt, kejsaren eller shogunen?
   
   

10. Nämn två saker som Kina låg före Europa i under den här tiden

Begrepp som är bra att kunna

Du kan träna på begreppen på quizlet genom att trycka här.

Imperium
Ett mycket stort rike som styr över många olika folk och områden.

Stadsstat
En stad med omgivningar som fungerar som ett eget land med egen makt.

Akvedukt
Vattenledning som leder dricksvatten till en stad.

Skatt (tribut)
Avgift som erövrade områden tvingades betala till den som styrde.

Sultan
Härskartitel i Osmanska riket.

Mogulriket
Ett mäktigt muslimskt rike i Indien som växte fram på 1500-talet.

Shogun
Japans militära ledare som i praktiken hade den största makten.

Samuraj
Adlig krigare i Japan.

Dynasti
En kunglig eller kejserlig släkt som styr ett land under lång tid.

Mingdynastin
Dynasti som styrde Kina mellan 1368 och 1644.

Expedition
En större resa med ett tydligt uppdrag, ofta till okända områden.

Förbjudna staden
Kejserligt palatsområde i Beijing där endast kejsaren och hans närmaste fick vistas

Européer söker nya sjövägar till Asien

Handel och drömmen om rikedomar

Under 1400-talet var handeln mellan Europa och Asien mycket lönsam. Varor som kryddor, siden och bomull kom från Kina och Indien till Europa via långa handelsvägar. Dessa transporter kontrollerades till stor del av Osmanska riket och av köpmän i rika handelsstäder i norra Italien. När efterfrågan på asiatiska varor ökade började europeiska köpmän fundera på om det fanns ett bättre sätt att nå marknaderna i Asien.

Särskilt i Portugal och Spanien växte tanken fram att en sjöväg kunde ge större vinster. Om man kunde segla direkt till Indien och Kina skulle mellanhänderna kunna undvikas, och vinsterna bli betydligt större.

Portugals försök runt Afrika

Jakten på en östlig sjöväg

I Portugal blev sjöfart en nationell satsning. Prins Henrik Sjöfararen arbetade målmedvetet för att utveckla navigation och skeppsbyggnad. Hans mål var att hitta en sjöväg till Indien genom att segla runt Afrikas sydligaste del.

Till en början seglade portugisiska sjöfarare längs Afrikas västkust. Resorna var svåra, bland annat på grund av starka vindar, men till slut nådde man områden kring Guineabukten. Där mötte man välutvecklade samhällen, som Beninriket, vars städer, byggnader och konstföremål gjorde starkt intryck på européerna. Portugiserna handlade bland annat med konst i elfenben och brons som ansågs hålla mycket hög kvalitet.

Vägen till Indien öppnas

Efter flera misslyckade expeditioner lyckades Vasco da Gama i slutet av 1400-talet segla runt Afrikas sydspets. Platsen fick namnet Godahoppsudden, eftersom den symboliserade hoppet om att sjövägen till Indien nu var inom räckhåll.

Först när da Gama tog hjälp av en erfaren arabisk lots lyckades expeditionen korsa Indiska oceanen. När portugiserna nådde den indiska staden Calicut blev resultatet dock en besvikelse. De lokala köpmännen var inte intresserade av européernas varor, som ansågs enkla i jämförelse med de eftertraktade kryddorna och det slitstarka bomullstyget som regionen var känd för. Handeln fortsatte därför främst med arabiska sjöfarare.

Portugisisk makt till havs

Kanoner förändrar handeln

Efter några år återvände portugiserna till Indiska oceanen med fler och bättre utrustade fartyg. I stället för handel använde de nu våld för att ta kontroll över sjövägarna. De portugisiska skeppen var större, byggda med spikar och utrustade med tunga kanoner, vilket gav dem ett enormt militärt övertag.

De arabiska handelsfartygen var mindre och saknade motsvarande beväpning. Portugiserna vann därför flera sjöslag och kunde successivt ta kontroll över viktiga hamnar runt Indiska oceanen, ända bort till Malackahalvön.

Trots detta tog portugiserna sällan över stora landområden. Deras makt begränsades främst till kuststäder och handelsstationer. De stora rikena i Afrika och Asien fortsatte att existera, även om handeln på haven nu dominerades av européer.

