Vem bestämmer vad?

– riksdag, regering, regioner och kommuner

I Sverige fattas politiska beslut på flera olika nivåer. Vissa beslut påverkar hela landet, medan andra handlar om din skola, bussarna du åker med eller hur ofta soporna hämtas där du bor. För att förstå hur demokratin fungerar behöver man veta vem som bestämmer vad – och varför.

Sveriges politiska system bygger på folkstyre, vilket betyder att makten ytterst kommer från folket. Genom val väljer vi politiker som får i uppdrag att fatta beslut åt oss. Men dessa politiker arbetar på olika nivåer i samhället och har olika ansvar.

Nationell nivå – riksdag och regering

På den nationella nivån finns Sveriges riksdag och Regeringen. Det är här beslut fattas som gäller hela Sverige.

Riksdagen – folkets företrädare

Riksdagen är Sveriges parlament och består av 349 ledamöter som valts av folket. Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar, alltså besluta vilka lagar som ska gälla i landet. Det är också riksdagen som bestämmer om statsbudgeten, det vill säga hur statens pengar ska användas – till exempel till skola, sjukvård, polis och försvar.

Ett viktigt begrepp här är parlamentarism. Det betyder att regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna styra landet. Om riksdagen tappar förtroendet för regeringen kan den tvingas avgå.

Regeringen – leder landet i praktiken

Regeringen leds av statsministern och består av ministrar som ansvarar för olika områden, till exempel skola, sjukvård, klimat och försvar. Regeringens främsta uppgift är att styra landet och se till att riksdagens beslut blir verklighet.

Regeringen tar fram förslag till nya lagar, så kallade propositioner, som lämnas till riksdagen. När riksdagen har sagt ja till en lag är det regeringens ansvar att genomföra den, ofta med hjälp av statliga myndigheter som Skolverket eller Polisen.

Regional nivå – regionerna

Sverige är indelat i 21 regioner. Regionerna styrs av politiker som väljs i regionvalet och ansvarar för frågor som är för stora för kommunerna men för lokala för staten.

Det viktigaste ansvaret regionerna har är hälso- och sjukvård. Det är regionen som bestämmer över sjukhus, vårdcentraler och ofta även tandvård för barn och unga. Regionerna ansvarar också för kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg inom regionen.

Regionerna styrs av ett folkvalt organ som kallas regionfullmäktige, vilket kan liknas vid riksdagen fast på regional nivå. De beslut som tas där påverkar till exempel hur lång väntetid det är till vården eller hur ofta bussen går där du bor.

Lokal nivå – kommunerna

Den politiska nivå som påverkar din vardag mest direkt är kommunen. Sverige har 290 kommuner, och varje kommun styrs av politiker som väljs i kommunvalet.

Kommunerna ansvarar för många av de saker du möter varje dag:
 grundskola och gymnasium, förskola, skolmat, bibliotek, äldreomsorg, vatten och avlopp, snöröjning och sophämtning.

Kommunens högsta beslutande organ är kommunfullmäktige, som fungerar ungefär som en lokal riksdag. Kommunfullmäktige bestämmer till exempel hur mycket pengar skolorna ska få eller om man ska bygga en ny idrottshall.

Ett viktigt begrepp här är kommunalt självstyre. Det betyder att kommunerna har rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. Därför kan skolor, skatter och service se olika ut beroende på vilken kommun man bor i.

Flera nivåer – samma demokrati

Även om riksdag, regioner och kommuner har olika ansvar hör de ihop i samma demokratiska system. Ibland samarbetar nivåerna, ibland är ansvaret tydligt uppdelat.

Till exempel:

På samma sätt fungerar det med sjukvård, miljöfrågor och samhällsservice. Genom att dela upp makten minskar risken att för mycket makt hamnar på ett ställe, samtidigt som besluten kan fattas nära människors vardag.

Varför är det viktigt att veta vem som bestämmer?

Att veta vem som bestämmer vad är en förutsättning för att kunna påverka. Om du vill förändra skolmaten, förbättra bussförbindelserna eller protestera mot ett nationellt lagförslag behöver du veta vilken politisk nivå som ansvarar för frågan.

Demokrati handlar inte bara om att rösta vart fjärde år. Det handlar också om att förstå hur samhället styrs – och hur du själv kan vara med och påverka.