Karma, samsara och nirvana – hur hänger allt ihop?
Inledning
När man börjar läsa om österländska religioner dyker tre ord upp om och om igen: karma, samsara och nirvana. Begreppen kommer från indiska religioner men används även i vardagsspråk och blandas därför lätt ihop. För att förstå buddhism – och se skillnader mot hinduism – behöver man känna till vad orden betyder och hur de hänger ihop.
I den här artikeln förklaras begreppen på ett enkelt sätt och man får tips om hur man kan jämföra buddhism och hinduism.
Karma – lag om orsak och verkan
Ordet karma kommer från sanskrit och betyder handling eller gärning. I indiska religioner betyder karma både det man gör och konsekvensen av det man gör. I buddhismen ses karma som en naturlag: det du gör, säger eller tänker påverkar vad som händer dig nu och i framtida liv. Goda gärningar ger positiv karma och hjälper dig till ett bättre återfödelse, medan dåliga gärningar ger negativ karma och leder till en svårare återfödelse.
Buddhismen har ingen idé om en permanent själ (anatman). Därför menar man att det inte är “jaget” som vandrar vidare utan följden av våra handlingar. När en person dör upplöses de delar som skapat individen; men personens handlingar och dess effekter – hennes karma – gör att en ny existens skapas. Det finns ingen gudom eller hög makt som dömer; karma fungerar som sådd och skörd – vad vi sår i livet skördar vi senare.
Det är också viktigt att förstå vad karma inte är. Det är inte ett straffsystem där universum “hämnas” eller belönar slumpmässigt. I stället handlar karma om ansvar: våra handlingar, ord och tankar skapar vanor som påverkar både oss själva och världen. Enligt buddhismen kan man alltid förändra sitt karma genom att bryta negativa vanor och odla medkänsla.
Samsara – livets eviga kretslopp
Samsara är sanskrit för ”kretslopp” och beskriver det ständiga kretsloppet av födelse, död och återfödelse som alla levande varelser befinner sig i. Nationalencyklopedin beskriver samsara som ”kretsloppet av död och återfödelse” och också som den föränderliga värld vi lever i, i motsats till den högre verklighet man når genom befrielsen från kretsloppet. Samsara ses som lidande därför att allt som föds också måste dö och inget är bestående.
Hinduismen och buddhismen delar tron på samsara, men de tolkar den olika. Enligt hinduer vandrar den odödliga själen (atman) från kropp till kropp tills den blir fri (moksha) och förenas med världssjälen (brahman). Buddhismen tror inte på en bestående själ utan talar i stället om orsak och verkan: detta liv och dess karma är orsak till nästa liv. Återfödelse kan ske i flera olika världar – man kan födas som gud, titan, människa, djur, spöke eller i helveten – och människolivet anses bäst för man kan erfara både glädje och lidande och därmed lära sig sanningen.
På många svenska webbsidor beskrivs samsara i ord som ”själavandring” eller ”återfödelse”. SO‑rummet förklarar det så här: samsara är det eviga kretsloppet av födelse, död och återfödelse; när kroppen dör hamnar själen/jaget i samsara innan den återföds i en ny gestalt. Viktigt att notera är att detta med en själ tillhör hinduismen – buddhister talar om en föränderlig livsenergi snarare än en oföränderlig själ.
Nirvana – befrielse och inre frid
Nirvana är det slutliga målet i buddhismen. Ordet betyder ”utslocknande” och syftar på att släcka eldarna av begär, hat och okunnighet. NE beskriver nirvana som ett tillstånd där återfödelsens kretslopp avslutas och lidandet upphör. Nirvana är ingen plats eller himmel utan en djup inre fred och frihet från de negativa krafter som skapar lidande.