Spaniens väg västerut

En alternativ rutt till Asien

De portugisiska framgångarna väckte intresse i grannlandet Spanien. Kungaparet Ferdinand och Isabella ville också få del av den lukrativa handeln med Asien. I stället för att segla runt Afrika valde spanjorerna att satsa på en sjöväg västerut, över Atlanten.

År 1492 gav sig tre spanska fartyg av under ledning av Christofer Columbus. Efter drygt två månaders seglats nådde expeditionen land. Columbus var övertygad om att han nått Indien, men i själva verket hade han kommit till öar i Västindien. Spanjorerna hade underskattat jordens storlek och kände inte till att en ny kontinent låg mellan Europa och Asien. Denna världsdel kom senare att kallas Amerika.

Den befolkning Columbus mötte kallade spanjorerna för indianer, eftersom de trodde att de nått Indien – ett namn som lever kvar trots att det var felaktigt.

Conquistadorerna

Erövring, handel och mission

Efter Columbus resa skickade Spanien allt fler expeditioner till den nya världen. Fartygen seglade vidare norrut, västerut och söderut från Västindien. Ombord fanns olika grupper med skilda uppdrag: vetenskapsmän som kartlade områdena, handelsmän som sökte rikedomar, soldater som deltog i erövringar och präster som ville sprida kristendomen.

De spanska erövrarna kallades med ett gemensamt namn för conquistadorer, vilket betyder erövrare. Deras ankomst kom att få avgörande konsekvenser för ursprungsbefolkningarna i Amerika och för Europas fortsatta expansion i världen

10 enkla skrivfrågor (1–3 meningar)

1. Varför ville Portugal och Spanien hitta nya sjövägar till Asien under 1400-talet?
   
   

2. Varför tjänade mellanhänder (t.ex. Osmanska riket och italienska handelsstäder) pengar på handeln mellan Europa och Asien?
   
   

3. Vad gjorde prins Henrik Sjöfararen för att hjälpa Portugals sjöfart?
   
   

4. Vad var särskilt med de samhällen portugiserna mötte vid Guineabukten, till exempel Benin?
   
   

5. Varför kallas Afrikas sydspets för Godahoppsudden?
   
   

6. Varför lyckades Vasco da Gama till slut ta sig över Indiska oceanen?
   
   

7. Varför blev portugiserna först besvikna när de kom till Calicut?
   
   

8. Hur kunde portugiserna senare ta kontroll över viktiga hamnar och sjövägar i Indiska oceanen?
   
   

9. Varför valde Spanien att försöka segla västerut i stället för runt Afrika?
   
   

10. Vem var Columbus, vart kom han egentligen och varför kallades ursprungsbefolkningen “indianer”?
    
    

Viktiga begrepp

Du kan hitta och träna på begreppen på quizlet här.

Osmanska riket – stort rike som kontrollerade viktiga handelsvägar mellan Europa och Asien.
Mellanhänder – de som tjänar pengar genom att köpa och sälja varor vidare i flera led.
Sjöväg – rutt över havet för handel och resor.
Navigation – att kunna hitta rätt till sjöss med hjälp av kartor och instrument.
Henrik Sjöfararen – portugisisk prins som satsade på sjöfart och expeditioner.
Guineabukten – område vid Västafrika som portugiserna nådde under sina resor.
Beninriket – rike i Västafrika känt för städer och konst.
Godahoppsudden – Afrikas sydspets som gav hopp om sjövägen till Indien.
Vasco da Gama – sjöfarare som nådde Indien genom att segla runt Afrika.
Calicut – viktig indisk handelsstad som portugiserna nådde.
Lots – erfaren vägvisare som hjälper fartyg att navigera.
Kanoner – vapen på fartyg som gav portugiserna militärt övertag.
Malackahalvön – område i Sydostasien med viktiga hamnar för handel.
Christofer Columbus – seglade västerut 1492 i spansk tjänst.
Västindien – Karibiska öar där Columbus kom fram och trodde han nått Indien.
Conquistadorer – spanska erövrare som följde efter Columbus till Amerika.
Missionär – person som sprider sin religion, ofta kristendomen.

