I en demokrati bygger makten på idén om folkstyre. Medborgarna ska kunna påverka politiken, främst genom fria och regelbundna val. Men demokrati handlar inte bara om att rösta. För att systemet ska fungera krävs också att människor kan uttrycka sina åsikter fritt, organisera sig i partier och föreningar samt ta del av information från fria och oberoende medier. Om dessa delar saknas blir demokratin svag, även om val formellt sett genomförs.
I en diktatur är makten istället samlad hos en person eller en liten grupp. Medborgarna har små eller inga möjligheter att påverka politiken. Oppositionen kan förbjudas, medier censureras och människor riskerar straff om de kritiserar makthavarna. Vissa diktaturer saknar helt val, medan andra har val som bara är till för att ge sken av demokrati. I praktiken finns då inga verkliga alternativ att rösta på.
Gråzoner mellan demokrati och diktatur
Alla länder passar inte tydligt in i kategorierna demokrati eller diktatur. Många befinner sig i en gråzon. Där kan det finnas val och ett parlament, men samtidigt begränsas yttrandefriheten, oppositionen försvåras och rättssystemet är inte oberoende.
Därför delar forskare och organisationer ofta in världens länder i olika grupper, som fullvärdiga demokratier, demokratier med brister, hybridregimer och auktoritära regimer. Den här indelningen visar att statsskick snarare är en skala än två tydliga motsatser.
Ett annat sätt att beskriva statsskick handlar om hur statschefen utses. I en monarki är statschefen kung eller drottning och ärver sin position. Monarkens makt kan dock variera kraftigt. I parlamentariska monarkier, som Sverige och Danmark, har statschefen i princip ingen politisk makt alls. I andra länder, så kallade absoluta monarkier, har monarken däremot stor faktisk makt.
I en republik väljs statschefen, oftast kallad president. Även här kan makten se mycket olika ut. I vissa republiker har presidenten mest en symbolisk roll, medan presidenten i andra länder är den klart mäktigaste politiska aktören.
Det viktiga är att förstå att monarki eller republik i sig inte avgör om ett land är demokratiskt. Det är hur makten används och kontrolleras som är avgörande.
Parlamentarism och presidentstyre
Statsskick kan också skilja sig åt i hur regeringen styrs. I ett parlamentariskt system måste regeringen ha stöd av parlamentet för att kunna styra. Om parlamentet förlorar förtroendet för regeringen kan den tvingas avgå. Sverige, Storbritannien och Tyskland är exempel på länder med parlamentarism.
I ett presidentstyre är presidenten både statschef och den person som leder den verkställande makten. Presidenten väljs oftast direkt av folket och sitter en bestämd mandatperiod. Parlamentet kan inte lika enkelt avsätta presidenten. USA är ett tydligt exempel på detta system.
Vissa länder använder en blandform, där både president och regering har betydande makt. Hur väl ett sådant system fungerar beror mycket på hur tydligt makten är fördelad.
Enhetsstat och federal stat
Alla länder är indelade i regioner eller områden, men hur mycket dessa får bestämma själva varierar. I en enhetsstat fattas de flesta viktiga besluten på nationell nivå. Regioner och kommuner har begränsat självstyre. Sverige är ett exempel på en sådan stat.
I en federal stat, även kallad förbundsstat, har delstater eller regioner ett långtgående självbestämmande. De kan ibland ha egna lagar och egna parlament. USA, Tyskland och Schweiz är exempel på federala stater. Denna modell används ofta i stora eller mångfacetterade länder där regionerna har stark identitet.
I en teokrati är religionen grunden för hur staten styrs. Religiösa ledare eller religiösa lagar har då en central roll i politiken. Det kan förekomma val, men om religiösa institutioner kan stoppa kandidater eller ogiltigförklara lagar blir folkets inflytande begränsat. Teokratiska inslag finns i vissa länder i världen och kombineras ofta med auktoritärt styre.
Olika typer av diktaturer
Diktaturer kan se olika ut. I vissa länder styr militären efter att ha tagit makten genom en kupp. I andra är staten uppbyggd kring ett enda parti som inte tillåter någon verklig opposition. Det finns också persondiktaturer där hela systemet kretsar kring en ledare och där makten är starkt knuten till individen snarare än till institutioner. Ofta förekommer flera av dessa drag samtidigt.
Rättsstat och maktdelning
För att förhindra maktmissbruk är rättsstat och maktdelning centrala begrepp. I en rättsstat gäller lagen för alla, även för dem som styr landet. Ingen ska kunna fängslas eller straffas utan en rättvis rättegång. Maktdelning innebär att den politiska makten delas mellan lagstiftande, verkställande och dömande organ. När domstolar och medier är oberoende kan de granska makthavarna och stoppa beslut som strider mot lagen.
Att förstå ett lands statsskick
För att förstå hur ett land styrs räcker det sällan att veta om det kallas demokrati eller diktatur. Man behöver också se hur fria valen är, hur starka de mänskliga rättigheterna är, hur makten är fördelad mellan olika institutioner och hur stor möjlighet medborgarna har att påverka. Först när man ser helheten går det att avgöra hur statsskicket fungerar i praktiken.
Ett statsskick beskriver hur ett land styrs, vem som har makt och hur beslut fattas.
Statsskick handlar inte bara om demokrati eller diktatur, utan om flera olika delar som tillsammans formar hur ett land fungerar.
I en demokrati har folket möjlighet att påverka politiken, främst genom fria och rättvisa val, men också genom yttrandefrihet och fria medier.
I en diktatur är makten samlad hos en person eller grupp, och medborgarnas möjligheter att påverka är starkt begränsade.
Många länder befinner sig i en gråzon mellan demokrati och diktatur, där vissa demokratiska inslag finns men fungerar dåligt.
Länder kan delas in i fullvärdiga demokratier, demokratier med brister, hybridregimer och auktoritära regimer.
En monarki har en ärftlig statschef, medan en republik har en statschef som väljs.
Ett land kan vara demokratiskt oavsett om det är monarki eller republik – det avgörande är hur makten används.
I ett parlamentariskt system måste regeringen ha stöd av parlamentet för att kunna styra.
I ett presidentstyre har presidenten en stark och självständig maktställning.
I en enhetsstat fattas de flesta besluten centralt, medan regioner i en federal stat har stort självstyre.
En teokrati är ett statsskick där religionen har en avgörande roll i politiken.
Diktaturer kan se olika ut, till exempel militärdiktaturer, enpartistater eller persondiktaturer.
Rättsstat innebär att lagen gäller lika för alla och att domstolar är oberoende.
Maktdelning minskar risken för maktmissbruk genom att dela upp makten mellan olika institutioner.
För att förstå ett lands statsskick behöver man se till helheten och hur systemet fungerar i praktiken
