Buddhism och samhällsfrågor – fred, våld och miljö

Fokus: Hur buddhismen syns i dagens samhällsfrågor. I artikeln studerar vi idealet om ickevåld (ahimsa), hur religion och politik möts, konflikten i Myanmar och arbetet för klimatet. Målet är att visa att ingen religion är entydigt ”snäll eller ond” utan alltid tolkas av människor.

Ahimsa – att inte skada

Ordet ahimsa kommer från sanskrit och betyder ”icke‑skada” eller ”ickevåld”. Det är en moralisk grundsats inom hinduism, jainism och buddhism. För en buddhist innebär ahimsa att man strävar efter att inte skada någon varelse, varken genom handlingar, ord eller tankar. Våld och illvilja skapar dålig karma, vilket leder till negativa konsekvenser i detta och nästa liv. Många buddhister väljer därför en vegetarisk eller vegansk kost som ett konkret sätt att undvika att döda djur.

Ahimsa handlar inte enbart om att avstå från fysiskt våld. Enligt buddhistisk psykologi innebär principen att odla omtanke och medkänsla inifrån så att även våra ord och vår inställning blir icke‑våldsam. I buddhistiska länder uttrycks idealet i många former: fredsmeditationer, stöd till fattiga och djurräddningsaktioner. Men idealet har också tolkats olika – nedan ser vi exempel på att ickevåld inte alltid följts i praktiken.

Fredsidealet kontra verkligheten

Buddhismen har under århundraden förknippats med fred. I praktiken har dock både munkar och politiska ledare ibland stött våld.

I den moderna historien har nationalistiska munkar i Sri Lanka och Myanmar lett angrepp på etniska minoriteter. Forskare varnar för att romantisera ”den ursprungliga buddhismen” eftersom våld förekom även tidigare.

Ett aktuellt exempel är konflikten i Myanmar. Enligt rapporter har buddhistiska munkar sedan 1938 deltagit i attacker mot muslimska minoriteter. Nationalistiska predikanter har spridit hatpropaganda och förnekat ansvar för den etniska rensningen av rohingyerna, trots att deserterade soldater och FN‑rapporter har beskrivit omfattande övergrepp. Hundratusentals rohingyer har tvingats fly, vilket visar att religion kan användas både för att lugna och för att elda på konflikter.

Buddhism och politisk makt

Ett tidigt exempel på sambandet mellan buddhism och politik är den indiske kejsaren Ashoka. Han erövrade delar av Indien med stor brutalitet, men ångrade sig efter kriget mot Kalinga och konverterade till buddhismen. Ashoka införde ickevåld och lät bygga helgedomar, skicka missionärer och sprida läran över sitt imperium. Han betonade lydnad och respekt för alla levande varelser och menade att en härskare skulle styra genom mildhet och rättvisa. Hans styre visar hur buddhismen kan användas för att inspirera politiska reformer mot fred och moral.

I modern tid finns ingen enhetlig ”buddhistisk politik”. Engagerade buddhister har olika uppfattningar om hur samhället bör förändras. En artikel på SO‑rummet noterar att religiösa texter har använts för att motivera allt från hänsynslös kapitalism till auktoritär planhushållning. Många buddhister förenas ändå av en grön och humanistisk linje där icke‑våld, gräsrotsdemokrati och naturens roll betonas. Men studier visar också att buddhister i olika länder kan stödja både vänster- och högerpartier. Den thailändske munken Buddhadasa tolkade på 1900‑talet buddhismen som en form av socialism och betonade att politiken måste vara samhällsengagerad för allas bästa.

Budskapet är att buddhismen inte ger en färdig partifärg utan ett etiskt ramverk – medkänsla och ickevåld – som kan tillämpas på olika sätt i politiken.

Engagerad buddhism och samhällsaktivism

På 1960‑talet myntade den vietnamesiske zenmästaren Thich Nhat Hanh begreppet engagerad buddhism. Det syftar på en rörelse där meditativt inre arbete kombineras med konkret samhällsaktivism. En artikel i SO‑rummet beskriver hur engagerade buddhister arbetar med allt från kvinnors rättigheter till sluminvånarnas hälsa. I Thailand kämpar en nunna för att kvinnor ska kunna bli andliga ledare på samma villkor som män. I Indien driver aktivisten Savita Jadhav kampanjer för grundläggande rättigheter i fattiga områden.

Massmeditationer har använts som protestform. I Sri Lanka organiserade aktivisten A.T. Ariyaratne under inbördeskriget en stillsam marsch där över en halv miljon människor klädda i vitt avslutade manifestationen med meditation. Ariyaratne betonar att Buddhas första lektion var att respektera allt liv och att visa medkänsla med alla varelser.

Engagerade buddhister ser mindfulness och tacksamhet som startpunkter för varaktig förändring. De arbetar med mänskliga rättigheter, klimatfrågor, fattigdom, diskriminering och fred. Viktigt för dem är hur de arbetar: de strävar efter att hålla en icke‑dömande närvaro samtidigt som de agerar strategiskt. Denna kombination av inre och yttre praktik skiljer engagerad buddhism från många andra sociala rörelser.

Ekodharma – buddhister och klimatet

Klimatkrisen har gett upphov till begreppet ekodharma, där buddhistiska läror används för att förstå och hantera miljöproblem. Den svenska buddhistiska gemenskapens projekt ”Buddhist Green Days” understryker att allt liv hänger ihop; en hållbar värld kräver att människor ser sitt beroende av naturen och förändrar beteenden för att undvika lidande. Organisationen uppmanar medlemmar att införa ”gröna dagar” med vegetariska måltider och att välja en växtbaserad kost som ett enkelt sätt att bidra till klimatarbetet.

Ett annat initiativ handlar om vatten. Buddhister samarbetar med Stockholm International Water Institute för att uppmärksamma vattnets symboliska och praktiska betydelse och sprida medvetenhet om vattenbrist.

Ekodharma knyter samman medkänsla med praktisk miljöaktivism. Genom att förstå samspelet mellan alla livsformer blir det logiskt att skydda klimatet – inte för att gud har beordrat det, utan för att det minskar lidandet för människor och andra varelser.

Slutsats – en religion med många ansikten

Buddhismen är en global religion som sträcker sig från små tempel till stora samhällsrörelser. Ideal som ahimsa och medkänsla ger många buddister inspiration till fredsarbete, klimatkamp och social rättvisa. Samtidigt har religionen också använts för att rättfärdiga våld, politisk makt och förtryck.

När vi studerar hur buddhismen påverkar fred, våld och miljö upptäcker vi därför nyanser. Inga religioner är per automatik ”goda” eller ”onda”; det avgörs av hur människor tolkar och använder dem. Att känna till både idealen och avvikelserna hjälper oss att föra mer nyanserade samtal om religionens roll i dagens samhällsfrågor.