Den spanska expansionen i Amerika

År 1519 seglade en mindre spansk expedition in mot Mexikos kust. Styrkan leddes av Hernán Cortés och bestod av ett begränsat antal soldater och sjömän. Kort efter landstigningen uppstod strider med lokala folkgrupper. Spanjorerna hade ett tydligt militärt övertag genom rustningar av metall, svärd, eldvapen och kanoner – teknik som var okänd i Amerika vid denna tid. Även hästarna väckte stor rädsla, eftersom de aldrig tidigare hade setts på kontinenten.

Under expeditionen fick Cortés kännedom om Aztekriket och dess huvudstad Tenochtitlán. Han beslutade sig för att ta sig dit, ett beslut som kom att inleda Spaniens erövring av stora delar av Amerika.

Aztekernas fall

På vägen mot Tenochtitlán fick spanjorerna stöd av tusentals krigare från folk som stod under aztekiskt styre. Dessa grupper hade länge varit missnöjda med de skatter och krav som aztekerna påtvingat dem och såg nu en möjlighet att slå tillbaka.

Staden var kraftigt befäst och försvarades av en mycket stor armé. Trots detta lyckades Cortés tillfångata aztekernas härskare Montezuma II. Omständigheterna kring hans fångenskap och död är fortfarande oklara. Under den fortsatta belägringen förstörde spanjorerna stadens vattenförsörjning, vilket kraftigt försvagade motståndet.

Striderna pågick i flera månader. En avgörande faktor bakom spanjorernas seger var spridningen av smittkoppor och andra sjukdomar som den inhemska befolkningen saknade motståndskraft mot. När striderna till slut upphörde låg Tenochtitlán i ruiner och aztekernas rike hade upphört att existera. Området blev en spansk koloni med namnet Nya Spanien, och staden byggdes upp på nytt som Mexico City.

Vidare erövringar i Amerika

Den spanska expansionen fortsatte både norrut och söderut. År 1533 nådde Francisco Pizarro fram till Cusco, huvudstad i Inkariket. Även där följde ett liknande mönster med militära angrepp, plundring, sjukdomar och sammanbrott av det politiska systemet. Inkariket gick därmed samma öde till mötes som aztekerna.

Spanien tog kontroll över stora delar av Syd- och Mellanamerika. Även om guld inte påträffades i den omfattning man hoppats på, visade sig silverfyndigheterna vara mycket rika. Dessa inkomster bidrog till att göra Spanien till en av Europas ledande stormakter. Samtidigt fördes nya grödor till Europa, bland annat potatis, majs, tomater och kakao, medan europeiska växter och grödor spreds till Amerika.

Konsekvenser för ursprungsbefolkningen

De spanska erövringarna fick katastrofala följder för Amerikas ursprungsbefolkningar. Kombinationen av sjukdomar, våld och hårt tvångsarbete i gruvor och jordbruk ledde till en enorm befolkningsminskning. När arbetskraften minskade ersattes den i stor utsträckning av förslavade människor från Afrika, vilket i sin tur bidrog till att nya sjukdomar spreds.

Under 1500-talet sjönk befolkningen i Amerika dramatiskt – från tiotals miljoner människor till en bråkdel av detta. Perioden har därför ibland beskrivits som en av de största befolkningskatastroferna i historien.

Spanien och Portugal som kolonialmakter

Under 1500-talet dominerades den europeiska sjöfarten av Spanien och Portugal. För att säkra kontrollen över handel och naturresurser skapade de kolonier i de områden de erövrade. En koloni styrdes från moderlandet genom utsända ämbetsmän, militärer och präster.

Portugal etablerade sig främst i Brasilien, medan Spanien byggde upp stora koloniala områden i det som tidigare varit aztekernas och inkaernas riken. Mot slutet av 1500-talet var nästan hela Syd- och Mellanamerika koloniserat.

Spanien skapade även kolonier i Sydostasien, bland annat på Filippinerna. Det vidsträckta imperiet sträckte sig över flera världsdelar, vilket gjorde att man ibland sade att solen aldrig gick ner över det spanska riket.