SO‑rummet sammanfattar nirvana som ”målet i buddhismen – ett tillstånd av fullständig inre fred där alla begär och återfödelser upphör”. I en annan text förklaras ordet bokstavligen: det betyder att blåsa ut eller släcka, som när en ljuslåga blåses ut; på samma sätt upphör karman när livstörsten släcks. Nirvana beskrivs ofta negativt (avsaknad av begär, hat och okunnighet) men också positivt som ett tillstånd av svalka, frihet och evighet.
I hinduismen används ordet moksha för befrielsen från samsara. Moksha innebär att själen förenas med brahman, den gudomliga verkligheten, medan nirvana innebär att alla begär och återfödelser upphör. I buddhismen finns ingen själ som förenas med något, och därför blir nirvana ett utslocknande snarare än ett återvändande.
Hur hänger begreppen ihop?
Begreppen karma, samsara och nirvana bildar tillsammans en logisk kedja i buddhismen:
Karma skapar samsara. Våra handlingar, ord och tankar (karma) ger effekter som gör att vi återföds – gott karma ger bättre återfödelser och ont karma ger sämre. Om man har många begär och drivs av längtan skapar man dålig karma.
Samsara är kretsloppet där karma visar sig. Livet i samsara är fyllt av förändring och lidande; det fortsätter så länge vi har begär och producerar karma.
Nirvana bryter samsara. Genom att förstå hur allt hänger ihop och släppa begären kan man släcka karmans eld. När alla begär upphör upphör också återfödelsen och man når nirvana.
Ett vanligt sätt att förklara skillnaden mellan hinduism och buddhism är liknelsen med stearinljuset. Hinduerna tänker sig att själen är som en ljusstump som smälts ner och blir till ett nytt ljus – samma själ som återföds. Buddhister ser istället livet som ljuslågor: när ett ljus brinner ner tänds ett nytt ljus på den gamla lågan. Den nya lågan skulle inte finnas utan den gamla, men det är ändå inte samma ljus. På så sätt förklarar buddhister hur karma och samsara hänger ihop utan att det finns en oföränderlig själ.
Skillnader mot hinduismen
Hinduismen och buddhismen har gemensamma rötter och delar flera idéer – både tror på samsara och karma och på att man kan bli fri från kretsloppet. Men det finns också viktiga skillnader:
Synen på gudar: hinduer dyrkar många gudar och kan offra till dem; buddhister menar att gudar är verkningslösa och att bön till gudar inte hjälper.
Synen på själen: hinduismen lär att alla varelser har en evig själ (atman); buddhismen förnekar en bestående själ (anatman). När en människa dör finns bara hennes karma kvar.
Hur dålig karma tas bort: hinduer tror att dålig karma kan renas genom ritualer, till exempel att bada i floden Ganges; buddhister menar att man måste leva etiskt och kan inte tvätta bort dålig karma med ritualer.
Vad som återföds: hinduer tror att själen återföds i en ny kropp; buddhister menar att det är gärningarna som orsakar en ny existens.
Slutmålet: hinduer vill uppnå moksha – att själen uppgår i brahman. Buddhister strävar efter nirvana – att släcka begären och få karmans eld att upphöra.
Former av återfödelse: enligt buddhismen finns fem huvudformer av återfödelse: gud, människa, hungrig ande eller spöke, djur eller varelse i olika helveten. Hinduismen har en mer omfattande kosmologi och ett system av kast som bestämmer människans plats i nästa liv.
Genom att jämföra begreppen ser man alltså både likheter och stora skillnader. Begreppen karma, samsara och nirvana fungerar som nycklar till att förstå buddhismen och varför religionen skiljer sig från hinduismen.
Varför är det viktigt att förstå skillnaderna?
Många använder ordet karma i vardagsspråk som om det handlade om ödet eller straff. Genom att lära sig vad karma, samsara och nirvana betyder kan man undvika missuppfattningar och samtidigt få insikt i hur religioner ser på livet och döden. För den som studerar religionskunskap hjälper begreppen också till att jämföra religioner och se hur olika traditioner förklarar samma frågor.