Kvinnor, jämställdhet och buddhism – tradition och förändring

Syfte: Den här artikeln förklarar hur synen på kvinnor inom buddhismen har förändrats genom historien. Den visar skillnaden mellan idealen i Buddhas ursprungliga texter och hur kvinnors ställning har sett ut i praktiken. Du får också läsa om nunnors regler, moderna reformer och Dalai Lamas syn på jämställdhet. Artikeln är skriven med ett enkelt språk så att den passar för elever i högstadiet.

Kvinnor i de tidiga texterna

I Buddhas tidiga undervisning fanns ingen skillnad mellan kvinnor och män. Tripitaka (de äldsta skrifterna) berättar att människor, oavsett kön, kan nå upplysning (nirvana) om de följer den åttafaldiga vägen. Buddhas fostermor Mahāpajāpatī Gotamī och hans fru Yashodharā blev nunnor. Texterna beskriver att kvinnor kunde bli arahants (upplysta) på samma sätt som män. Därför grundade Buddha en nunneorden tidigt i historien.

Även om jämställdheten fanns i läran var samhället präglat av starka könsroller. Kvinnor utövade ofta sin tro hemma, medan det var vanligare att män gick i kloster. En del texter betonar att alla människor är lika värda – Buddha sade att en kvinna som följer läran kan bli upplyst precis som en man. Idealet var alltså jämlikt, men verkligheten skulle bli annorlunda.

Nunnors ställning historiskt

Historiskt har det funnits fler munkar än nunnor. Munkar hade de viktigaste uppgifterna i samhället och såg ibland ned på nunnorna. Enligt klosterreglerna var vägen hårdare för kvinnor som ville bli nunnor: ogifta kvinnor måste vara minst 20 år för att bli noviser och gifta kvinnor behövde en prövotid. Nunnor måste följa betydligt fler regler än munkar – 311 regler för nunnor mot 227 regler för munkar. Den första regeln säger att en nunna alltid ska vara underställd en munk, även om hon varit nunna i många år och munkar bara i en dag.

I vissa länder, till exempel Sri Lanka och Tibet, försvann traditionen med fullvigd nunneorden under invasioner och krig. I Tibet spreds ordinationen aldrig, så där finns bara nunnenoviser med färre regler. Dessa regler avspeglar gammaldags syn på kvinnor snarare än Buddhas ursprungliga undervisning.

Moderna reformer och nya idéer

Det senaste århundradet har mycket förändrats. På flera håll i Asien börjar nunnorna få en starkare ställning. I Taiwan utgör nunnor majoriteten av klosterbefolkningen – upp till 75 procent på vissa håll – och många har hög utbildning. Runt bodhisattvan Guan Yin har en nunnerörelse vuxit fram i södra Taiwan som betonar utbildning och deltar i samhällets frigörelsearbete; denna feministiska buddhistiska riktning har spridits internationellt.

Även i Thailand och andra länder får nunnor stöd från buddhister i länder där full ordination är vanligare, för att få mer respekt. På västliga kloster tar kvinnor ibland avstånd från traditionella begränsningar och fungerar som oberoende lärare. Vissa grupper av buddhister kallar sig feminister och arbetar för jämställdhet både i Asien och i väst.

Det finns också exempel på aktivism. De så kallade “Kung Fu‑nunnorna” i Nepal tränar kampsport och cyklar långa sträckor för att sprida budskap om miljö och kvinnors rättigheter. Deras arbete visar hur traditionella roller kan utmanas på ett fredligt sätt.

Dalai Lamas syn på jämställdhet

Tibetansk buddhism saknar en obruten fullvigd nunnetradition. Dalai Lama har därför uttryckt stöd för att återuppliva ordinationen för nunnor. Han menar att gamla tolkningar av regler kan omvärderas och att kvinnor bör kunna få samma klosterstatus som män. På internationella konferenser har han uppmanat att man ska studera olika klostertraditioner för att hitta en väg till full ordination för tibetanska nunnor. Samtidigt har han grundat utbildningsinstitut för nunnor och framhållit att de behöver högre utbildning innan de kan få fulla regler.

Dalai Lama är känd för sitt arbete för fred och tilldelades Nobels fredspris 1989. I intervjuer har han sagt att kvinnor är biologiskt mer medkännande och att de därför kan ha en viktig roll som ledare. Samtidigt har vissa uttalanden, till exempel att en kvinnlig Dalai Lama borde vara “attraktiv”, fått kritik. Det visar att även progressiva ledare kan uttrycka traditionella normer.

Tradition och förändring – vad betyder det för oss?

Buddhismen lär att alla människor är lika och kan nå upplysning. I praktiken har traditionella könsroller gjort att kvinnor haft färre rättigheter än män i klosterlivet. Under de senaste decennierna har många buddhistiska rörelser tagit steg mot jämställdhet: nunnor utbildas, får ledande roller och arbetar för samhällsförändring. Samtidigt finns motstånd och starka traditioner kvar.

I den svenska läroplanen (Lgr22) betonas att undervisningen ska förmedla respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och alla människors lika värde. Genom att studera hur normer och värderingar inom buddhismen förändras kan vi reflektera över våra egna normer. Frågor om könsroller, diskriminering och förändring är viktiga både i religion och i samhället.