Koloniernas betydelse

I kolonierna levde både ursprungsbefolkningar och europeiska nybyggare. Många européer flyttade dit för att bedriva handel, bryta mineraler eller anlägga stora jordbruk och plantager. I Afrika och Asien var de lokala rikena ofta starkare, vilket innebar att européerna där främst etablerade handelsstationer längs kusterna.

De koloniala inkomsterna gjorde Spanien och Portugal mycket rika, men väckte också avund hos andra europeiska stater. Under de följande århundradena skulle fler länder försöka ta del av handeln och bygga egna koloniala imperier.

Skrivfrågor (10 st)

1. Varför hade spanjorerna ett militärt övertag när de kom till Amerika på 1500-talet?
   
   

2. Beskriv varför vissa folkgrupper i Amerika valde att samarbeta med spanjorerna.
   
   

3. Förklara varför staden Tenochtitlán var så viktig för aztekriket.
   
   

4. Vad hände med aztekernas härskare Montezuma under erövringen?
   
   

5. Nämn flera orsaker till att aztekriket till slut besegrades.
   
   

6. Beskriv vad som hände när spanjorerna erövrade inkariket.
   
   

7. Varför blev silver viktigare än guld för Spaniens ekonomi?
   
   

8. Hur påverkades Amerikas ursprungsbefolkning av de spanska erövringarna?
   
   

9. Vad menas med att Spanien och Portugal var kolonialmakter?
   
   

10. Varför började andra europeiska länder senare vilja skaffa egna kolonier?
    
    

Begrepp 

Begreppen finns även på quizlet att träna på

• Erövring – När ett land tar kontroll över ett område med våld eller militär makt.
  
  

• Koloni – Ett område som styrs och kontrolleras av ett annat land.
  
  

• Ursprungsbefolkning – De människor som levde i ett område innan det erövrades eller koloniserades.
  
  

• Aztekriket – Ett mäktigt rike i Centralamerika före spanjorernas ankomst.
  
  

• Inkariket – Ett stort rike i Sydamerika som erövrades av spanjorerna på 1500-talet.
  
  

• Smittkoppor – En dödlig sjukdom som spanjorerna förde med sig till Amerika.
  
  

• Tvångsarbete – Arbete som människor tvingas utföra utan frihet eller lön.
  
  

• Slavhandel – Handel där människor köps och säljs som arbetskraft.
  
  

• Moderland – Det land som styr och kontrollerar sina kolonier.
  
  

• Imperium – Ett stort rike som består av flera områden eller länder under samma makt

Nya makter i kampen om världshandeln

De stora upptäcktsresorna förändrade handeln i grunden. När europeiska sjöfarare nådde Indien sjövägen kunde kryddor, tyger och andra eftertraktade varor fraktas direkt till Europas hamnar. Tidigare hade denna handel passerat genom Osmanska riket och via Medelhavet till italienska handelsstäder. Samtidigt öppnades nya handelsleder västerut mot Amerika. Under de kommande århundradena utvecklades en hård konkurrens mellan Europas ledande stater om kontrollen över haven och handeln.

Nederländernas framväxt som handelsmakt

Från slutet av 1500-talet satsade Nederländerna på nya typer av fartyg. Dessa skepp var konstruerade för att vara lättseglade och krävde få besättningsmän, men kunde ändå lasta stora mängder varor. Med hjälp av denna teknik gav sig nederländska sjöfarare ut över världshaven.

Nederländerna etablerade bland annat en koloni i Nordamerika som fick namnet Nya Amsterdam. År 1664 erövrades området av England och döptes om till New York. Ännu större framgångar nådde nederländarna dock i Asien, där de konkurrerade med Portugal om handeln med kryddor och andra värdefulla produkter.

En särskilt eftertraktad vara var muskotnöt, som vid denna tid ansågs kunna bota olika sjukdomar. Kryddan odlades på öar i området kring dagens Indonesien och köptes där till låga priser. I Europa kunde den sedan säljas med mycket stor vinst.

För att frakta dessa varor använde nederländska köpmän fartyg av typen fluyt – rundbottnade skepp som rymde stora laster. Tack vare den effektiva konstruktionen blev transporterna billigare och handeln mycket lönsam.

Storbritannien tar ledningen

Under 1600-talet var Nederländerna en av världens främsta sjömakter, men konkurrensen hårdnade. Under 1700-talet tog i stället Storbritannien och Frankrike över ledarrollen. Rivaliteten gällde inte bara handeln utan även kontrollen över kolonier och strategiska områden runt om i världen.

Engelska och franska kolonier i Nordamerika

År 1620 anlände fartyget Mayflower till Nordamerika med drygt hundra engelska nybyggare. Många av dem dog under den första vintern, men de överlevande lade grunden till kolonin New England på östkusten. Därefter fortsatte den engelska bosättningen att sprida sig längs kusten och längre in i landet.

Frankrike hade samtidigt kolonier längre norrut i Kanada och längre söderut vid Mexikanska golfen. Landets mål var att knyta samman dessa områden, medan England strävade efter expansion västerut. De motstridiga intressena bidrog till ökande spänningar mellan länderna.

Engelsk dominans till havs

Redan år 1588 hade England oväntat besegrat en stor spansk flotta, trots att Spanien då var Europas mäktigaste rike. Oväder och svåra förhållanden spelade en viktig roll i Spaniens nederlag, men segern stärkte Englands självförtroende till sjöss.

Under de följande årtiondena byggde England upp både en omfattande handelsflotta och en stark krigsflotta. Vinsterna från handeln, bland annat genom triangelhandeln, ökade statens inkomster. Dessa pengar användes för att skydda handeln och stärka flottan. Så småningom fick England ett tydligt övertag på världshaven.

Sjuårskrigets konsekvenser

Den sista stora utmanaren till den brittiska dominansen var Frankrike. Rivaliteten ledde till ett omfattande krig under mitten av 1700-talet, där strider utkämpades i Europa, Nordamerika och Asien. Kriget slutade med en tydlig brittisk seger.

Efter freden stärkte Storbritannien sin ställning kraftigt. Landet tog över stora delar av Frankrikes kolonier i Nordamerika och ökade sitt inflytande i Indien och Västindien. Den brittiska regeringen kunde nu beskriva sitt rike som ett imperium som sträckte sig över hela världen.

Kolonierna försåg Storbritannien med råvaror och fungerade samtidigt som viktiga marknader för brittiska industrivaror. Parlamentet bestämde dessutom att handeln med kolonierna endast fick ske med brittiska fartyg, vilket ytterligare gynnade landet.

Vid mitten av 1700-talet hade Storbritannien etablerat sig som världens ledande stormakt – en position landet behöll långt in på 1900-talet

Skrivfrågor (10 st)

1. Hur förändrades världshandeln genom de geografiska upptäckterna?
   
   

2. Varför fick Nederländerna stora framgångar inom handeln under 1500- och 1600-talen?
   
   

3. Beskriv vad som gjorde nederländska fartyg särskilt effektiva för handel.
   
   

4. Varför var kryddor som muskotnöt så eftertraktade i Europa?
   
   

5. Vad hände med den nederländska kolonin Nya Amsterdam?
   
   

6. Hur skilde sig Englands och Frankrikes mål i Nordamerika åt?
   
   

7. Varför blev England allt starkare till havs under 1600- och 1700-talen?
   
   

8. Förklara hur handel kunde bidra till att bygga upp en stark krigsflotta.
   
   

9. Vad var sjuårskriget och varför kallas det ibland för det första världskriget?
   
   

10. På vilka sätt stärkte sjuårskriget Storbritanniens ställning i världen?
    
    

Begrepp 

Begreppen finns även att träna som quizlet här

• Världshandel – Handel mellan olika delar av världen över långa avstånd.
  
  

• Sjöfart – Transport och resor till havs med fartyg.
  
  

• Handelsväg – Rutt som används för att frakta varor mellan olika platser.
  
  

• Koloni – Område som styrs av ett annat land, kallat moderland.
  
  

• Sjöfartsnation – Land som har stark handel och makt till havs.
  
  

• Fluyt – Nederländskt handelsskepp som kunde frakta stora laster med liten besättning.
  
  

• Kryddhandel – Handel med eftertraktade kryddor som muskot, peppar och ingefära.
  
  

• Kolonialmakt – Stat som äger och styr kolonier.
  
  

• Triangelhandel – Handelsmönster mellan Europa, Afrika och Amerika.
  
  

• Sjuårskriget – Krig 1756–1763 mellan flera stormakter där Storbritannien och Frankrike var huvudmotståndare.

Slavhandeln – handeln där människor blev varor

De geografiska upptäckterna ledde till en omfattande handel med varor från olika delar av världen. Mest lönsam av alla blev dock handeln med människor. Miljontals människor, främst från Afrika, tvingades lämna sina hem för att arbeta utan lön och frihet i Amerika. För de drabbade innebar detta en av historiens största tvångsförflyttningar. Många av dagens invånare i Nord- och Sydamerika har sitt ursprung i dessa människor. I USA används därför ofta beteckningen African American för personer med denna bakgrund.

Slavhandel före den europeiska expansionen

Handel med slavar existerade redan före européernas stora upptäcktsresor. Under medeltiden bedrevs slavhandel i östra Afrika inom handelsnätverk som kontrollerades av arabiska köpmän. Det var ofta lokala afrikanska slavjägare och handlare som tillfångatog människor. I vissa fall genomfördes regelrätta räder, där beväpnade grupper tog sig långt in i inlandet och förde bort hela byars befolkning.

De tillfångatagna tvingades sedan vandra långa sträckor till kusten. Förhållandena var brutala och många dog redan innan de nådde fram. De som överlevde såldes vidare i kuststäderna och transporterades till Mellanöstern. Där sattes de i arbete inom jordbruk eller hushåll. Villkoren varierade kraftigt – vissa levde under extremt hårda förhållanden medan andra kunde få ett något drägligare liv.

När portugiserna började utforska Afrikas västkust tog de över detta system. De köpte slavar av afrikanska köpmän vid kusten och skeppade dem vidare. År 1444 anlände den första kända transporten med flera hundra tillfångatagna afrikaner till Portugal. Samtida skildringar beskriver hur människorna visade tydliga tecken på sorg, rädsla och förtvivlan.

Den transatlantiska slavhandeln

Under 1700-talet ökade slavhandeln kraftigt. De europeiska kolonialmakterna hade nu etablerat stora kolonier i Nord- och Sydamerika. För att driva plantager och gruvor behövdes stora mängder arbetskraft, och lösningen blev tvångsarbete i form av slaveri. Miljontals människor fördes därför från Afrika över Atlanten.

Portugal var först med att organisera slavtransporter i stor skala, men snart deltog även brittiska, franska och nederländska handelsmän. Även köpmän från Norden, bland annat från Danmark och Sverige, var inblandade i slavhandeln.

Transporterna skedde under omänskliga förhållanden. De tillfångatagna packades tätt i fartygen utan tillräcklig mat, vatten eller hygien. Sjukdomar spreds snabbt och dödligheten var hög. De som dog under resan kastades ofta överbord. Slavskeppens lukt kunde kännas på långt håll.

Slaveriet i Amerika

När slavarna anlände till Amerika såldes de vidare. Många hamnade på sockerplantager i Västindien eller i gruvor i Brasilien. I Nordamerika användes slavarbetskraft främst inom jordbruket, särskilt på stora bomullsplantager. Bomull blev en allt viktigare råvara i textilindustrin. Slavarna arbetade också med odling av ris och tobak, produkter som efterfrågades allt mer när tobaksbruk spreds i Europa.

Det uppskattas att minst elva miljoner människor fördes från Afrika till Amerika som slavar. Många forskare menar att antalet kan ha varit betydligt högre. Eftersom så många dog under transporterna är det omöjligt att veta det exakta antalet. Slavhandeln fortsatte ända in på 1800-talet. Först när motståndet mot slaveriet växte började länder successivt förbjuda både slavhandel och slaveri.

Triangelhandeln

Städer som Liverpool, Bristol och London blev viktiga centra för slavhandeln. Därifrån seglade fartyg till Västafrika med industrivaror som vapen och verktyg. Varorna byttes mot människor som sedan skeppades till Amerika och såldes som slavar. För vinsterna köptes produkter som socker, tobak, bomull och rom, vilka därefter såldes vidare i Europa med stor förtjänst.

Eftersom handelsrutten gick mellan Europa, Afrika och Amerika och bildade en triangel, har denna handel fått namnet triangelhandeln. Den blev en central del av Europas ekonomiska utveckling – men byggde på ett enormt mänskligt lidande

Skrivfrågor (10 st)

1. Varför blev slavhandeln en mycket lönsam del av världshandeln?
   
   

2. Förklara varför slavhandeln räknas som en av historiens största tvångsförflyttningar.
   
   

3. Hur gick slavhandeln till i Afrika innan européerna började delta i den?
   
   

4. Beskriv hur människor tillfångatogs och fördes till kusten.
   
   

5. Hur förändrades slavhandeln när européerna började segla över Atlanten?
   
   

6. Hur såg förhållandena ut ombord på slavskeppen?
   
   

7. Vilka arbetsuppgifter fick slavarna i Nord- och Sydamerika?
   
   

8. Varför ökade behovet av slavarbetskraft under 1700-talet?
   
   

9. Hur många människor uppskattas ha förts från Afrika till Amerika som slavar?
   
   

10. Varför började slavhandeln avskaffas under 1800-talet?
    
    

Begrepp

Begreppen finns även att träna på quizlet här

Slavhandel – Handel där människor köps och säljs som arbetskraft.

Slaveri – System där människor saknar frihet och ägs av andra.

Tvångsarbete – Arbete som utförs utan frivillighet eller lön.

Tvångsförflyttning – När människor tvingas lämna sina hem och flyttas till andra platser.

Plantager – Stora jordbruk där man odlade exempelvis socker, bomull och tobak.

Bomull – Råvara som odlades i stor skala med slavarbete i Nordamerika.

Triangelhandeln – Handelssystem mellan Europa, Afrika och Amerika.

Slavskepp – Fartyg som användes för att transportera slavar över Atlanten.

Kolonialmakt – Land som äger och styr kolonier.

Abolitionism – Rörelse som arbetade för att avskaffa slaveriet 

Sverige i omvärlden

Under 1500-, 1600- och 1700-talen strävade Sverige efter att bli en av Europas stormakter. Genom krig och erövringar runt Östersjön försökte landet stärka sin ställning. Samtidigt ville den svenska staten ta del av de stora vinster som världshandeln gav upphov till och konkurrera med de ledande kolonialmakterna.

I mitten av 1600-talet etablerade Svenska Afrikakompaniet en handelsstation på den västafrikanska Guldkusten, i området Cabo Corso i nuvarande Ghana. Där bedrevs handel med bland annat guld och elfenben, men även med slavar. Ambitionen var att få kontroll över delar av handeln mellan Europa, Afrika, Amerika och Asien. Planerna blev dock kortlivade. Konkurrensen från andra europeiska makter var hård, och efter en tid tog Nederländerna över handelsstationen.

Den svenska kolonin i Nordamerika

Sverige försökte även etablera sig i Nordamerika. År 1638 seglade fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip mot Delawarefloden på den nordamerikanska östkusten. Ombord fanns soldater, men också civila som ville slå sig ner i den nya världen. Bland nybyggarna fanns finländska svedjebönder, vana vid att bryta ny jord genom att bränna mark innan odling.

Kolonin fick namnet Nya Sverige och låg mellan engelska och nederländska områden. Befolkningen livnärde sig främst på jordbruk, jakt och handel. Eftersom Sverige samtidigt var djupt engagerat i trettioåriga kriget i Europa hade staten begränsade resurser att satsa på kolonin.

År 1655 angrep nederländska styrkor de svenska fästena. Motståndet blev kortvarigt och Nya Sverige upphörde som svensk koloni. Området blev först nederländskt och hamnade senare under brittiskt styre. Trots detta levde svenska och finska språk och traditioner kvar i området långt in på 1700-talet.

Ostindiska kompaniet och handeln med Asien

Sverige deltog även i handeln med Asien. År 1731 grundades Svenska Ostindiska kompaniet av svenska och brittiska affärsmän. Redan året därpå gav sig det första fartyget iväg från Göteborg.

Resorna gick via spanska Cádiz, där lasten såldes och betalningen togs emot i silver. Silver var nödvändigt eftersom handelsmän i Kina och Indien krävde detta som betalningsmedel. Europeiska varor var däremot mindre eftertraktade. När fartygen återvände till Sverige var de fyllda med te, kryddor, siden, porslin, ris och andra exklusiva produkter. En del såldes i Sverige, men mycket exporterades vidare till andra europeiska länder.

Totalt genomfördes 132 resor fram till början av 1800-talet, de flesta till Kina. Vinsterna var till en början mycket stora. Exakta siffror är dock svåra att fastställa eftersom dokumentationen förstördes efter varje resa för att skydda affärshemligheter.

Kunskap och vetenskap i ett globalt sammanhang

1700-talet blev också en period av vetenskaplig utveckling i Sverige. Kontakterna med omvärlden genom handel och resor bidrog till spridning av nya idéer och kunskaper. Flera svenska forskare och entreprenörer fick stor betydelse.

Jonas Alströmer arbetade för att utveckla svenskt jordbruk och startade textilindustri i Alingsås. Astronomen Anders Celsius skapade temperaturskalan som fortfarande används, och Eva Ekeblad visade hur potatis kunde användas på nya sätt.

Den mest kända av tidens vetenskapsmän var dock botanisten Carl von Linné. Hans system för att ordna växter och djur efter släktskap gav honom internationellt erkännande och används än i dag. Många av hans elever följde med Ostindiska kompaniets fartyg till Asien och skickade hem rapporter om nya växter, djur och naturmiljöer.

En målning visar prästen och Linnélärjungen Gustaf Hjortberg tillsammans med sin familj. Av parets många barn var det endast åtta som överlevde, men även de avlidna barnen finns med på bilden. Ett av barnen håller i en lemur som Hjortberg tagit med sig hem från sina resor till Kina. Målningen, som finns i Släps kyrka, speglar både familjeliv och tidens vetenskapliga intressen.

I modern tid har en exakt kopia byggts av Ostindiefararen Göteborg. Fartyget seglade mellan Sverige och Kina åren 2005–2007 och är en rekonstruktion av det originalfartyg som förliste utanför Göteborgs hamn år 1745

Skrivfrågor (10 st)

1. Varför ville Sverige bli en stormakt under 1500–1700-talen, och hur försökte landet uppnå det?
   
   

2. Vad var Svenska Afrikakompaniet och varför var Guldkusten viktig för handeln?
   
   

3. Vilka varor handlade man med vid Cabo Corso, och vad visar det om Sveriges mål i världshandeln?
   
   

4. Varför blev Sveriges handelsstation i Afrika kortlivad?
   
   

5. Varför startade Sverige kolonin Nya Sverige, och var låg den?
   
   

6. Vilka människor följde med till Nordamerika och hur försörjde de sig där?
   
   

7. Varför kunde Sverige inte satsa tillräckligt på Nya Sverige, och vad blev följden?
   
   

8. Hur förändrades området där Nya Sverige låg när nederländare och senare britter tog över?
   
   

9. Hur fungerade Ostindiska kompaniets handel, och varför var silver så viktigt i Asienhandeln?
   
   

10. På vilka sätt hängde världshandel och vetenskaplig utveckling ihop i Sverige under 1700-talet?
    
    

Begrepp

Begreppen finns att träna på quizlet här

Stormakt – Ett land med stor militär och politisk makt som påverkar andra länder.
Världshandel – Handel mellan olika delar av världen över långa avstånd.
Kolonialmakt – Land som skaffar och styr kolonier utanför Europa.
Handelsstation – Plats där ett land bedriver handel och lagrar varor i ett annat område.
Guldkusten – Område i Västafrika där europeiska länder bedrev handel (nuvarande Ghana).
Svenska Afrikakompaniet – Svenskt handelsbolag som hade verksamhet på Guldkusten på 1600-talet.
Nya Sverige – Svensk koloni vid Delawarefloden i Nordamerika under 1600-talet.
Svedjebruk – Odling där man bränner mark för att kunna så och skapa ny åkermark.
Svenska Ostindiska kompaniet – Handelsbolag som bedrev handel mellan Sverige och Asien från 1730-talet.
Carl von Linné – Svensk botaniker som skapade ett system för att ordna växter och djur efter släktskap